Den främsta utmaningen under år 2025 kommer att vara att se till att genomförandet av reformen att överföra delar av behörigheten i mål om förhandsavgörande till tribunalen blir en framgång. Denna reform trädde ikraft den 1 oktober 2024 och utgör det sista steget i omvandlingen av EU:s domstolsstruktur. EU-domstolen kommer att se till att samtliga avdelningar lämnar erforderligt och effektivt stöd till tribunalen, så att den instansen kan handlägga denna måltyp under optimala förutsättningar.
Måltillströmningen förväntas öka på kort och medellång sikt. EU-domstolen kommer att möta denna utveckling genom att fortsätta sitt arbete med att digitalisera rättsliga och administrativa handläggningsprocesser för att förbättra effektiviteten. EU-domstolen kommer att fortsätta att utnyttja de möjligheter som ny teknik erbjuder, samtidigt som institutionen kommer att visa den omsorg som dess rättskipningsuppdrag kräver och som följer av institutionens interna riktlinjer om att ta tillvara medarbetarnas expertis och kunskaper.
Året kommer också att präglas av nya projekt riktade till EU-medborgarna. Detta är i linje med EU-domstolens policy om ökad insyn och bättre tillgänglig information. EU-domstolen kommer att se över och bredda sina kommunikationskanaler för att öka insynen i dess dömande och administrativa verksamhet. Institutionen kommer att avsluta sitt arbete med att förnya webbplatsen Curia för att bättre tillgodose behoven hos jurister, medier och allmänheten. EU-domstolen kommer dessutom att lansera videoplattformen Curia web TV som kommer att sända program som förklarar domstolens verksamhet. Denna videoplattform kommer att förbättra förståelsen hos samtliga EU-medborgare, inbegripet yngre generationer, för EU-domstolens avgöranden och för hur institutionen arbetar.
EU kommer under år 2025 att fira och högtidlighålla trettioårsjubileet av Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning. Denna fjärde EU-utvidgning ägde rum nästan tio år efter Spanien och Portugals anslutning och föregicks av folkomröstningar i de tre nya medlemsstaterna i vilka befolkningen i respektive land lämnade sitt godkännande. Den innebar att EU fick 370 miljoner invånare och att EU:s geografiska område utökades både mot norr och mot Centraleuropa. I samband med högtidlighållandet kommer EU-domstolen, tillsammans med framstående företrädare för respektive land, att belysa den kontext som omgärdade dessa tre länders anslutning, betydelsen av deras anslutning och effekterna som anslutningen fick för dem.
EU-domstolen kommer att fortsätta den djupa dialog som den har med nationella domstolar sedan mer än 70 år. Det är genom denna dialog som EU-rättens enhetlighet och enhetliga tillämpning säkerställs.
EU-domstolen kommer att göra detta genom EU:s domstolsnätverk, tillsammans med författningsdomstolar och högsta domstolar samt inom ramen för det årliga Domarforum för nationella domare som ordnas i EU-domstolens lokaler.
I september 2025 kommer EU-domstolen att vara medarrangör till konferensen ”EUnited in diversity” som äger rum i Sofia. Denna konferens äger rum vartannat år och ordnades för första gången i Riga år 2021 och för andra gången i Haag år 2023. Temat för 2025 års konferens är ”Författningsrättens roll i EU:s gemensamma rättsordning”.