Målens namn och rättsfallshänvisningar

EU-domstolen tillämpar en särskild metod för att hänvisa till sin rättspraxis. Metoden utgår från principen att hänvisningarna ska vara lätta att förstå, neutrala och exakta. Den består av två system: unika identifierare som skiljer rättsliga avgöranden från varandra och fiktiva namn för anonymiserade mål.

Hur målens namn är uppbyggda

Målnumret

Varje mål har ett unikt nummer.

Detta nummer består av följande komponenter:

  • En bokstav som anger den domstol som avgör målet:
    • ”C” för domstolen.
    • ”T” för tribunalen.
    • ”F” för personaldomstolen, som var verksam 2005–2016 (från franskans ”Fonction publique”, som betyder ”offentlig förvaltning”).
  • Ett bindestreck.
  • En siffra som anger målets nummer i ordningen av inkomna mål det år då det kom in.
  • Ett snedstreck.
  • Två siffror som anger vilket år målet kom in.

Mål C-250/25 är således det 250:e målet som kom in till domstolen under år 2025.

Bokstavsbeteckning i slutet för särskilda förfaranden

Vissa särskilda förfaranden markeras med hjälp av en bokstav direkt efter målnumret. De vanligaste är:

  • P - överklagande (från franskans pourvoi).
  • PPU – brådskande mål om förhandsavgörande (från det franska namnet för detta förfarande procédure préjudicielle d’urgence).
  • AJ – ansökan om rättshjälp (från franskans aide juridictionnelle).
  • R – ansökan om interimistiska åtgärder (från franskans procédure de référé).
  • DEP - fastställande av rättegångskostnader (från franskans dépens).

Det finns en fullständig förteckning över dessa beteckningar i bilaga I till de praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler.

Målets namn

Målnumret följs av målets namn. I mål om direkt talan och överklaganden är detta parternas namn, såvida det inte gjorts en begäran om att anonymisera målet eller maskera personuppgifter.

I mål om förhandsavgörande använder sig domstolen numera av fiktiva namn i mål där enskilda personer är inblandade. Detta system har använts sedan januari 2023.

Systemets syfte är att göra det lättare att identifiera anonymiserade mål, att komma ihåg namnen på sådana mål och att hänvisa till dem i rättspraxis och i andra sammanhang.   

Mål ges fiktiva namn i följande fall:

  • Mål som rör processer mellan fysiska personer (vilkas namn sedan den 1 juli 2018 ersätts med initialer för att skydda deras personuppgifter).
  • Mål som rör processer mellan fysiska personer och juridiska personer, såsom företag, vilka saknar ett särskiljande namn.

Ett mål om förhandsavgörande ges inte ett fiktivt namn om den juridiska personens namn anses vara tillräckligt särskiljande. I sådana fall används den juridiska personens namn som målets namn.

Fiktiva namn är namn som inte existerar. Det är inte parternas riktiga namn. De föreslås av ett dataprogram för automatiserad namngenerering som delar upp ord i stavelser och sedan kombinerar dem slumpmässigt. 

Hur hänvisar man till EU-domstolens rättspraxis?

EU-domstolens metod för att hänvisa till rättspraxis innefattar:

  • Datum för avgörandet
  • Målets namn
  • Det målnummer som målet tilldelats av EU-domstolen
  •  
  • ECLI-kod (se nedan)

Denna metod

  • gör att det blir lättare att hitta domstolsavgöranden, eftersom varje hänvisning innehåller alla uppgifter som krävs för att identifiera ett avgörande,
  • bidrar till större språklig neutralitet, eftersom formatet är detsamma på samtliga språk vilket betyder att färre uppgifter behöver översättas,
  • gör att hyperlänkar kan läggas till automatiskt till avgörandets ECLI-kod och till den relevanta punkten i avgörandet.

ECLI

EU-domstolen använder en European Case-Law Identifier (”ECLI-kod”) när den hänvisar till sina domar. EU-domstolen har försett alla avgöranden som den meddelat sedan år 1954 med en ECLI-kod, och även generaladvokaternas förslag till avgörande.

Med hjälp av ECLI-systemet kan man hänvisa till både nationell och europeisk rättspraxis på ett tydligt och enhetligt sätt. Det gör det lättare att hitta och benämna rättsliga avgöranden i hela EU.

ECLI-koden innehåller prefixet ”ECLI” samt fyra obligatoriska komponenter:

  1. Jurisdiktionskod: Den medlemsstat där den aktuella domstolen är belägen eller ”EU” om det är fråga om domstolen eller tribunalen.
  2. Domstolsförkortning: Den domstol som har meddelat avgörandet.
  3. År: Det år som avgörandet meddelades.
  4. Löpnummer: En unik identifierare som kan bestå av upp till 25 alfanumeriska tecken, som bestäms av den nationella domstolen eller av EU-domstolen (domstolen eller tribunalen).

De olika komponenterna i ECLI-koden skiljs åt med ett kolon (”:”).

Domstolens dom av den 12 juli 2005 i målet Schempp (C-403/03) kan användas som exempel. ECLI-koden för detta mål är EU:C:2005:446. Delas de olika komponenterna upp betyder de följande:

  1. ”EU” = ett avgörande som meddelats av domstolen eller tribunalen.
  2. ”C” = ett avgörande som meddelats av domstolen.
  3. ”2005” = ett avgörande som meddelats år 2005.
  4. ”446” = den 446:e ECLI-koden som tilldelats under det aktuella året.

Vid hänvisning till avgöranden från domstolen, tribunalen eller personaldomstolen kan man utelämna prefixet ”ECLI” före dessa fyra komponenter.