Europeiska unionens domstol värnar unionsrätten
Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) är en av EU:s sju institutioner.
EU-domstolen är EU:s rättskipande institution och har till uppgift att säkerställa att EU-rätten följs och samtidigt se till att fördragen tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt. Den kontrollerar även lagenligheten av de rättsakter som antas av EU:s institutioner, organ och byråer.
EU-domstolen bidrar till att upprätthålla unionens värden och verkar för att fördjupa den europeiska integrationen genom sin rättspraxis.
EU-domstolen består av två instanser: domstolen och tribunalen.
Inledning av domstolens ordförande
Varje år ger EU-domstolens årsöversikt både en tillbakablick på det gångna årets händelser och en inblick i den kommande utvecklingen. Årsöversikten är också ett tillfälle att sätta EU-domstolens verksamhet i det större sammanhang som utgörs av institutionens och den europeiska integrationens historia.
Koen Lenaerts
Domstolens ordförande
Den 10 december 1952, vid det första högtidliga sammanträdet av den domstol som hade inrättas genom Parisfördraget, citerade Massimo Pilotti, domstolens första ordförande, i sitt tal den italienska poeten och politikern Dante Alighieri: ”ubicumque potest esse litigium, ibi debet esse judicium” (”där det kan uppstå en tvist, måste det finnas en domstol”). Massimo Pilotti framhöll också att den nyinrättade domstolen hade till uppgift att garantera alla – det vill säga ”stater, företag och enskilda personer” – att de åtgärder som vidtogs av gemenskapsorganen hölls inom bestämda gränser.
Jean Monnet välkomnade samma dag den nya domstolen, i vilken han såg ”inte enbart Europeiska kol- och stålgemenskapens domstol, utan även en europeisk federal högsta domstol i vardande”, vilket var ett uttryck för ”den preeminenta plats som lag och rätt har i gemenskapen”. Mer än 70 år senare fortsätter dessa grundläggande principer att inspirera institutionens dagliga arbete. De belyser de framsteg som gjordes under år 2025 och de utmaningar som institutionen kan vänta sig under år 2026.
2025 var det första helåret sedan genomförandet av den reform som trädde i kraft den 1 oktober 2024 och som innebar att domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden delvis överfördes till tribunalen inom sex särskilda områden (mervärdesskatt, punktskatter, tullkodex, tullklassificering, passagerarrättigheter och systemet för handel med utsläppsrätter). Resultaten har visat sig vara mycket tillfredsställande. Reformen bygger på en mekanism med en ”gemensam kontaktpunkt”. Enligt denna mekanism ska begäranden om förhandsavgörande ges in till domstolen, som efter interna samråd avgör huruvida den själv ska handlägga begäran eller överlämna den till tribunalen. Sedan reformen trädde i kraft har den gemensamma kontaktpunkten behandlat nästan 100 begäranden om förhandsavgörande, och cirka nio av tio har överlämnats till tribunalen, eftersom de uteslutande rörde något av de sex ovannämnda områdena.
Dessutom har både domstolens och tribunalens sammansättning ändrats vid flera tillfällen under år 2025. Två nya domare har tillträtt tjänster vid domstolen, varav en kommer från tribunalen. Vid tribunalen gjordes fem nya utnämningar, varav två för att ersätta ledamöter som blivit domare vid domstolen. I september 2025 förlängde medlemsstaternas regeringar dessutom förordnandena för 19 domare vid tribunalen för perioden 2025–2031. Marc van der Woude omvaldes till tribunalens ordförande för ett tredje mandat, medan Savvas Papasavvas på nytt valdes till vice ordförande.
Arbetet med att genomgripande förändra institutionens kommunikationspolicy fortsatte under år 2025. Bland annat lanserades korta videor där EU-domstolens ledamöter presenterar innehållet i de mest uppmärksammade avgörandena. En domare som är ledamot av den avdelning som har avgjort målet presenterar på ett koncist och pedagogiskt sätt målets bakgrund och hur domstolen har avgjort rättsfrågorna. Parallellt med detta har flera större projekt slutförts för att kunna sjösättas samtidigt från och med januari 2026: omarbetningen av webbplatsen Curia, som tjänar som institutionens huvudsakliga webbportal, framtagandet av en ny sökmotor samt utvecklingen av den ditintills interna audiovisuella plattformen Curia Web TV till ett effektivt verktyg för kommunikation utåt, som ett komplement till befintliga kommunikationskanaler.
När det gäller tekniska framsteg spelar artificiell intelligens en fortsatt viktig roll i institutionens omvandling. Under året har flera verktyg baserade på denna teknik lanserats eller testats, däribland Curia AI Brain, som är en plattform för internt bruk som EU-domstolen själv har tagit fram för att utrusta sin personal med en rad specialiserade AI‑assistenter som svarar mot institutionens specifika behov.
Slutligen inföll 25-årsjubiléet för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna den 7 december 2025. För att högtidlighålla detta jubileum och stadgans bidrag till rättspraxis och skyddet av de grundläggande rättigheterna kommer nästa Domarforum, som hålls vid domstolen i mars 2026, att helt ägnas åt stadgans centrala roll i EU:s rättsordning.
Med dessa projekt och en stadig blick mot framtiden har domstolen hållit fast vid sin målsättning sedan 1952: att garantera iakttagandet av rätten, medborgarnas förtroende och stabiliteten i EU:s rättsordning.
