Kommenterad statistik över tribunalens verksamhet år 2023

För första gången sedan jag tillträdde mitt ämbete den 5 juni 2023 har jag äran att fatta pennan för att kommentera den årliga statistiken över tribunalens rättskipande verksamhet. I likhet med min företrädare Emmanuel Coulon anser jag att denna uppgift är av yttersta vikt för att kunna följa utvecklingen av uppkomna tvister, bedöma konsekvenserna av den lagstiftande, reglerande och beslutsfattande verksamheten vid Europeiska unionens institutioner och organ, samt utvärdera följderna av vissa val tribunalen gjort.

För att statistiken för år 2023 ska kunna tolkas korrekt ska det inledningsvis noteras att i oktober 2023 inkom 404 i princip identiska mål (T‑620/23–T‑1023/23) avseende ändringarna av det frivilliga tilläggspensionssystemet för ledamöter av Europaparlamentet, vilka är hänförliga till rättsområdet ”institutionell rätt” (se tabell 4 nedan). Dessa mål har haft en enorm inverkan på antalet inkomna mål, som för första gången i tribunalens historia översteg tusentalet och uppgick till 1 271. Dessa mål har förenats och om de betraktas som ett enda mål blir antalet inkomna mål 868, vilket är jämförbart med tidigare år (904 inkomna mål år 2022, 882 inkomna mål år 2021 och 847 inkomna mål år 2020).

Inkomna mål: de första målen om regleringen av digitala marknader och vissa fluktuationer inom andra rättsområden

Nya tvister om regleringen av digitala marknader och tjänster uppstod under 2023 som en följd av att Europeiska unionen antagit förordningen om digitala tjänster ((EU) 2022/2065) (på engelska Digital Services Act, DSA) och förordningen om digitala marknader ((EU) 2022/1925) (på engelska Digital Markets Act, DMA). Den första är en övergripande reglering av förmedlingstjänster och onlineplattformar, vilken ska genomföras av såväl nationella myndigheter som kommissionen och, i det senare fallet, kan ge upphov till tvister vid tribunalen (två mål under 2023: T‑348/23, Zalando/kommissionen och T‑367/23, Amazon Services Europe/kommissionen). Den andra är en lagstiftningsprodukt som särskilt tar sikte på stora digitala grupper genom att ålägga dem skyldigheter i egenskap av ”grindvakter”. Det ankommer på kommissionen, under överinseende av unionsdomstolen, att utse digitala grupper som ska betecknas som ”grindvakter” och att tillämpa dessa regler på dem. Tre sökande har redan väckt talan i fyra mål vid tribunalen, för att bestrida beslut om att utse en digital grupp till ”grindvakt” (mål T‑1077/23, Bytedance/kommissionen, mål T‑1078/23, Meta/kommissionen, samt målen T‑1079/23 och T‑1080/23, Apple/kommissionen). Interna organisatoriska åtgärder har vidtagits för att förbereda tribunalen för denna nya typ av tvister, liksom för eventuella mål rörande en annan ny lagstiftning, närmare bestämt förordningen om utländska subventioner (EU) 2022/2560. Som exempel på en sådan åtgärd kan nämnas att tribunalen har ändrat beslutet om riktlinjer för hur målen ska fördelas mellan avdelningarna (EUT C 286, 2023, s. 2).

När det gäller tvister rörande tribunalens mer traditionella rättsområden kan en viss ökning konstateras för personalmål (82 mål år 2023 jämfört med 66 mål år 2022) och immaterialrätt (310 mål år 2023 jämfört med 270 mål år 2022).

Tvister angående restriktiva åtgärder har fortsatt bidragit till tribunalens verksamhet men i mindre omfattning än under 2022. År 2023 väcktes talan i 63 mål om restriktiva åtgärder, jämfört med 103 mål år 2022. De allra flesta av de inkomna målen på detta område (41 mål av 63) rör de restriktiva åtgärder som Europeiska unionen antagit mot fysiska personer och enheter under år 2022 på grund av konflikten mellan Ryssland och Ukraina. I ett stort antal pågående mål, varav de flesta rör restriktiva åtgärder, har sökandena justerat sin talan med stöd av artikel 86 i rättegångsreglerna för att bestrida beslut om att förlänga eller ändra de restriktiva åtgärder som vidtagits mot dem, i stället för att angripa dessa beslut genom att väcka en ny talan. Detta förfaringssätt har fördelen att prövningen av flera rättsakter kan ske inom ramen för ett och samma mål, men det betungar och komplicerar också handläggningen av målet, särskilt när justeringen av talan sker nära inpå eller under den muntliga förhandlingen. Tribunalen överväger att ändra sina rättegångsregler i detta avseende, så att en justering av talan måste ske kort efter det att tribunalen delgivit sitt beslut att inleda det muntliga förfarandet. Detta skulle göra det möjligt att bibehålla en viss flexibilitet i fråga om tvister rörande förlängningar och ändringar av unionsinstitutionernas rättsakter, samtidigt som de olägenheter tribunalen för närvarande vållas skulle begränsas.

Antalet mål angående ekonomisk och monetär politik, vilket bland annat inkluderar bankrätt, fortsätter att öka för varje år och under 2023 inkom 56 nya mål avseende detta rättsområde. Med tanke på att de flesta av dessa mål rör bankernas årliga bidrag till den gemensamma resolutionsfonden och att den inledande åttaåriga bidragsperioden närmar sig sitt slut, kan denna siffra förväntas sjunka under de kommande åren.

Den tillfälliga ökning av mål på området för statligt stöd som noterades år 2022 (68 inkomna mål) blev inte bestående under 2023. Denna ökning under föregående år berodde på att talan väcktes i ett stort antal mål mot kommissionens beslut om den stödordning som Portugal genomfört till förmån för Madeiras frizon, vilket visar att tribunalens verksamhet definieras av de rättsakter som unionens institutioner och organ antar och av att dessa rättsakters lagenlighet ifrågasätts. De tio nya mål på detta område som registrerades under 2023 är det lägsta antalet sedan 1993, då tribunalen blev behörig att pröva talan om statligt stöd som väckts av enskilda.

Slutligen ligger konkurrensmålen kvar på en historiskt låg nivå, med 13 inkomna mål under 2023.

Tribunalens verksamhet i siffror

Under 2023 avgjorde tribunalen 904 mål, vilket är ett bättre resultat än genomsnittet för de senaste åren. Det innebär också att antalet pågående mål har sjunkit, eftersom antalet avgjorda mål överstiger antalet inkomna mål med 36 mål, om de ovannämnda 404 i princip identiska målen betraktas som ett enda mål. Följaktligen utgör de 1438 pågående målen per den 31 december 2023 en liten förbättring jämfört med 1 474 pågående mål vid samma datum ett år tidigare. Denna positiva utveckling kan komma att förstärkas under 2024, då tribunalen bör kunna avsluta vissa stora grupper av mål. Detta vittnar om att tribunalen har den kapacitet som krävs för att hantera den partiella överföring av behörigheten att meddela förhandsavgöranden som är planerad till hösten 2024, och därmed minska domstolens arbetsbörda.

Värt att notera är att

nästan 14 procent (13,61 procent) av målen avgjordes av utökade sammansättningar med fem domare, vilket bekräftar den uppåtgående trend i antalet mål som tilldelas utökade sammansättningar som observerades redan 2022 (närmare bestämt en ökning med 12 procent, då 123 mål avgjordes av en utökad sammansättning år 2023 jämfört med 100 mål år 2022). De utökade sammansättningarna meddelar till övervägande del domar, men de kan också meddela beslut (tio beslut år 2023, åtta beslut år 2022),
79 procent av målen avgjordes av dömande sammansättningar med tre domare, jämfört med 82 procent år 2022. Denna minskning kan förklaras av att fler mål avgjorts av utökade sammansättningar, såsom påpekats ovan,
sedan domstolen, till följd av ett överklagande, återförvisat ett mål till tribunalen avgjordes detta av tribunalens stora avdelning (mål T‑65/18 RENV, Venezuela/rådet, om restriktiva åtgärder vidtagna på grund av situationen i Venezuela),
nio mål avgjordes av en dömande sammansättning med ensamdomare (åtta domar, ett beslut), jämfört med två mål år 2022 och tre mål år 2021,
antalet ansökningar om interimistiska åtgärder ökade något (41 ansökningar år 2023 jämfört med 37 år 2022), liksom antalet avslutade interimistiska förfaranden (40 avslutade interimistiska förfaranden år 2023 jämfört med 37 år 2022),
år 2023 avgjordes 59 procent av målen genom dom och 41 procent avgjordes genom beslut. I 66 procent av de mål som avgjordes genom dom hölls muntlig förhandling.

Antalet förhandlingar ökade avsevärt (286 muntliga förhandlingar jämfört med 241 år 2022 och 240 år 2021), i totalt 419 mål där förhandling hållits (303 förhandlingar år 2022 och 290 år 2021). Det ska även framhållas att under år 2023 hölls tio gemensamma förhandlingar för totalt 70 mål. Sedan den 1 april 2023 ger artikel 106a i rättegångsreglerna nämligen en möjlighet att hålla gemensam muntlig förhandling för flera icke förenade mål. En av dessa gemensamma förhandlingar omfattade totalt 42 mål (grupperade målen T‑700/13, Caixabank m.fl./kommissionen, angående statligt stöd som Spanien genomfört till förmån för vissa ekonomiska intressegrupper och deras investerare i form av en skatteordning för vissa finansiella leasingavtal, även kallad spanska tax lease-systemet).

Inga förhandlingar med videokonferens hölls under året, trots att nya regler om möjligheten att använda sig av sådana konferenser trädde i kraft den 1 april 2023. Denna möjlighet infördes ursprungligen till förmån för rättegångsdeltagare som var förhindrade att komma till tribunalens lokaler på grund av den hälsokris som orsakades av covid-19-pandemin, och det föreskrivs nu i artikel 107a i rättegångsreglerna att en rättegångsdeltagare kan ansöka om att delta i förhandlingen genom videokonferens på grund av säkerhetsskäl eller andra befogade skäl (exempelvis flygstrejk) som hindrar vederbörande från att fysiskt närvara vid förhandlingen. Att inga videokonferenser hållits under årets förklaras av att pandemin upphört.

Den genomsnittliga handläggningstiden har ökat något. År 2023 var den 18,2 månader 2023 för mål som avgjorts genom dom eller beslut (jämfört med 16,2 månader år 2022 och 17,3 månader år 2021) och 21 månader (jämfört med 20,4 månader år 2022 och 20,3 månader år 2021) om man endast beaktar mål som avgjorts genom dom. I detta hänseende bör det noteras att den genomsnittliga handläggningstiden för mål i den senare kategorin varierar från i genomsnitt 37,1 månader för konkurrensrättsliga mål till 34,1 månader för mål om statligt stöd och 13,7 månader för immaterialrättsliga mål. Att den genomsnittliga handläggningstiden förlängts beror bland annat på att flera komplicerade mål eller grupper av mål, särskilt på områdena för statligt stöd och konkurrens, avslutats under året.

Av de 1 841 mål som är anhängiga vid tribunalen per den 31 december 2023 (brutto, inklusive de 404 ovannämnda identiska målen) avser 29 procent institutionell rätt (såsom påpekats ovan ingår dessa 404 mål bland de 543 pågående mål per den 31 december 2023 som omfattas av detta rättsområde), 13 procent rör ekonomisk och monetär politik och 9,5 procent rör statligt stöd. När det gäller tribunalens specialområden står immaterialrätt för 18 procent av de pågående målen och personalmål för 6 procent, vilket är stabila siffror jämfört med föregående år. När det gäller de dömande sammansättningarna har antalet mål som hänskjutits till tribunalens stora avdelning ökat, med sex anhängiga mål vid denna avdelning i slutet av 2023 fördelade på två måltyper där den ena omfattar mål rörande fonden för återhämtning och resiliens och den andra omfattar mål avseende restriktiva åtgärder.

Höjdpunkter från 2023 och framtidsutsikter

Under 2023 fortsatte tribunalen på den inslagna vägen med proaktiv målhantering och vidtog nya åtgärder för att kunna hantera mycket stora mål och stora grupper av mål så snart de registrerats. Dessa åtgärder bör också underlätta förfarandet för att återuppta vissa grupper av mål som vilandeförklarats i avvaktan på att mål som identifierats som pilotmål har avgjorts inom ramen för ett överklagande. Syftet är att effektivisera och påskynda handläggningen av de mest komplicerade målen – som kommer att tilldelas respektive avdelning och referent på grundval av särskilda kriterier, omfattas av en preliminär tidsplan som ska revideras allteftersom förfarandet fortskrider, kunna anslås större resurser, samt prioriteras av tribunalens lektörer och översättningstjänsterna.

Förberedelserna för den partiella överföringen av behörigheten att meddela förhandsavgöranden tog fart under året och kommer att fortgå under 2024. Detta innebär bland annat att ändringar kommer att införas i stadgan för Europeiska unionens domstol och i tribunalens rättegångsregler (rättegångsregler, praktiska genomförandebestämmelser och sekundärlagstiftning). En politisk överenskommelse om ändringarna av stadgan nåddes den 7 december 2023 och har därefter godkänts av Europaparlamentet och rådet. Tribunalen har utarbetat ett förslag till ändringar av sina rättegångsregler som, när de väl har godtagits av domstolen, kommer att översändas till rådet för godkännande i början av 2024. Det resterande regelverket, som i huvudsak endast tribunalen ansvarar för, håller också på att utarbetas. Förutom ändring av rättegångsreglerna kommer ett omfattande arbete för att anpassa arbetsstrukturer-, metoder och flöden samt IT‑verktyg att krävas, jämte utbildning av personalen, för att tribunalen och dess kansli med framgång ska kunna hantera sina första begäran om förhandsavgörande, vilka beräknas inkomma under det sista kvartalet 2024.

Moderniseringen av den offentliga rättskipningen är också en central del av tribunalens arbete och bidrar till att effektivisera det europeiska rättssystemet. Utöver de åtgärder som vidtagits under tidigare år för att digitalisera hela rättsprocessen, från ingivningen av handlingar via applikationen e-Curia som nu är i princip obligatorisk, till den elektroniska underskriften av avgöranden, arbetar institutionen även med att skapa ett integrerat ärendehanteringssystem (SIGA), i tillägg till de åtgärder som vidtagits för handläggningen av de mål om förhandsavgörande som väntas inkomma under 2024.

Verksamheten vid tribunalens kansli: ett alltjämt ihärdigt arbete i fokus

Den mycket intensiva verksamhet som pågår vid tribunalens kansli förtjänar särskild uppmärksamhet.

Under året har flera tröskelvärden överskridits och flera rekord har slagits:

Registreringen av mål T‑1148/23, PAN Europe/kommissionen, som inkom den 8 december 2023, innebar att talan har väckts i 20 000 mål sedan tribunalen inrättades.
Under året väcktes talan i mer än 1000 mål (1 271 mål). De 404 i princip identiska mål som det hänvisats till ovan ökar inte nämnvärt arbetsbördan för de dömande sammansättningarna, men har haft en betydande inverkan på verksamheten vid kansliet, som ansvarar för att registrera dessa mål, delge handlingar, offentliggöra meddelanden i Europeiska unionens officiella tidning, samt vidta åtgärder för att förena dem.
Ett rekordstort antal handlingar registrerades (62 020).
Ett rekordstort antal inlagor ingavs till kansliet (5 264 inlagor bortsett från ansökningar).
Det lägsta antalet rättelser av ansökningar noterades (22,9 procent av ansökningarna blev föremål för rättelse år 2023 jämfört med 31,96 procent år 2022 och 41,2 procent år 2021), ett resultat som inte enbart beror på de ovannämnda 404 målen, utan även förklaras av att ändringarna av rättegångsreglerna har lättat på vissa formkrav och av att en checklista och en mall för ansökningar nu finns tillgängliga på webbplatsen Curia.
Under året lämnades 1 762 453 sidor in med hjälp av applikationen e-Curia.

Kansliet bistod tribunalens domare under 334 avdelningssammanträden (jämfört med 352 år 2022 och 338 år 2021) och 286 muntliga förhandlingar.

Det ska dessutom påpekas att 94 procent av handlingarna gavs in i elektroniskt format med hjälp av applikationen e-Curia, vilket, bortsett från några få undantag, blev obligatoriskt den 1 december 2018. År 2023 motsvarade dessa handlingar en volym på nästan två miljoner sidor (1 762 453 sidor). Det bör noteras att det inte kommer att vara obligatoriskt att lämna in handlingar via e-Curia inom ramen för förfarandet för förhandsavgörande, men det kommer att uppmuntras starkt på grund av de fördelar som detta medför för de nationella domstolarna, berörda parter och tribunalen.