A | Inledningsord av domstolens justitiesekreterare
Det har gått två decennier sedan det märkesår i institutionens historia då tio nya medlemsstater anslöt sig till EU.
Alfredo Calot Escobar
Domstolens justitiesekreterare
Det har gått två decennier sedan det märkesår i institutionens historia då tio nya medlemsstater anslöt sig till EU. Det var en tid för firande, men utvidgningen innebar också utmaningar för institutionen av icke tidigare skådat slag. När jag tittar tillbaka är det med stolthet som jag kan säga att vi inte endast klarade av dessa utmaningar, utan också växte oss starkare när vi tog oss an dem.
Idag står vi inför lika betydelsefulla förändringar inom vår institution.
Lagstiftningsprocessen för att överföra delar av domstolens behörighet i mål om förhandsavgörande till tribunalen har avslutats. Ett oförtrutet arbete från de båda instanserna och institutions övriga avdelningar har inneburit att samtliga åtgärder har vidtagits för att se till att reformen har kunnat genomföras på ett smidigt sätt.
Samma samarbets- och anpassningsanda har också drivit domstolens insatser inom digital omställning – ett annat mycket viktigt område. Institutionen har under hela året fortsatt att bygga upp sin digitala kapacitet genom att aktivt utveckla AI-baserade projekt. Genomförandet av dessa initiativ respekterar AI-förordningen, som trädde i kraft under året. Mänsklig medverkan är alltjämt väsentlig för att AI-verktyg ska kunna användas på ett effektivt sätt och domstolen startade därför ett brett utbildningsprogram om AI. Domstolens juridiska översättningsavdelningar har tagit en ledande roll i arbetet med att se över arbetsprocesserna i en mer avancerad digital miljö. Detta arbete har satt en ribba för domstolens övriga avdelningar att följa i sitt arbete på detta område.
Domstolens strävan att modernisera och nyskapa har också inneburit att tryggandet av säkerheten och motståndskraften hos institutionens digitala infrastruktur blivit en fråga av lika väsentlig betydelse. Cybersäkerhetsförordningen trädde i kraft under året. Genom denna rättsakt infördes långtgående skyldigheter för domstolen som skulle vara uppfyllda inom en strikt tidsram.
Domstolens tidlösa grundläggande värden fortsätter att styra verksamheten, samtidigt som institutionen sätter fokus på innovation. Nyckeln till domstolens framgång är dess största tillgång: Över 2 000 motiverade personer från hela Europa som arbetar sida vid sida varje dag för att se till att domstolens fullgör sitt rättskipningsuppdrag. Mångfalden ger denna kollektiva gärning dess riktiga värde. Genom att föra samman ett brett spektrum av synsätt, kulturer, erfarenheter och färdigheter stärks domstolens förmåga att fullgöra sitt uppdrag.
För att kunna locka till oss och behålla de bästa medarbetarna från samtliga EU-medlemsstater har det under året vidtagits åtgärder i syfte att se till att vårt värdland är en attraktiv plats att arbeta på. För första gången finns det nu erkännande från politiskt håll om de specifika utmaningar som möter EU-anställda i Luxemburg, jämfört med deras kollegor i Bryssel. Budgetmyndigheten beviljade, efter en invecklad process, domstolens begäran om ett tillfälligt bostadstillägg för kollegor i lägre lönegrader. Detta utgör ett viktigt första steg för att komma till rätta med denna ojämlikhet.
Domstolens engagemang för mångfald sträcker sig utanför institutionens anställda. Tillsammans med European Judicial Training Network vidtog domstolen under år 2024 nya åtgärder för att hitta en optimal geografisk balans mellan de medarbetare från nationella myndigheter och domstolar som deltar i längre fortbildningar vid institutionen. Dessa ansträngningar har gett konkreta resultat genom att sökande från tre nya medlemsstater har inkommit med ansökningar för första gången under fortbildningsprogrammets tjugotvååriga historia.
Detta är också ett uttryck för domstolens sedan länge etablerade åtagande att fördjupa dialogen med nationella domstolar, något som skett aktivt under hela året. Ett annat viktigt steg för att fördjupa dialogen mellan EU-domstolen och nationella domstolar har tagits av EU:s domstolsnätverk: Nätverkets kontaktpersonsmöte ordnades för första gången utanför institutionen i samarbete med Belgiens högsta förvaltningsdomstol, Conseil d’État. Detta gav nätverket möjlighet att anlägga nya synsätt och stärkte grundtanken att dialogen mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna per definition är gränsöverskridande.
Vid sidan av dessa externa milstolpar har domstolen även inriktat sig på den egna verksamheten genom att bekräfta att institutionen vägleds av de högsta etiska normerna, något som alltid utgjort en oskiljaktig del av institutionens identitet. Under året samlade domstolen dessa normer i en uppförandekod som gäller för samtliga anställda. Principerna i uppförandekoden motsvarar de höga normer som tidigare slagits fast och upprätthållits av domstolens ledamöter.
På samma sätt som domstolen, med beslutsamhet och vilja att uppnå en delad målsättning, tog sig an de utmaningar som institutionen ställdes inför i samband med utvidgningen för tjugo år sedan är jag övertygad om att vi om tjugo år kommer att blicka tillbaka på dagens omvandlingar med samma känsla av stolthet. De utmaningar som vi står inför idag gör det möjligt att ställa sig bakom den framåtblickande utveckling som kommer att styra institutionens väg in i framtiden, samtidigt som vi respekterar den rika tradition som format domstolens historia.
B | Årets viktigaste händelser
Överföring av delar av domstolens behörighet i mål om förhandsavgörande till tribunalen
Den 1 september 2024 trädde viktiga ändringar i EU-domstolens stadga samt i domstolens respektive tribunalens rättegångsregler i kraft. Syftet med dessa ändringar är att göra det möjligt för domstolen och tribunalen att, inom skäliga tidsramar, meddela avgöranden av hög kvalitet och att skapa en bättre fördelning av arbetsbördan mellan de båda instanserna. Ändringarna i stadgan föreslogs av EU-domstolen och antogs av Europaparlamentet och rådet. Domstolen och tribunalen antog ändringarna i sina respektive rättegångsregler efter det att rådet hade lämnat sitt godkännande. Dessa ändringar genomför överföringen av delar av domstolens behörighet i mål om förhandsavgörande till tribunalen och moderniserar handläggningen av mål i dessa båda instanser.
Ändringarna i EU-domstolens stadga och genomförandet av dessa ändringar
I kraft av ändringarna i EU-domstolens stadga blev det möjligt att från och med den 1 oktober 2024 överföra delar av domstolens behörighet i mål om förhandsavgörande till tribunalen. Möjligheten att överföra delar av domstolens behörighet på detta område har funnits sedan Nicefördraget undertecknades år 2001. Den fick förnyad aktualitet i samband med 2015 års reform av EU:s domstolsstruktur, vilken bland annat innefattade den fördubbling av antalet domare i tribunalen som blev fullständigt genomförd år 2022.
Tribunalens behörighet att meddela förhandsavgöranden avser vissa tydligt avgränsade, specifika rättsområden på vilka det sällan uppkommer några principfrågor och på vilka det finns betydande rättspraxis från domstolen som kan vägleda tribunalen när den utövar sin nya behörighet. Det är också fråga om begäranden om förhandsavgörande på rättsområden där det förekommer ett tillräckligt betydande antal hänskjutanden från nationella domstolar för att en överföring av behörighet från domstolen till tribunalen ska medföra en reell avlastning av domstolens arbetsbörda.
Tribunalen är behörig att meddela förhandsavgöranden på följande specifika rättsområden: det gemensamma systemet för mervärdesskatt, tullkodexen, tullklassificering av varor, kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning eller försenade eller inställda transporttjänster samt systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser.
Fördelningen av mål mellan domstolen och tribunalen
Ändringarna i domstolens rättegångsregler avser främst den inledande handläggningen av mål om förhandsavgörande, i syfte att fastställa vilken instans som ska handlägga dem. Genom ändringarna införs även bestämmelser som möjliggör en snabb handläggning av de begäranden om förhandsavgörande som tribunalen överlämnar till domstolen på grund av att de kräver ett vägledande avgörande som kan påverka enhetligheten eller konsekvensen i EU-rätten. Genom ändringarna införs det slutligen bestämmelser som gör det möjligt att, inom en rimlig tid efter det att ett mål avslutats, göra inlagor och skriftliga yttranden som getts in i mål om förhandsavgörande av de berörda som avses i artikel 23 i stadgan tillgängliga på EU-domstolens webbplats.
I ändringarna av tribunalens rättegångsregler ges närmare föreskrifter om handläggningen av de mål om förhandsavgörande som överlämnas till tribunalen. Ändringarna i tribunalens rättegångsregler återger i princip de bestämmelser i domstolens rättegångsregler som reglerar handläggningen av mål om förhandsavgörande, inbegripet bestämmelserna om offentliggörande av inlagor och skriftliga yttranden som ges in av de berörda som avses i artikel 23 i stadgan. Därigenom tillförsäkras nationella domstolar och de berörda som avses i artikel 23 i stadgan samma garantier som de som tillämpas av domstolen.
Andra viktiga ändringar rör tribunalens struktur och organisation. Det inrättas en mellanstor avdelning med nio domare som leds av tribunalens vice ordförande. Mål om förhandsavgörande kommer att tilldelas avdelningar med fem domare som är ansvariga för denna typ av mål. Mål om förhandsavgörande kan dock hänskjutas till en annan dömande sammansättning beroende på betydelsen av de frågor som ställts av den nationella domstolen.
De domare som kan komma att tjänstgöra som generaladvokater i mål om förhandsavgörande (liksom deras ersättare) väljs av tribunalen och biträder den behöriga dömande sammansättningen i respektive mål i enlighet med generaladvokaternas roll i mål vid domstolen.
Tribunalen har även förtydligat reglerna om skydd av personuppgifter och om ingivande och delgivning av inlagor i mål om förhandsavgörande.
Omfattningen av ändringarna har även gjort det nödvändigt att omarbeta de praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler.
Övriga ändringar av rättegångsreglerna
Andra nyheter syftar till att förbättra, förenkla och modernisera domstolens och tribunalens handläggning av mål, med beaktande av de erfarenheter som gjordes under pandemin. Den viktigaste förändringen för domstolens del är möjligheten – som redan finns i tribunalen – för parternas ombud eller företrädare för de berörda som avses i artikel 23 i stadgan att delta i en förhandling genom videokonferens, under förutsättning att de rättsliga och tekniska förutsättningar som anges i de praktiska anvisningarna till parterna är uppfyllda. Tribunalen har även sett över ett antal bestämmelser som är tillämpliga i mål om direkt talan, däribland bestämmelserna om konfidentiell behandling av rättegångsinlagor, ändring av talan under rättegången och formföreskrifter för ingivande av rättegångsinlagor.
Webbsändningar av domstolens förhandlingar utgör ett viktigt medel för att öka EU-medborgarnas insyn i EU-domstolens verksamhet och göra domstolen mer tillgänglig. I en ny bestämmelse fastställs vilka regler som gäller för webbsändningar av muntliga förhandlingar, sammanträden för avkunnande av domar och föredragningar av generaladvokaternas förslag till avgörande. Tribunalen har infört bestämmelser i sina rättegångsregler som i alla väsentliga hänseenden är likvärdiga.
Giulia Predonzani, handläggare hos tribunalens justitiesekreterare
”För dem som är intresserade av löpning kan reformen av stadgan ses som det maratonlopp som varje löpare hoppas kunna genomföra en dag och som han eller hon har tänkt på sedan mer än tjugo år. Flera etapper har behövt avslutas för att nå fram till målet. Fullbordandet av reformen av EU-domstolens domstolsstruktur har gett tribunalen de resurser och den organisation som behövs för att kunna handlägga mål om förhandsavgörande med den skyndsamhet som dessa mål kräver. Det var emellertid inte möjligt att stanna där.
För att kunna genomföra maratonloppet behövde tribunalen ha ett lämpligt och praktiskt anpassat regelverk. Tribunalen måste nämligen ta hänsyn till de nationella domstolarnas delaktighet i mål om förhandsavgörande och detsamma gäller delaktigheten för de berörda som avses i artikel 23 i stadgan i sådana mål. Tribunalen har därför anpassat inte bara sina rättegångsregler och de praktiska genomförandebestämmelserna till rättegångsreglerna, utan även beslutet om användningen e-Curia samt övriga så kallade ’soft law-dokument’ – checklistor, formulär och informationsdokument (utelämnande av personuppgifter i mål om förhandsavgörande, mallar). Tribunalen har också behövt anta beslut om hur dömande avdelningar ska vara sammansatta och arbetssätten för sina olika avdelningar och dömande sammansättningar, inbegripet den nya mellanstora avdelningen. Tribunalen har också valt generaladvokater för att handlägga mål om förhandsavgörande. Införandet av nya arbetsmetoder har inneburit att tribunalen varit tvungen att samråda med sina övriga ’marathonpartners’, särskilt generaldirektoratet för mångspråkighet, direktoratet för informationsteknik och direktoratet för forskning och dokumentation. Ett viktigt steg var inrättandet av en gemensam kontaktpunkt eller en så kallad ’one-stop shop’: Denna har tagit formen av en applikation som centraliserar analysen av de mål om förhandsavgörande som kan överlämnas till tribunalen. Under hela ’träningsfasen’ hade vi en konstruktiv dialog med vår institutionspartner, domstolens kansli, som tjänade som ett viktigt stöd.
Förberedelse, förmåga att förutse behov och ett intensivt arbete som kräver uthållighet var samtliga uppgifter som skulle utföras inom en kort tidsram. I oktober 2024 var tribunalens anställda och dess kansli klara och stod beredda i startblocken för att springa detta efterlängtade maratonlopp! I slutet av år 2024 hade 23 ärenden passerat institutionens gemensamma kontaktpunkt och 19 mål överlämnats till tribunalen. Loppet fortsätter och vi är i toppform! ”
20-årsjubileet av 2004 års EU-utvidgning
Den 1 maj 2004 anslöt sig tio nya medlemsstater till EU: Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Denna utvidgning är den största EU-utvidgning som ägt rum – båda avseende befolkning och antal länder.
Inverkan på domstolens respektive tribunalens verksamhet av 2004 års utvidgning
Av EU:s successiva utvidgningar var 2004 års utvidgning den största och innebar att institutionen skulle absorbera tio nya domare i domstolen respektive tribunalen.
2004 års utvidgning hade en väsentlig inverkan på systemet för språkanvändning vid institutionen. Antalet officiella språk ökade från 12 till 21. Detta ledde till en exponentiell ökning av antalet möjliga språkkombinationer, som gick från 110 till 420.
Inrättandet av nya domarkabinett och nya språkenheter krävde betydande insatser på det strukturella planet, både vad gäller lokaler och rekrytering. Inom loppet av ett år började hundratals nya kollegor att arbeta vid institutionen.
De medlemsstater som anslöt sig till EU år 2004 har lämnat ett väsentligt bidrag: Under de 20 år som har gått sedan utvidgningen har domstolar i de tio nya medlemsstaterna framställt närmare 1 300 begäranden om förhandsavgörande.
”Ett nytt konstitutionellt ögonblick för Europa”
EU-domstolen ordnade den 3 maj 2024 ett symposium med titeln ”20-årsjubileet av anslutningen av tio stater till Europeiska unionen: Ett nytt konstitutionellt ögonblick för Europa”. Symposiet sammanförde domare och företrädare för samtliga EU-medlemsstater som tillsammans reflekterade över EU-domstolens bidrag till att främja den europeiska integrationen och dessa tio medlemsstaters bidrag till den gemensamma rättsordningen.
Rapporterna från symposiet den 3 maj har offentliggjorts på EU-domstolens webbplats. Vid symposiet diskuterades flera teman, däribland:
- anslutningsprocessen för de nya medlemsstaterna efter Berlinmurens fall, vilken krävde en grundläggande förändring av lagstiftningen i dessa stater och en grundläggande omställning av de berörda folkens kultur och sinne,
- de gemensamma europeiska värdena och det bidrag som 2004 års utvidgning lämnat till EU:s utveckling till en ”värdeunion”, och
- konvergensen mellan de nya medlemsstaternas ekonomier och resten av EU.
Anförandena från de olika talarna och diskussionerna mellan deltagare tydliggjorde att EU är något unikt, eftersom den är en union som bygger på delade värden – bland vilka demokratin och rättsstaten står högst – vilka EU och dess medlemsstater måste fortsätta att försvara.
Uttalande av Ineta Ziemele, domare vid EU-domstolen och ordförande för arbetsgruppen för evenemangets anordnande
”Konferensen markerade att det gått 20 år sedan den största enskilda utvidgningen av Europeiska unionen och dess syfte var att anlägga ett helhetsperspektiv på den inverkan som denna utvidgning haft på unionen och de förändringar som den medfört. Det ansågs vara rätt tillfälle att, efter en sådan viktig historisk milstolpe, reflektera över och utbyta erfarenheter och lärdomar om hur unionen har utvecklats och förändrats under de senaste 20 åren.
Under förberedelserna inför konferensen föreslog domstolen och tribunalen att 2004 års utvidgning skulle ses som en konstituerande händelse – ett paradigmskifte – som förenade Öst- och Västeuropa i ett gemensamt konstitutionellt projekt. I och med 2004 års utvidgning kom Europeiska unionens värderingar och principer att spridas till delar av Europa, vars respektive historia är särskilt komplicerad. De tio nya medlemsstaterna gick med i Europeiska unionen med stark beslutsamhet och stora förhoppningar om frihet, rättvisa och välstånd. Anslutningsprocessen till Europeiska unionen var emellertid komplex och långt ifrån självklar, och kandidatländerna lade ner oerhört mycket arbete och möda för att uppfylla de anslutningskriterier (de så kallade Köpenhamnskriterierna) som hade fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn år 1993.
Den där dagen för 20 år sedan innebar en grundläggande förändring även för unionen på alla områden där unionen har befogenhet. Exakt hur denna förändring skulle se ut var inte alltid lätt att förutse, men det var uppenbart att det fanns en större potential för tillväxt på den inre marknaden och att en fascinerande kulturell, historisk och språklig mångfald öppnade sig som kom att åtfölja den framtida politiska och rättsliga utvecklingen inom unionen. Den utvidgade Europeiska unionen blev en ännu viktigare global aktör.
Ett annat unikt inslag i konferensen var det faktum att domstolen och tribunalen hade bjudit in talare från respektive berörd stat som var personer som hade varit direkt involverade i anslutningsprocessen eller som hade varit ledande personligheter med viktiga roller inom unionen eller i respektive stat avseende unionsmedlemskapet. Konferensen innehöll ett tvärvetenskapligt inslag i temat för de reflektioner som domstolen och tribunalen hade föreslagit.
Konferensen avslutades med en tour d’horizon av professor Norman Davies om dessa staters komplexa och ofta brutala historia. Detta var en nödvändig påminnelse om att Europeiska unionens värden inte kan tas för givna och att deras fortlevnad och utveckling kräver ett medvetet arbete från alla i unionen. Medan vi funderade över lärdomarna från konferensen sjöng EU-domstolens kör sånger på tio språk innan den avslutade med Beethovens ’Hymn till glädjen’, som fortsätter att uttrycka Europeiska unionens grundtanke ‒ att människosläktet ska bli bröder.”
EU-domstolen förstärker sitt etiska regelverk
EU-domstolens uppdrag innebär att institutionen alltid satt upp och följt de strängaste kraven ifråga om oavhängighet, opartiskhet och integritet. Dessa krav motsvarar de värden som utgör institutionens identitet och uppfyllelsen av dem är av grundläggande betydelse för förtroendet för EU-domstolen och för dess legitimitet. Detta är skälet till att EU-domstolen alltid sett till att ha ett internt regelverk som motsvarar de strängaste etiska normerna och som sålunda tillgodoser de förväntningar på exemplariskt uppträdande som åvilar en domstol.
EU-domstolen har således alltid följt stränga etiska regler. Ledamöterna i institutionen (domare, generaladvokater och justitiesekreterare) samt all övrig personal omfattas av dessa regler, även efter det att de lämnat EU-domstolen.
Mot bakgrund av en utveckling där förväntningarna om exemplariskt uppträdande från EU-förvaltningen ökar, har EU-domstolen uppdaterat sitt interna etiska regelverk. Detta arbete inleddes år 2021 med ändringen av uppförandekoden för ledamöter och tidigare ledamöter och fortsatte år 2024 med antagandet av en uppförandekod för EU-domstolens övriga personal.
Befintliga regler i tjänsteföreskrifterna för EU-tjänstemän och i anställningsvillkoren för övriga EU-anställda samt i ett antal interna föreskrifter har omarbetats, kompletterats och anpassats till kraven för domstolsarbete och samlats i en uppförandekod för EU-domstolens personal. Uppförandekoden trädde i kraft den 1 mars 2024 efter att ha godkänts av behörig intern kommitté.
Uppförandekoden grundar sig på etiska regler från flera befintliga källor och innebär att samtliga anställda vid EU-domstolen på ett och samma ställe, på ett enkelt och lättförståelig sätt, kan hitta tillämpliga regler. Mot bakgrund av strävan att förbättra insyn och respektera rättssäkerheten är syftet med uppförandekoden att göra en tolkning av dessa regler som tar hänsyn till de särdrag som kännetecknar EU-domstolens dömande verksamhet och att förtydliga på vilket sätt de ska genomföras. Uppförandekoden utgår från de etiska grundvärden som styr institutionens verksamhet och översätter dessa värden till normer för exemplariskt uppträdande. Uppförandekoden innehåller speciella regler för personer i ledande ställning, vilka beaktar det särskilda ansvar som dessa personer har, och för rättssekreterare, på grund av den särskilda ställning som de har i förhållande till ledamöterna i domstolen och tribunalen och på grund av deras direkta delaktighet i den dömande verksamheten. I dessa regler betonas att plikten att uppträda exemplariskt står i proportion till det ansvar som utövas. Det anges också utförligt vilka specifika skyldigheter som gäller för att förhindra intressekonflikter och för utövandet av sidouppdrag, även efter det att den anställde lämnat sin tjänst.
C | Kontakter med allmänheten
Distansbesök - ett utbildningsprogram för skolungdomar
Detta utbildningsprogram på distans gör det möjligt för gymnasieelever i åldrarna 15-18 år att lära sig om EU-domstolens uppdrag och verksamhet direkt i sitt klassrum, utan att behöva resa till Luxemburg. Projekt syftar till att öka gymnasieelevers och lärares medvetenhet om demokratiska värden och om aktuella utmaningar på det juridiska planet. Elever och lärare får också förklarat hur EU-domstolens rättspraxis påverkar EU-medborgarnas vardagsliv. Drygt 1 300 gymnasieelever fick under år 2024 möjlighet att besöka EU-domstolen inom ramen för detta program.
De pressansvariga på EU-domstolens kommunikationsdirektorat är utbildade jurister och deras uppgift är att göra domar, beslut, förslag till avgöranden och upplysningar om pågående mål mer tillgängliga och förståeliga för journalister och korrespondenter från EU-medlemsstaterna. De utarbetar pressmeddelanden för att journalister och jurister ska kunna hålla sig uppdaterade i realtid om domstolens och tribunalens avgöranden. Till personer som anmält sig till EU-domstolens press- och informationsavdelning skickar de pressansvariga ut regelbundet utkommande informationsbrev med viktiga nyheter rörande institutionen och handläggningen av mål samt så kallade snabb info-upplysningar i mål som inte varit föremål för något pressmeddelande. De pressansvariga har även hand om e-postmeddelanden och telefonsamtal från EU-medborgare.
EU-domstolen är aktiv på sociala medier genom sina två X-konton (ett på franska och ett på engelska), sitt LinkedIn-konto och sitt Mastodon-konto. Antalet följare och prenumeranter ökar ständigt och visar på allmänhets intresse och engagemang för EU-domstolens verksamhet. EU-domstolen har även en YouTube-kanal som finns tillgänglig på samtliga 24 officiella EU-språk. EU-domstolens YouTube-kanal innehåller korta filmer och videoanimationer riktade till allmänheten som förklarar hur EU-domstolens rättspraxis påverkar EU-medborgarnas vardagsliv.
År 2024 lade EU-domstolen ut en ny video på sin YouTube-kanal: Fördelningen av mål mellan domstolen och tribunalen
Webbsändningar av förhandlingar
EU-domstolen erbjuder webbsändningar av förhandlingar för att göra sin verksamhet mer lättillgänglig för allmänheten. Sammanträden för avkunnande av domar och föredragningar av generaladvokaternas förslag till avgörande sänds direkt på EU-domstolens webbplats på det klockslag som anges i förhandlingskalendern. Muntliga förhandlingar i mål som handläggs av domstolens stora avdelning sänds i efterhand.
Inspelningar finns tillgängliga under en månad.
Före utsändningen av den muntliga förhandlingen publiceras en förklarande sammanfattning av målet på de språk som kommer att användas vid förhandlingen. Denna sammanfattning finns på EU-domstolens webbplats samt på sociala medier. År 2024 publicerades 29 förklarande sammanfattningar.