Europeiska unionens domstol värnar unionsrätten
Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) är en av EU:s sju institutioner.
EU-domstolen är EU:s rättskipande institution och har till uppgift att säkerställa att EU-rätten följs och samtidigt se till att fördragen tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt. Den kontrollerar även lagenligheten av de rättsakter som antas av EU:s institutioner, organ och byråer.
EU-domstolen bidrar till att upprätthålla unionens värden och verkar för att fördjupa den europeiska integrationen genom sin rättspraxis.
EU-domstolen består av två instanser: domstolen och tribunalen.
Inledning av EU-domstolens ordförande
I en komplicerad omvärldssituation har EU-domstolen hållit den fastlagda kursen, med sitt uppdrag enligt fördragen att skipa rättvisa och upprätthålla rättsstatsprincipen som ledstjärna.

Koen Lenaerts
EU-domstolens ordförande
I en komplicerad omvärldssituation har EU-domstolen hållit den fastlagda kursen, med sitt uppdrag enligt fördragen att skipa rättvisa och upprätthålla rättsstatsprincipen som ledstjärna. EU-domstolen fullgör dagligen sitt värv att upprätthålla EU:s grundläggande värden och att bidra till skapandet av en rättsordning som är gemensam för EU:s medlemsstater. EU-domstolen har även lagt de nödvändiga grundstenarna för sin verksamhet under de kommande åren.
Under det gångna året inleddes en ny tidsålder för institutionen och för förhållandet mellan domstolen och tribunalen samt för förhållandet mellan dessa båda instanser och domstolarna i EU:s medlemsstater. Överföringen av delar av domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden till tribunalen utgjorde ett viktigt steg i den pågående utvecklingen av EU:s domstolsstruktur. Denna överföring av behörighet kommer att tjäna EU-medborgarnas intresse genom att skapa en bättre fördelning av arbetsbördan mellan de båda instanserna och därigenom göra det möjligt för domstolen att i större utsträckning kunna inrikta sig på sin roll som EU:s författningsdomstol och högsta domstol. Denna genomgripande reform har möjliggjorts tack vare ett kollegialt och effektivt samarbete mellan EU-domstolens både instanser under hela processen, från utarbetandet av begäran till EU-lagstiftaren om ändring av EU‑domstolens stadga till reformens praktiska genomförande. Det praktiska genomförandet har förutsatt ett nära samarbete mellan respektive instans justitiesekreterare och berörda avdelningar vid tribunalen, för att göra det möjligt för tribunalen att handlägga denna nya måltyp under optimala förhållanden.
I maj 2024 högtidlighöll institutionen dessutom tjugoårsdagen av EU:s största utvidgning, både vad gäller antalet medborgare och stater som berörs och den symboliska betydelsen. Högtidlighållandet skedde i form av ett symposium som belyste hur de tio nya staternas anslutning berikat vårt gemensamma arv genom den mångfald av nationella historier, kulturer och rättstraditioner som de förde med sig. Genom att sammanföra Europas båda halvor – öst och väst – i ett gemensamt konstitutionellt projekt som saknar motstycke i historien, illustrerar dessa staters anslutning också på ett konkret och slående sätt att det är EU:s fredstanke som står i centrum för den europeiska integrationsprocessen.
År 2024 präglades i organisatoriskt hänseende av ytterligare en partiell förnyelse av domstolens sammansättning som var särskilt omfattande med nio nya ledamöter som avlade ed som domare i domstolen. Fem av dessa nya ledamöter hade tidigare varit domare i tribunalen. Denna stora ombildning, som föregicks av ett mycket stort antal domar vilka meddelades den 4 oktober 2024, krävde en smidig organisation för att kunna ta emot de nytillträdda ledamöterna och deras kabinett under bästa möjliga förhållanden och för att minimera dess inverkan på domstolens löpande arbete.
Om vi blickar framåt mot år 2025 ser vi att institutionen står inför fascinerande utmaningar. Dessa utmaningar rör EU-domstolens externa kommunikation, där institutionens webbplats och webbplatsens sökmotor för rättspraxis kommer att genomgå en översyn samt en planerad lansering av en webb-tv-kanal som behandlar EU-domstolens verksamhet. Dessa projekt syftar till att tillgodose behoven hos jurister, men också att bidra till det grundläggande målet att föra EU‑domstolen och dess rättskipande verksamhet närmare EU-medborgarna, för att bidra till en bättre förståelse av institutionens roll och av dess avgöranden. Men utmaningarna kommer också att beröra EU-domstolens framtida arbetsmetoder, där institutionen kommer att fortsätta sitt arbete med att utveckla it‑programmet för ett integrerat målhanteringssystem och att utforska potentiella användningsområden för artificiell intelligens. Detta arbete kommer att utföras i syfte att institutionen mer effektivt ska kunna hantera det ökande antalet mål. Samtidigt bibehålls den höga kvalitet på institutionens avgöranden som erfordras för att fullgöra det rättskipningsuppdrag som EU-domstolen har anförtrotts, vilken erfordras för att den ska kunna uppfylla de krav som är förenade med detta uppdrag.
