Tribunalen – Hur går förfarandet går till?

EU-domstolens stadga, rättegångsreglerna och officiella handlingar

De övergripande principer som reglerar förfarandet i tribunalen finns föreskrivna i EU-domstolens stadga. I rättegångsreglerna och i de praktiska genomförandebestämmelserna till rättegångsreglerna finns detaljerade regler om förfarandet. Dessa regler kompletteras av andra officiella handlingar och beslut.

Du hittar alla dessa dokument på sidan föreskrifter som reglerar förfarandet.

Här lämnas en kortfattad översikt över hur förfarandet går till. Den som avser att väcka talan vid tribunalen eller som på annat sätt är inblandad i ett mål vid tribunalen rekommenderas dock att läsa rättegångsreglerna.

Målet inleds

Ett mål inleds hos tribunalens kansli. Kansliet fungerar som kontaktpunkt för parter i mål och för nationella domstolar och är ansvarigt för målhanteringen.

Mål måste inledas av advokater som företräder sökanden, det vill säga den part som vill inleda målet. Den advokat som inleder ett mål måste vara behörig att uppträda inför domstol i en EU- eller EES-medlemsstat.

Mål om förhandsavgörande som ska prövas av tribunalen överlämnas till tribunalen från domstolen. En begäran om förhandsavgörande måste i samtliga fall först skickas till domstolen.

Rättegångsspråk

Rättegångsspråket spelar en viktig roll i processen.

Att kunna inleda ett mål i domstol på ett språk som du förstår och att kunna läsa domstolsavgöranden är en grundläggande del i en demokrati och i en rättsstat.

Det är därför som tribunalen arbetar på samtliga 24 officiella EU-språk. Mål kan inledas på vilket som helst av dessa språk och all kommunikation som sker med parterna äger rum på rättegångsspråket.

Rättegångsspråket bestäms när målet kommer in till tribunalen.

I mål om direkt talan är rättegångsspråket det språk som sökanden har valt. Om svaranden är en EU-medlemsstat måste sökanden välja ett av de officiella språken i den staten.

I immaterialrättsliga mål får klaganden välja rättegångsspråk. Om detta språk är ett annat språk än det språk som användes i överklagandenämnden vid EU:s immaterialrättsmyndighet (EUIPO), får parterna i ärendet i överklagandenämnden invända mot detta. De kan begära att språket ändras till det språk som användes i överklagandenämnden.

I mål om förhandsavgörande är rättegångsspråket det språk som den nationella domstolen har ställt sina frågor på.

EU-domstolen är den enda domstolen i världen som arbetar på så många språk.

De inledande stegen och det skriftliga förfarandet

Direkt talan

När målet kommer in upprättar kansliet en sammanfattning av sökandens yrkanden och argument. Denna sammanfattning översätts till övriga 23 officiella EU-språk och offentliggörs i EU:s officiella tidning och i rättsfallsdatabasen på EU-domstolens webbplats.

Ansökan i dess helhet delges svarandena. De har två månader på sig att komma in med svaromål.

Personer som kan visa att de har ett rättsligt intresse av utgången i målet kan intervenera. Interventioner måste göras till stöd för den ena eller den andra parten. Det är inte möjligt att lägga fram allmänna synpunkter. En intervenient yttrar sig genom en interventionsinlaga, som parterna i målet sedan ges tillfälle att bemöta.

I immaterialrättsliga mål sker endast en skriftväxling. I andra mål kan det ibland förekomma en andra utväxling av skrivelser, kallade replik och duplik. Repliken är sökandens möjlighet att bemöta svarandens argument. Dupliken ger svaranden möjlighet att bemöta repliken.

Dessa handlingar är som huvudregel inte tillgängliga för allmänheten.

Mål om förhandsavgörande

Begäran om förhandsavgörande från den nationella domstolen översätts av EU-domstolens översättningstjänst. Kansliet underrättar därefter formellt parterna i det nationella målet. Kansliet skickar också en kopia av begäran om förhandsavgörande till medlemsstaterna och EU-institutionerna. 

Begäran från den nationella domstolen läggs upp i rättsfallsdatabasen på EU-domstolens webbplats.

Ett meddelande om målet offentliggörs i EU:s officiella tidning.

Parterna i det nationella målet, medlemsstaterna, kommissionen och andra EU-institutioner som bedömer att de har ett särskilt intresse i målet kan därefter komma in med yttranden till tribunalen. I detta skede är yttrandena inte offentliga. Yttrandena läggs upp i rättsfallsdatabasen efter det att målet avslutats, om inte den som skrivit yttrandet invänder mot detta.

Målet tilldelas en avdelning och en domare utses till referent

Parallellt med förfarandets inledande steg, beslutar ordföranden att målet ska tilldelas någon av tribunalens avdelningar. Vid fördelningen av mål mellan avdelningarna tar ordföranden hänsyn till en rad kriterier. I immaterialrättsliga mål och personalmål tar ordföranden hänsyn till avdelningarnas olika specialområden. En referent utses. Det är den domaren som kommer att vara mest insatt i målet och utformar förslaget till dom.

Mål om förhandsavgörande som överlämnats till tribunalen tilldelas någon av tribunalens båda avdelningar som är specialiserade att handlägga denna typ av mål. Sådana mål avgörs av fem domare i den dömande sammansättningen. Det är generaladvokaten på den specialiserade avdelning som inte handlägger målet som lämnar förslaget till avgörande.

Den förberedande rapporten upprättas

Efter det att det skriftliga förfarandet har avslutats kan parterna begära att en förhandling ska hållas.

Referenten upprättar en förberedande rapport som innehåller en beskrivning av omständigheterna i målet och en sammanfattning av de argument som anförts samt en första analys av de frågor som aktualiseras. Detta är inte en offentlig handling.

Med utgångspunkt i den förberedande rapporten beslutar den avdelning som handlägger målet om det ska avgöras i en sammansättning med tre domare. Om avdelningen föreslår att fler domare ska ingå i den dömande sammansättningen, beslutar tribunalen om detta förslag ska bifallas eller avslås. Det är också den avdelning som handlägger målet som avgör om det behövs någon förhandling. 

Om tribunalen beslutar att hålla förhandling kommer avdelningsordföranden att bestämma ett datum för förhandlingen och parterna att underrättas.

Processledningsåtgärder och bevisupptagningsåtgärder

Tribunalen tar också ställning till om den behöver få in några ytterligare uppgifter innan handläggningen av målet fortsätter. Dessa åtgärder kallas ”processledningsåtgärder och bevisupptagningsåtgärder”. De vanligaste åtgärderna är att parterna ombeds att skriftligen besvara frågor före eller under förhandlingen eller att de ska ge in vissa handlingar.

Förhandlingen

Om tribunalen beslutar att hålla förhandling i ett mål om direkt talan, upprättar referenten i vissa fall en förhandlingsrapport före förhandlingen. I förhandlingsrapporten lämnas en kortfattad redogörelse för omständigheterna i målet och de argument som åberopats av parterna och intervenienterna. På förhandlingsdagen finns rapporten tillgänglig för allmänheten på rättegångsspråket.

Förhandlingarna äger rum i EU-domstolens förhandlingssalar i Luxemburg. I undantagsfall kan förhandlingar hållas via videokonferens. Vid förhandlingen lägger parternas advokater och ombud fram sin syn på saken inför domarna. Domarna och generaladvokaten kan ställa frågor till parterna och andra rättegångsdeltagare.

Förhandlingen är offentlig.

Generaladvokatens förslag till avgörande

Om tribunalen har begärt ett förslag till avgörande i ett mål om förhandsavgörande, avges det inte i samband med förhandlingen utan först vid ett senare tillfälle. Generaladvokaten utarbetar sitt förslag till avgörande och föredrar det för domarna vid ett offentligt sammanträde. Föredragningarna av vissa förslag till avgörande webbsänds direkt på EU-domstolens webbplats. I förslaget till avgörande analyserar generaladvokaten målet och föreslår en lösning på de problem som målet ger upphov till. Generaladvokaternas förslag till avgörande är inte bindande. 

Förslag till avgörande offentliggörs i rättsfallsdatabasen på EU-domstolens webbplats.

Efter föredragningen av förslaget till avgörande är den muntliga delen av förfarandet avslutad.

Överläggningen och förslag till dom

Referenten upprättar ett förslag till dom som beaktar allt som anförts under förfarandet.

Förslaget till dom är utgångspunkten för en diskussion bland domarna som kallas överläggning. Generaladvokaterna deltar inte i överläggningen.

Överläggningen är hemlig och inga assistenter eller tolkar närvarar. Domarna måste därför diskutera med varandra på ett gemensamt språk. Av tradition använder domarna franska som överläggningsspråk.

Domarna kommer under sina diskussioner överens om hur texten i domen ska utformas. Om det behövs avgörs frågor genom majoritetsbeslut. Det finns inga skiljaktiga meningar. Resultatet av en eventuell omröstning offentliggörs inte.

Dom

Därefter översätts domarna. För mer information om vilka domar som översätts till vilka språk, se EU-domstolens mångspråkighetspolicy. Alla domar finns åtminstone tillgängliga på rättegångsspråket och det språk som de har avfattats på, nämligen franska.

Domarna meddelas vid ett offentligt sammanträde. Vissa sammanträden för meddelande av dom webbsänds direkt på EU-domstolens webbplats.

Domarna finns tillgängliga i rättsfallsdatabasen på EU-domstolens webbplats den dag då de meddelas.

De flesta domar publiceras sedan också i rättsfallssamlingen, som är den officiella sammanställningen av EU-domstolens rättspraxis. För mer information, se sidan om rättsfallssamlingen.

Specialförfaranden

Det finns också specialförfaranden för att tribunalen ska kunna hantera olika situationer på ett effektivt sätt.

Skyndsam handläggning

Skyndsam handläggning är ett sätt för tribunalen att, i mycket brådskande fall, snabbt meddela sitt avgörande. Detta innebär att fristerna för de olika stegen i förfarandet kortas ned så mycket som möjligt. Dessa mål handläggs också med förtur.

Parterna eller den nationella domstolen kan ansöka om att tribunalen tillämpar detta förfarande. Tribunalen beslutar om ansökan ska bifallas.

Tribunalen får också besluta om skyndsam handläggning på eget initiativ utan att någon av parterna har begärt det.

Interimistiska åtgärder

Att tribunalen tar upp ett mål innebär inte att ett beslut som angrips i målet slutar att tillämpas.

En part kan dock ansöka om att tribunalen, genom ett speciellt förfarande, ska besluta att den angripna rättsakten inte ska tillämpas i väntan på att målet avgörs.

Tre villkor måste vara uppfyllda för att tribunalen ska bifalla en sådan ansökan.

• Sökanden måste, vid ett första påseende, förefalla ha åtminstone ett rimligt skäl för att angripa rättsakten i fråga.
• Sökanden kommer att lida allvarlig och irreparabel skada om tillämpningen av rättsakten inte omedelbart upphör.
• En avvägning mellan de inblandade parternas intressen och allmänintresset visar att intresset av att tills vidare upphöra att tillämpa rättsakten överväger.

Det är tribunalens ordförande eller vice ordförande som avgör dessa ansökningar genom särskilt uppsatt beslut. De avgör inte på något sätt sakfrågan i målet. Den frågan kommer att avgöras senare av tribunalen.

Beslut om interimistiska åtgärder kan överklagas till domstolen.

Kostnader för förfarandet i tribunalen

Tribunalen tar inte ut några avgifter för att ta upp ett mål.

Tribunalen betalar dock inte för de advokater som anlitas av parterna. Det är i princip den part som förlorar målet som fullt ut, eller till en viss procent, ska betala den vinnande partens rättegångskostnader. Om det uppstår en tvist om exakt vilka belopp som ska betalas fattar tribunalen beslut i denna fråga. Intervenienter står för sina egna rättegångskostnader.

Om en part inte har råd att betala för en advokat finns det möjlighet att ansöka om rättshjälp. För mer information om detta, besök sidan om rättshjälp.