Oberoende, opartiskhet och förebyggande av intressekonflikter

Detta regelverk grundar sig på fördragen, stadgan för Europeiska unionens domstol, rättegångsreglerna för domstolen respektive tribunalen samt Uppförandekoden för ledamöter och tidigare ledamöter av EU-domstolen.

De skyddsregler som finns gäller i varje skede av en ledamots yrkeskarriär: före utnämningen, under utövandet av domarförordnandet och efter det att han eller hon har lämnat sin tjänst.

Ett regelverk som blir aktuellt redan före utnämningen

De första skyddsreglerna gäller redan innan en person utnämns till domare eller generaladvokat.

Kandidater till tjänsterna som domare eller generaladvokat måste enligt fördragen väljas bland personer vars oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för utövande av de högsta domarämbetena i hemlandet eller som är juriskonsulter, det vill säga Znalec práva.

Före utnämningen måste alla kandidater till tjänsterna som domare eller generaladvokat granskas av den kommitté som inrättats enligt artikel 255 FEUF. Denna kommitté består av framstående experter som är fullständigt oavhängiga. Kommittén bedömer kandidaternas lämplighet för tjänsten utifrån flera kriterier, däribland oberoende, opartiskhet, redbarhet och uppträdande i tjänsten.

När en person blivit utsedd till ledamot avlägger han eller hon ed inför domstolen. Ed avläggs vid ett offentligt sammanträde och ledamoten svär att utföra sitt uppdrag opartiskt och samvetsgrant samt att respektera de skyldigheter som är förenade med ämbetet.

Skyddsregler som gäller under domarens eller generaladvokatens förordnande

Systemet för att förebygga intressekonflikter är än mer robust under den tid som ledamoten tjänstgör som domare eller generaladvokat. Detta system bygger på en kombination av förebyggande åtgärder, skyddsregler kopplade till tilldelningen av mål och mekanismer som tillämpas när en specifik situation kräver att ytterligare utredning görs.

Generella mekanismer för att förebygga intressekonflikter

EU-domstolens ledamöter omfattas av stränga regler avsedda att värna deras oberoende.

Ledamöter får inte inneha något politiskt eller administrativt ämbete och de får inte ägna sig åt någon annan yrkesverksamhet än den som är förenad med deras arbete som domare eller generaladvokat.

Ledamöter får, efter att ha ansökt om tillstånd på förhand, delta i extern verksamhet (bisysslor) som är nära förknippad med tjänsteutövningen. Sådana bisysslor innefattar att representera institutionen vid ceremonier och officiella evenemang samt att delta i aktiviteter av EU-intresse, såsom att sprida kunskap om EU-rätten eller vara delaktig i utbyten med nationella eller internationella domstolar. Tillstånd lämnas endast om den aktuella aktiviteten är förenlig med ledamotens skyldighet att vara fullständigt disponibel för sitt domstolsarbete och med kraven på oberoende, redbarhet och opartiskhet. Frågan om en viss aktivitet är förenlig med dessa krav prövas och avgörs av den högsta beslutande sammansättningen vid domstolens respektive tribunalen, som består av den instansens samtliga ledamöter.

För att tillgodose intresset av insyn i EU-domstolens verksamhet offentliggörs årligen närmare uppgifter om ledamöternas samtliga bisysslor på webbplatsen Curia.

Medborgarskap  

Det faktum att domarna och generaladvokaterna inte företräder sin respektive medlemsstat är något som är av grundläggande betydelse för domstolens och tribunalens sammansättning och arbetssätt. Enligt den ed som domare och generaladvokater högtidligen avlägger utför de sitt arbete med oberoende och opartiskhet och de ska handla i EU:s allmänna intresse.

Detta är skälet till den regel som finns i artikel 18 i stadgan enligt vilken en part inte får ansöka om en ändring av domstolens sammansättning av det skälet att en domare är av en viss nationalitet eller av det skälet att det inte ingår någon domare av samma nationalitet som parten i den dömande sammansättningen.

Intresseförklaringar

Ledamöter måste, i samband med att de tillträder sitt ämbete, ge in en intresseförklaring till domstolens ordförande. Ledamöterna är skyldiga att uppdatera sin intresseförklaring när deras omständigheter ändras eller annars i samband med den nytillsättning av ledamöter i domstolen som äger rum vart tredje år.

De intressen och aktiviteter som ledamöterna är skyldiga att deklarera är vittomfattande och innefattar relevanta ekonomiska intressen och fastighetsintressen, make/makas eller partners yrkesverksamhet, vissa icke-avlönade uppdrag samt hedersuppdrag och utmärkelser. “Relevanta ekonomiska intressen” innefattar samtliga former av värdepapper, såsom aktier, bolagsandelar, obligationer och investeringscertifikat, som ledamoten äger eller innehar med nyttjanderätt med undantag för innehav som förvaltas diskretionärt genom en extern förvaltare. Intresseförklaringar omfattar inte bara ledamotens egna ekonomiska intressen utan även make/makas eller partners samt omyndiga barns ekonomiska intressen.

Intresseförklaringar är en väsentlig beståndsdel i EU-domstolens förebyggande regelverk. Ändamålet med intresseförklaringar är att, i samband med handläggningen av ett mål, kunna fastställa och förhindra situationer som skulle kunna ge upphov till en intressekonflikt eller som objektivt sett kan uppfattas som en sådan situation. De är därför en mekanism som tjänar både  insyn och förebyggandet av intressekonflikter.

Tilldelning av mål och jäv

I samband med att målen fördelas mellan domarna tar domstolens ordförande vederbörlig hänsyn till uppgifterna i intresseförklaringar för att förhindra att det uppstår några intressekonflikter. Detta innebär att EU-domstolens oberoende värnas redan i detta inledande skede.

Bedömningen görs mot bakgrund av de specifika omständigheterna i varje mål och innefattar en jämförelse av de intressen som ställs mot varandra i det aktuella målet och de intressen som ledamöterna har deklarerat. Denna bedömning ingår i den övergripande genomgång av målet som ordföranden gör, vilken syftar till att se till att kvaliteten i rättskipningen och opartiskheten i den dömande verksamheten upprätthålls samt till att förvissa sig om en optimal arbetsfördelning mellan ledamöterna. Denna genomgång, som görs i flera steg, förutsätter utförliga kunskaper om innehållet i respektive ledamots förklaring samt en god överblick över de mål som pågår samt översiktlig kunskap, grundad på inlagorna i målet (som är sekretessbelagda), om vad tvisten handlar om. Till sin beskaffenhet är genomgången därför nära kopplad till domstolens dömande verksamhet och inte till dess interna administration.

Tilldelningen av mål utgör ett viktigt steg i den praktiska tillämpningen av domstolens skyddsregler för att förebygga intressekonflikter. Trots detta kan det hända att en ledamot, när som helst under en domstolsprocess, på grund av en intressekonflikt måste förklaras jävig antingen av ordföranden, av den berörda ledamoten själv eller på ansökan av en part i målet.

Ledamöterna är nämligen skyldiga att anmäla till ordföranden när de anser att de, på grund av någon särskild omständighet, är förhindrade att delta i handläggningen av ett mål. Om ordföranden anser att en ledamot inte ska delta i handläggningen av ett mål på grund av ett specifikt skäl underrättar han eller hon ledamoten om detta. Tack vare dessa mekanismer kan eventuella problem åtgärdas när som helst under handläggningen.

I sådana situationer deltar inte den berörda ledamoten i målets avgörande.

Skyldigheter efter det att en ledamot har lämnat sitt ämbete

Skyddsreglerna för att värna oberoende och opartiskhet fortsätter att gälla även efter det att en ledamot har lämnat sitt ämbete.

Tidigare ledamöter fortsätter att vara bundna av de skyldigheter som följer av deras domarämbete, inbegripet redbarhetskravet och kravet på diskretion.

I Uppförandekoden finns också specifika begränsningar som är utformade för att förhindra att domararbetet överlappar med efterföljande yrkesverksamhet. En ledamot får inte uppträda som ombud vid EU-domstolen under tre år efter det att han eller hon lämnat sitt ämbete. Ytterligare begränsningar gäller för mål som pågick under ledamotens tjänstgöring eller som har direkt samband med frågor i vilka de var delaktiga som domare eller generaladvokat.

Dessa bestämmelser bidrar till att upprätthålla förtroendet för EU-domstolens oberoende och för rättsprocessens integritet.

Ett heltäckande system av skyddsregler

EU-domstolen ser själv regelbundet över sina interna regler och sin interna praxis för att ta hänsyn till rådande förväntningar beträffande öppenhet, insyn och allmänhetens förtroende.

EU-domstolen förlitar sig inte på en enda mekanism för att förebygga intressekonflikter. Intressekonflikter förebyggs genom ett heltäckande system som kombinerar behörighetskrav, etiska skyldigheter, begränsningar vad gäller bisysslor, intresseförklaringar, skyddsregler i samband med fördelningen av mål, skyldighet att förklara sig jävig när detta är aktuellt och begränsningar som gäller efter det att ledamoten har lämnat sitt ämbete.

Dessa skyddsregler är som helhet utformade för att värna om oberoendet och opartiskheten för EU-domstolens ledamöter och för att upprätthålla allmänhetens förtroende för EU:s rättskipning.