Erasmus-byggnaden

EU-domstolens Erasmus-byggnad är uppkallad efter renässanshumanisten Desiderius Erasmus som en hyllning till hans gärning på utbildningsområdet och hans betydelse som förgrundsgestalt inom kulturutbyte och fritt tänkande. Den stod klar år 1988 och har senare genomgått en genomgripande renovering. I Erasmus-byggnaden har domarna i tribunalen sina kontor och den inrymmer också tre förhandlingssalar som används för offentliga förhandlingar.

Vem var Erasmus?

Desiderius Erasmus Roterodamus (1466–1536) var teolog och filosof och anses vara en av de stora renässanshumanisterna. Hans omfattande och mångsidiga arbete innefattar många olika ämnen, såsom pedagogik, moralisk, religiös och politisk filosofi samt retorik och översättning. Erasmus tillbringade större delen av sitt liv på resande fot genom Europa. Under dessa resor undervisade han, samtidigt som han fördjupade sina kunskaper om Europas grekisk-romerska kulturarv. Enligt Erasmus föds man inte till människa, utan blir det ”genom utbildning och kultur”. År 1508 publicerade Erasmus Dårskapens lov. Det är ett satiriskt verk som vittnar om hans stora intellektuella oberoende. Han var en övertygad filantrop och värnade under hela sitt liv om tolerans och fred som mänskliga värden. 

Vilken funktion har Erasmus-byggnaden på EU-domstolen?

EU-domstolen har, genom att uppkalla byggnaden efter Erasmus, velat hylla den man som har betraktats som den ”första européen”. EU-domstolen vill därigenom lyfta fram Erasmus som en samlande gestalt och symbol för humanistiska ideal som, genom sina många resor och sitt omfattande översättningsarbete, förde samman olika kulturer. 

”Erasmus”-byggnaden var en del av den första utbyggnaden av Palais-byggnaden. Liksom Thomas More- och Themis-byggnaderna ritades den av de luxemburgska arkitekterna Paul Fritsch, Jean Herr och Gilbert Huyberechts, i samarbete med den italienske arkitekten Bohdan Paczowski. Erasmus-byggnaden stod klar år 1988 för att tas i bruk inför tribunalens inrättande år 1989.

Erasmus-byggnaden var ursprungligen avskild från Palais-byggnaden. De båda byggnaderna var förbundna genom en 50 meter lång tunnel som hade grävts genom berget. Sedan den genomgripande renovering som genomfördes 2009–2013 är Erasmus-byggnaden direkt förbunden med Palais-byggnaden via Galleriet och dess stora trappa.

Erasmus-byggnadens fasad är klädd i rosa granit som kompletterar bronstonerna i fasaden på Palais-byggnaden. Erasmus-byggnadens generösa utrymmen bryts upp av innergårdar som genomkorsas av gångbroar i stål och glas. 

Erasmus-byggnaden inrymmer i dag kontoren för tribunalens domare och deras medarbetare. Det finns också tre förhandlingssalar som tribunalen använder för sina förhandlingar:

  • Dalsgaard-salen, uppkallad efter den danske konstnären Christen Dalsgaard.
  • Pessoa-salen, uppkallad efter den portugisiske lyrikern Fernando Pessoa
  • Den röda förhandlingssalen, öppnad år 2022

Se även