Tribunalens verksamhetsstatistik - 2025

Ett fulltecknat och fruktsamt år

År 2025 var i många avseenden ett fulltecknat år för tribunalen.

Först och främst var det ett år präglat av förnyelse: I juni tillsattes två tjänster vid tribunalen, som hade varit lediga sedan oktober 2024, av nya domare. Därefter lämnade fyra domare tribunalen i september, medan tre nya domare inledde sina sexårsförordnanden. En ytterligare tjänst ledig har därför tillkommit, utöver den tjänst som är ledig sedan oktober 2024. Tribunalen, som i teorin består av 54 domare, har aldrig haft samtliga tjänster tillsatta. Det faktiska antalet domare vid tribunalen var 51 i juni, 53 mellan juni och september och 52 sedan september.

Trots detta har tribunalen avgjort det största antalet mål någonsin under ett kalenderår sedan sitt inrättande. Ett rekordstort antal inkomna mål har inte hindrat tribunalen från att minska antalet pågående mål till den lägsta nivån på 18 år. En statistisk korrigering för att beakta meddelandet av en enda dom för 404 förenade mål sänker den genomsnittliga handläggningstiden avsevärt.

Vad slutligen avser mål om förhandsavgörande, vilka sedan oktober 2024 omfattas av tribunalens behörighet, meddelade tribunalen under året sina första domar, medan dess generaladvokater föredrog sina första förslag till avgörande. Ett betydande antal begäranden om förhandsavgörande kom in till tribunalen och den vidtog därför organisatoriska anpassningsåtgärder i form av upprättandet av två specialiserade avdelningar. Dessa avdelningar ersätter avdelningen för förhandsavgöranden, som var verksam under en övergångsperiod fram till september 2025.

Låt oss tillsammans titta närmare på detta rekordår.

Inkomna mål: en markant ökning

Siffrorna för år 2025 visar att den historiska minskningen av antalet inkomna mål år 2024 (786 nya mål) faktiskt kan förklaras av konjunkturrelaterade skäl.

Med 989 inkomna mål – en ökning på +26 procent jämfört med föregående år – var antalet nya mål det högsta någonsin för tribunalen. Även om man bortser från de 65 mål om förhandsavgörande som anhängiggjordes på områden där behörigheten har överförts till tribunalen, överstiger ett antal om 924 mål om direkt talan och särskilda förfaranden siffrorna för antalet sådana mål de senaste fem åren.[1]

År 2025 var det första helåret sedan reformen av stadgan för Europeiska unionens domstol, varigenom domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden överfördes till tribunalen inom vissa särskilda områden.

65 mål om förhandsavgörande överlämnades till tribunalen inom de områden som omfattas av instansens behörighet: Av dessa rörde 24 det gemensamma systemet för mervärdesskatt, 18 kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning eller försenade eller inställda transporttjänster, 8 tullkodexen, 7 punktskatter, 7 klassificeringen av varor enligt Kombinerade nomenklaturen och 1 systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Antalet mål understiger prognoserna i samband med att lagstiftningsförslaget lades fram, även med beaktande av att ett fåtal mål som avsåg dessa särskilda områden i slutändan fortsattes att handläggas vid domstolen. Detta eftersom de även avsåg ett eller flera andra områden än de som anges i artikel 50b första stycket i stadgan, eller eftersom de gav upphov till självständiga frågor om tolkningen av primärrätten, folkrätten, unionsrättens allmänna principer eller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det erinras om att det bland de 76 mål som mekanismen med den ”gemensamma kontaktpunkten” bedömde under år 2025 endast var 9 som fortsatte att handläggas vid domstolen, medan 2 mål avskrevs.

Begärandena om förhandsavgörande härrör från 17 olika medlemsstater. En stor andel av dessa – 21 begäranden – härrör från domstolar i Tyskland, följt av Österrike och Polen, med 7 begäranden vardera, och därefter av domstolar i Bulgarien, med 6 begäranden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att hela 13 högsta domstolar, från 13 olika medlemsstater, lämnade in begäranden om förhandsavgörande vilka faller under tribunalens behörighet.

Vad gäller mål om direkt talan har antalet inkomna mål av detta slag minskat något när det gäller immaterialrättsliga mål (257 mål år 2025, jämfört med 268 mål år 2024, det vill säga ₋4 procent). Det framhålls att antalet överklaganden till överklagandenämnderna vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) ökade (+4,6 procent). Denna ökning nollställdes emellertid i praktiken, i och med att dessa nämnder meddelade ett färre antal beslut (₋4,9 procent). Andelen beslut fattade av överklagandenämnderna vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) vilka överklagats till tribunalen ligger på ungefär 10 procent, det vill säga på samma nivå som tidigare år. Sedan den 22 september 2025 handläggs mål inom detta område av sju särskilda avdelningar vid tribunalen. Nästan 26 procent av de mål som inkom under år 2025 avser immaterialrätt. Av dessa rörde 236 mål varumärken och 19 mål formgivningar. Två av de inkomna målen avsåg överklagande av beslut fattade av Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) på växtförädlarrättens område. Flertalet av de immaterialrättsliga målen (82 procent) avsåg parter (inter partes) i förfarandena vid överklagandenämnderna.

Antalet personalmål som inkom under år 2025 med stöd av artikel 270 FEUF ökade betydligt (109 mål, jämfört med 76 mål år 2024, det vill säga +43 procent). Sedan den 22 september 2025 handläggs denna måltyp av tre särskilda avdelningar vid tribunalen. Dessa mål utgör nästan 11 procent av de mål som inkom under år 2025. Till dessa 109 mål räknas 15 andra mål som, med avseende på hänskjutande till de tre personalmålsavdelningar, hör till området ”personalmål +”. Anledning därtill är en ny definition av personalmål[2], som inte är begränsad till mål där talan väcks med stöd enbart av artikel 270 FEUF.

När det gäller statligt stöd ökade antalet mål som inkom under år 2025 med 4 jämfört med år 2024 (27 mål). Denna siffra ligger alltjämt långt under de höga nivåer som tribunalen hade att pröva tidigare. Liksom under åren 2023 och 2024 var antalet nya konkurrensrättsliga lågt; det kom in 12 nya konkurrensmål under år 2025.

Mål om restriktiva åtgärder utgjorde fortsatt en stor del av tribunalens verksamhet, och under år 2025 inkom 105 nya sådana mål (jämfört med 63 mål år 2024). Denna siffra ter sig ännu större om man tar hänsyn till att sökandena i vissa fall angriper nya restriktiva åtgärder inom ramen för pågående mål, i stället för att på nytt väcka talan mot dessa, genom att ge in en justering av talan i enlighet med artikel 86 i tribunalens rättegångsregler. De nya målen inom detta område avser till övervägande del (84 av 105 mål) den rad restriktiva åtgärder som unionen har antagit i samband med Ryska federationens krig mot Ukraina. Därtill hör restriktiva restriktioner på grund av Vitrysslands inblandning, situationen i Republiken Moldavien, Irans militära stöd till Ryssland och Rysslands destabiliserande verksamhet mot Europeiska unionen och dess medlemsstater. Övriga mål i denna målkategori rör situationen i Arabrepubliken Syrien (12 mål), i Republiken Tunisien (2 mål), i Demokratiska republiken Kongo (6 mål) och i Libyen (1 mål). I majoriteten av dessa mål är talan avfattad på engelska (57 mål) och på franska (37 mål).

Antalet mål inom området för ekonomisk och monetär politik, vilket inbegriper bankrättsliga frågor, fortsätter att minska kraftigt (12 mål inkomna och 1 mål återförvisat år 2025, jämfört med 33 och 56 mål inkomna år 2024 respektive år 2023). Fyra mål avsåg beslut om förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsfonden för år 2021 vilka antagits på nytt, medan tre nya mål och ett återförvisat mål avsåg antagandet av beslut om tillsyn. Två mål avsåg Gemensamma resolutionsnämndens beslut att inleda ett resolutionsförfarande, och ett mål avsåg ett påstått åsidosättande från kommissionens sida av skyldigheten att säkerställa att nationell lagstiftning är förenlig med EU:s monetära lagstiftning. Slutligen avsåg två inkomna mål talan mot rådets beslut i fråga om Bulgariens införande av euron den 1 januari 2026 och mot därtill relaterade förordningar, däribland ett om omräkningskursen mellan euro och den bulgariska leven.

Sju mål gällande regleringen av digitala marknader och digitala tjänster inkom under år 2025. Tre mål avser förordningen om digitala tjänster (EU) 2022/2065 (på engelska kallad Digital Services Act, DSA), där saken gäller beloppet på tillsynsavgiften. Fyra mål avser förordningen om digitala marknader (EU) 2022/1925 (på engelska kallad Digital Markets Act, DMA). I två av dessa gäller saken ogiltigförklaring av kommissionens beslut om de åtgärder som aktören ska genomföra i egenskap av grindvakt, medan de två andra målen avser ogiltigförklaring av beslut vari det fastställs att de skyldigheter som åläggs grindvakter har åsidosatts.

Vad slutligen beträffar brådskande mål låg antalet ansökningar om interimistiska åtgärder kvar på en stadig nivå under år 2025, med 40 inlämnade ansökningar, det vill säga i linje med det genomsnittliga antalet ansökningar under de senaste tio åren.

Tribunalens dömande verksamhet: ett rekordår

Antalet avgjorda mål år 2025 uppgick till 1 527 mål, vilket dock med avdrag för de 404 huvudsakligen identiska mål som inkom i oktober 2023 och avgjordes i december 2025 (T-620/23–T-1023/23) likväl uppgår till 1 124 mål. Detta är det högsta antalet avgjorda mål i tribunalens historia, och därmed slås med liten marginal det tidigare rekordet på 1 009 avgjorda mål år 2018. På denna grundval är ökningen jämfört med 922 avslutade mål under 2024 cirka 22 %.

Trots den rekordstora tillströmningen av nya mål har tribunalen lyckats minska antalet pågående mål till 1 167, vilket är det lägsta sedan år 2007. Avslutandegraden (”clearance rate”), som återspeglar förhållandet mellan avgjorda mål och inkomna mål, uppgår i bruttotal till 154, och till 114 om man bortser från de 404 ovannämnda målen. Med samma statistiska korrigering är de pågående målens teoretiska omloppstid (”disposition time”), som bygger på förhållandet mellan pågående mål och avslutade mål, 379 dagar, vilket är den kortaste tiden i tribunalens historia. Med beaktande av tidsåtgången för den skriftliga delen av förfarandet och, i många fall, den tid som måste avsättas för översättning av inlagor innebär detta att tribunalen nu kan handlägga de flesta mål så snart de är redo, utan att först behöva pröva balanserade mål. Det betyder dock även att det, i ett kontinuerligt arbetsflöde, kommer att bli svårt att avgöra lika många mål under år 2026.

Ansträngningarna från tribunalens ledamöter och personal har tillsammans med stöd från institutionens personalstyrka gjort det möjligt att avsevärt minska handläggningstiderna. Denna förbättring syns inte vid en bruttoberäkning av tidsåtgången, som uppgår till 18,9 månader, eftersom denna siffra inbegriper de 404 huvudsakligen identiska målen, vilkas handläggningstid översteg genomsnittet. Om dessa mål räknas som ett enda mål sjunker den genomsnittliga handläggningstiden till 16 månader.

I detta sammanhang ska följande påpekas:

• Andelen mål som avgörs av en sammansättning med fem domare, däribland avdelningen för förhandsavgöranden, uppgår i bruttotal till 35,6 procent. Efter en statistisk korrigering för de 404 identiska målen uppgår denna andel dock till 12,5 procent, vilket utgör en minskning jämfört med år 2024 (20,2 procent) och år 2023 (13,6 procent).

• 60,8 procent av målen avgjordes av en sammansättning med tre domare, en siffra som höjs till 82,7 procent vid korrigering, jämfört med 75,4 procent år 2024.

• Två mål avgjordes av stora avdelningen, som består av femton domare. Dessutom avgjorde mellanstora avdelningen, som inrättades år 2024 och består av nio domare, sina två första mål.

• Däremot avgjordes inte något mål av ensamdomare, till skillnad från år 2024 (fyra mål) och år 2023 (nio mål).

• 39 interimistiska förfaranden avgjordes år 2025, vilket utgör en knapp minskning jämfört med föregående år (42 år 2024 och 40 år 2023).

• Av de mål som avgjordes år 2025 avgjordes 60,4 procent genom dom – 46,2 procent efter avdrag för de 404 huvudsakligen identiska målen. 78,4 procent av de mål som avgjordes genom dom föregicks av en muntlig förhandling (61,7 procent efter korrigering).

Det hölls 232 muntliga förhandlingar år 2025 (lika många som år 2024, dock färre än de 286 som hölls under år 2023) för 689 avgjorda mål (jämfört med 300 år 2024 och 419 år 2023).

Det hölls tre förhandlingar via videokonferens år 2025 (jämfört med två år 2024 och inga år 2023).

Det är lämpligt att lyfta fram vissa uppgifter om handläggningen av de begäranden om förhandsavgörande som inkommit till tribunalen, vars behörighet omfattar mål som inkommit efter den 1 oktober 2024. Under år 2025 avgjorde tribunalen 16 mål, varav 11 genom beslut och 5 genom dom, medan de två domare som hade utsetts till att tjänstgöra som generaladvokat i dessa mål föredrog 6 förslag till avgörande. Den genomsnittliga handläggningstiden var 6,2 månader, vilket förklaras av att handläggningen i vissa mål blev kortvarig, eftersom den hänskjutande domstolen snabbt drog tillbaka sin begäran. När det gäller mål som avgjordes genom dom var den genomsnittliga handläggningstiden 10,9 månader, vilket är en mycket låg siffra även med hänsyn till att de fem domarna meddelades utan någon förhandling eller något förslag till avgörande.

Av de 1 167 mål som var pågående vid tribunalen den 31 december 2025 avsåg 276 (23,7 procent) immateriella rättigheter, 125 (10,7 procent) restriktiva åtgärder, 164 (14,1 procent) ”personalmål +” och 88 (7,5 procent ) institutionell rätt. Ungefär hälften av de pågående målen hör till dessa områden. De återstående målen avser ett stort antal olika områden, vilket återigen visar på den stora mångfalden av frågor som tribunalen har att pröva.

Sammanfattningsvis uppvisar tribunalen positiva resultat efter det första arbetsåret sedan ikraftträdandet av den reform som ledde till att behörigheten att meddela förhandsavgöranden på vissa områden överfördes till tribunalen. Tribunalen har, genom sin höga arbetstakt och genom att vidta organisatoriska och institutionella åtgärder, visat prov på reaktionsförmåga och förmåga att förutse behov för att garantera att de mål som faller inom dess behörighet handläggs på ett ändamålsenligt sätt.

[1]    Med avseende på syftet med denna text betraktas de 404 mål som inkom år 2023 och avgjordes år 2025, huvudsakligen identiska med varandra och med spanska som rättegångsspråk (T-620/23–T-1023/23), som ett enda mål.

[2]    Sedan den 23 september 2023 definieras de som mål där saken gäller anställningsförhållandet mellan Europeiska unionen och dess personal, och sedan den 22 september 2025 inräknas däribland mål där saken gäller förhållandet mellan, å ena sidan, unionens institutioner, organ och byråer och, å andra sidan, deras ledamöter eller tidigare ledamöter samt personer som utövar eller har utövat ett mandat inom dessa institutioner, organ och byråer.