Genom en begäran om förhandsavgörande ställer en domstol i en EU-medlemsstat en fråga till EU-domstolen om hur EU-rätten ska tolkas eller om viss EU-lagstiftning är giltig.

EU-domstolen besvarar dessa frågor, vilket hjälper den nationella domaren att tillämpa EU-rätten på ett korrekt och enhetligt sätt. EU-domstolens dom är ett ”förhandsavgörande” eftersom den inte avgör målet – det är den nationella domaren som slutligt avgör målet genom att tillämpa EU-rätten såsom den har tolkats av EU-domstolen.