EU-domstolens skydd av personuppgifter

EU-domstolen behandlar personuppgifter både i och utanför sin dömande verksamhet. EU-domstolen följer särskilda rutiner för personuppgiftshantering och EU-reglerna om uppgiftsskydd inom hela sin verksamhet. 

Den dömande verksamheten

Domstolen och tribunalen samlar in och behandlar personuppgifter inom ramen för sin dömande verksamhet. De behöver göra detta för att domstolsförfarandet ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt, för att de ska kunna kommunicera rättegångsinlagor med parterna och för att de ska kunna offentliggöra information om pågående eller avslutade mål. 

För dessa åtgärder gäller specifika processuella krav som grundar sig på principen om oavhängighet och insyn i domstolarnas verksamhet. Du kan hitta utförlig information om de processuella regler som styr förfarandena i de båda instanserna på följande sidor:

Offentliggörande av namn och annan information i rättsprocesser

Uppgifter om mål som läggs ut på nätet, som till exempel namn på personer och andra upplysningar, kan webbindexeras och hittas via sökmotorer. Enskilda personer som är inblandade i ett mål bör därför noggrant läsa igenom EU-domstolens riktlinjer om hur man begär maskning av personuppgifter.

Hur ansöker man om maskning av personuppgifter?

Ansökningar om maskning av personuppgifter görs till den relevanta instansen (domstolen eller tribunalen) i enlighet med tillämpliga processuella bestämmelser.

Om du vill ansöka om maskning i pågående mål måste du följa de regler som gäller för kommunikation med kanslierna. Dessa regler finns tillgängliga på följande sidor:

Ansökningar om maskning som inte avser pågående mål kan göras per post eller via mejl. Kontaktuppgifter till domstolens respektive tribunalens kansli finns på deras webbsidor:

Behandling av ansökningar om maskning och klagomål

Om det är domstolens eller tribunalens justitiesekreterare som är ansvarig för behandlingen av personuppgifter – på grund av dennes ansvar för domstolens respektive tribunalens offentliggörande av texter, bland annat rättsliga avgöranden – prövas en ansökan inom två månader. Om sökanden inte fått något svar när två månader har gått anses detta utgöra ett tyst avslag på ansökan.

Sökanden har två månader på sig att lämna in ett klagomål mot justitiesekreterarens beslut. Klagomålet görs till en kommitté på domstolen eller tribunalen som är ansvarig för att se till att reglerna om skydd av personuppgifter följs. 

Du kan hitta mer information om ansökningar om maskning och klagomål i

Kommittén måste avgöra klagomålet inom fyra månader. Om den som lämnat in klagomålet inte har fått något svar efter det att dessa fyra månader har gått, betyder det att kommittén har fastställt justitiesekreterarens beslut. Kommittéerna kan endast pröva beslut som fattats av domstolens eller tribunalens justitiesekreterare när det är någon av dem som är ansvarig för den aktuella behandlingen av personuppgifter. Att lämna in ett klagomål till en kommitté utgör inte ett rättsmedel mot ett rättsligt avgörande som meddelats av domstolen eller tribunalen.

Den icke-dömande verksamheten

EU-domstolen kan också behöva behandla personuppgifter i sin icke-dömande verksamhet, till exempel inom sin administrativa verksamhet.

Dataskyddsombud

Dataskyddsombudet har till uppgift att, inom ramen för sina befogenheter, se till att EU-domstolen följer förordning (EU) 2018/1725. Denna förordning reglerar skyddet av personuppgifter som behandlas av EU:s institutioner och byråer. Dataskyddsombudet ger också råd till EU-domstolens personuppgiftsansvariga om deras skyldigheter i fråga om skydd av personuppgifter.

Har du frågor om institutionens behandling av personuppgifter utanför den dömande verksamheten eller i samband med användningen av EU-domstolens webbplats, kan du vända dig till dataskyddsombudet via kontaktformuläret.

Centrala databehandlingsregistret

Dataskyddsombudet för det centrala registret över institutionens behandling av personuppgifter. Registret innehåller information om den personuppgiftsansvarige, den registrerade och syftet med behandlingen.

Du kan ta del av det centrala databehandlingsregistret online.

Registrerades rättigheter

Registrerade personer har rättigheter enligt EU-rätten. Enligt förordning (EU) 2018/1725 innefattar dessa rättigheter:

  • Rätt att begära tillgång till personuppgifterna från den personuppgiftsansvarige.
  • Rätt att begära att personuppgifterna ska rättas eller raderas.
  • Rätt att begära att behandlingen av personuppgifter begränsas.
  • Rätt att, under vissa förutsättningar, invända mot behandling av personuppgifter med hänvisning till den registrerades särskilda situation.

EU-domstolen får i undantagsfall begränsa vissa rättigheter. Reglerna om detta finns i ett beslut av domstolen från år 2019 och kontrolleras och omprövas regelbundet. Alla beslut som inskränker de registrerades rättigheter måste vara nödvändiga och proportionerliga med hänsyn till det enskilda fallet. EU-domstolen kan komma att bedöma att så är fallet vid

  • utredningar, undersökningar, revisioner eller andra interna förfaranden,
  • överlämnande av information till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),
  • samarbete med andra EU-institutioner och EU-byråer, samarbete med myndigheter i medlemsstaterna eller i tredjeländer och samarbete med internationella organisationer,
  • administrativa avdelningars hantering av mål där EU-domstolen är part.

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska datatillsynsmannen är en oberoende myndighet som övervakar hur EU:s institutioner arbetar med uppgiftsskydd. EU-domstolens dömande verksamhet omfattas dock inte av tillsynen.

Om du anser att dina personuppgifter har behandlats i strid med förordning (EU) 2018/1725 kan du lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen.