Mångspråkighetens framtid
Det händer att man ställer principen om institutionernas mångspråkighet mot principen om ett lingua franca, ett enda gemensamt språk, och hänvisar till att det skulle vara enklare och mindre kostsamt med en sådan lösning. Medborgarna tjänar emellertid mer på mångspråkigheten än vad den kostar dem.
Mångspråkighetens existensberättigande är att den tjänar medborgarna och ger dem odiskutabla fördelar. En bedömning av förhållandet mellan kostnaden för och nyttan med mångspråkighet inom EU ger ett positivt resultat hur man än vänder och vrider på det. Nyttan är en omätbar men känd variabel: den består bland annat i möjligheten att kunna kontakta EU:s institutioner på sitt eget språk, att kunna ta del av EU:s lagstiftning på sitt eget språk och att garanteras att alla de nationella språken – och därmed även medlemsstaternas kultur, värden och traditioner – skyddas och främjas. Kostnaden är lättare att mäta, vilket därmed inte gör den mindre omstridd: den måste kontrolleras på bästa sätt utan att man gör avkall på kvaliteten.
Tack vare de verktyg som används för att hantera mångspråkigheten, och som hela tiden utvecklas, skapas betydande produktivitetsvinster och större enhetlighet i arbetet. Några exempel på metoder som visat sig vara effektiva är neural maskinöversättning, översättningsverktyg för efterredigering, taligenkänningsverktyg och tolkning på distans. Yrkesrollerna är inte exakt desamma som för några år sedan, och de förändras allt snabbare.
Språkavdelningarna anstränger sig för att omfamna förändringarna och den tekniska utvecklingen, där artificiell intelligens spelar en allt större roll, så att man vid varje given tidpunkt kan utnyttja möjligheterna på bästa sätt, utan att för den skull tvingas göra avkall på kvaliteten. Utan kvalitet förlorar mångspråkigheten nämligen sin legitimitet.
Arbetsuppgifter som tidigare var tidskrävande och monotona är numera halvautomatiserade, vilket frigör mer tid för tolkar och översättare att ägna sig åt de mer väsentliga uppgifter som en maskin inte klarar av. Det intellektuella arbetet inbegriper delikata juridiska och språkliga överväganden som bara en fackman kan utföra. Juristlingvisterna och tolkarna befinner sig numera i en ”förstärkt” datormiljö, där de får stöd av tekniken som de använder med omdöme och ansvarstagande. På så sätt kan det arbete som levereras hålla högsta tänkbara kvalitet till lägsta möjliga kostnad, vilket gagnar EU:s medborgare.
Se även
