A | Inledningsord av domstolens justitiesekreterare
År 2025 var ett betydande år för institutionens utveckling – under året togs ambitiösa steg för att stärka institutionens grundvalar och samtidigt förbereda den för kommande förändringar.
Alfredo Calot Escobar
Domstolens justitiesekreterare
I en tid präglad av ny teknik och omstrukturering av delar av arbetsmarknaden, där förväntningarna på vad EU ska leverera är höga, är det viktigt att erinra om de värden som ligger till grund för EU-domstolens verksamhet: rättskipning av hög kvalitet där målen handläggs snabbt och effektivt, närhet till medborgarna, språklig och kulturell mångfald samt en optimal förvaltning av de resurser som institutionen anförtrotts. EU-domstolen har genomfört flera strategiska projekt som syftar till att göra den redo att ta sig an de förändringar som väntas – just för att säkerställa att dessa värden kan bevaras.
Vad gäller den dömande verksamheten var år 2025 det första hela året sedan den partiella överföringen av mål om förhandsavgörande från domstolen till tribunalen trädde i kraft. Alla institutionens avdelningar, som hade förberett sig noggrant, såg till att reformen genomfördes på ett smidigt och väl genomtänkt sätt. Detta vittnar om anpassningsförmåga och kapacitet att stödja både instanserna när dessa står inför nya utmaningar. Den första utvärderingen av reformens genomförande visar på ett mycket positivt utfall, med tanke på att samtliga målsättningar uppnåddes. Dessutom bidrar behörighetsöverföringen till en förbättrad handläggning av mål, och innebär att det görs full nytta av reformen av EU-domstolens struktur, vilket är till gagn för alla enskilda rättssökande. Parallellt med detta har nya bestämmelser om offentliggörande av yttranden i mål om förhandsavgörande införts med framgång. De säkerställer en bättre förståelse av systemet med förhandsavgöranden liksom av de rättsfrågor som tas upp.
En av prioriteringarna under året var att föra EU-domstolen närmare medborgarna. Institutionens avdelningar med ansvar för kommunikation och informationsteknik har i nära samarbete gjort stora ansträngningar för att utforma domstolens nya webbplats, som innehåller en helt omarbetad sökmotor och en enhetlig funktion för direkta webbsändningar av förhandlingar. Samtidigt har kommunikationskanalerna blivit fler, bland annat genom lanseringen av Curia Web TV, ett nytt modernt och pedagogiskt verktyg som i ett vassare format med ljud och bild bidrar till en bättre förståelse av EU-domstolens dömande verksamhet. Med andra ord har EU-domstolen nu en mer lättläst och användarvänlig webbplats, som i kombination med institutionens arbete för att stärka sin närvaro på sociala medier innebär att den har fullbordat moderniseringen av sin policy för extern kommunikation mot allmänheten och yngre generationer.
Ett ledmotiv i EU-domstolens personalpolicy har varit den attraktiva arbetsplatsen. Institutionen har förverkligat många initiativ för att stärka sin förmåga att väcka intresset hos sökande från alla medlemsstater och med olika profiler. Institutionen har därför åtagit sig att skapa mer attraktiva, inkluderande och tydliga rekryteringsvägar för att bredda den pool av kandidater som är intresserade av att arbeta vid EU-domstolen. Vissa åtgärder har direkt syftat till att förbättra villkoren för praktikanter, så att alla nyutexaminerade som vill upptäcka EU-domstolen som arbetsplats garanteras tillgång på lika villkor till institutionens praktikplatser. Andra åtgärder har bestått i att intensifiera informationsspridningen till de medlemsstater vars medborgare är underrepresenterade inom institutionen, med en ständig strävan efter att stärka den kulturella och språkliga mångfalden bland personalen. Slutligen har flera initiativ gjort det möjligt för EU-domstolen att utvidga sin policy för tillgänglighet och inkludering. Detta ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att ansluta sig till institutionen långsiktigt och bidra med sina insikter så att EU-domstolen oavbrutet kan öka sina ambitioner på detta område.
I linje med den innovationsanda som präglar EU-domstolen har institutionen gjort betydande tekniska framsteg. Arbetet med att integrera och utveckla verktyg baserade på artificiell intelligens har fortskridit parallellt med ett omfattande arbete med att ta fram en etisk ram som är fullt anpassad till de krav som är kopplade till EU-domstolens dömande verksamhet. Från utarbetandet av en etisk stadga för integrering av artificiell intelligens till utformningen av specifika riktlinjer för hur AI-verktyg ska användas inom institutionen; EU-domstolen har vidtagit flera åtgärder för att göra det enklare att använda dessa allt mer lovande verktyg. Dessa verktyg kräver dock en god förståelse för deras begränsningar, de risker som är förknippade med dem och behovet av att alltid säkerställa mänsklig översyn. EU-domstolen har därför fortsatt att gå vidare med beslutsamhet, men också med försiktighet, bland annat genom att utöka utbudet av utbildning för sin personal så att de får stöd i dessa nya användningsområden.
Starka värderingar, tydliga ambitioner och ett ständigt förnyat engagemang för en kvalitativ europeisk rättskipning: så kan år 2025 med stolthet sammanfattas för institutionens avdelningar.
B | Årets viktigaste händelser
År 2025: en vändpunkt i reformeringen av EU:s domstolsväsende
År 2025 markerade det första helåret sedan behörigheten att meddela förhandsavgöranden delvis överfördes från domstolen till tribunalen. Denna reform är resultatet av en lång process. Grunden för reformen lades redan i Nicefördraget (2001), och frågan aktualiserades på nytt i samband med 2015 års reform av EU:s domstolsstruktur.
Syftet med reformen av domstolsstrukturen var att stärka effektiviteten i EU:s domstolssystem genom att se till att det upprättas en bättre balans i arbetsbördan mellan domstolen och tribunalen. Reformen blev möjligt när antalet domare i tribunalen fördubblades år 2022, vilket gav tribunalen den kapacitet som behövs för att handlägga fler mål.
Det har krävts omfattande ändringar av stadgan och rättegångsreglerna för att kunna genomföra reformen. Ändringarna i stadgan föreslogs av EU-domstolen och antogs av Europaparlamentet och rådet. De ändringar av rättegångsreglerna som, till följd av ändringarna i stadgan, var nödvändiga för att genomföra reformen godkändes i sin tur av rådet.
Den sista fasen av denna reform avslutades den 1 oktober 2024, då nya bestämmelser började tillämpas. Dessa innebar att behörigheten att meddela förhandsavgöranden delvis överfördes till tribunalen, liksom att förfarandena i båda instanserna moderniserades. En första utvärdering av reformen, ett helår efter dess genomförande, visar att både domstolen och tribunalen fullt ut har integrerat dessa nya arbetsmetoder, vilket gagnar alla som är involverade i mål om förhandsavgörande.
Vad är en begäran om förhandsavgörande?
EU-rätten är en del av varje medlemsstats nationella rätt. Därmed går det att åberopa EU-rätten inför nationella domstolar, som tillämpar EU-rätten direkt.
Om det råder tvivel om hur EU-rätten ska tolkas i ett mål kan, och i vissa fall måste, nationella domstolar vända sig till EU-domstolen med frågor, som på vissa särskilda områden handläggs av tribunalen. På så sätt kan de nationella domstolarna få klargöranden i fråga om en EU-rättslig bestämmelses innebörd eller giltighet. Detta gör det möjligt för dem att tillämpa EU-rätten på ett korrekt och enhetligt sätt.
Tribunalens behörighet att meddela förhandsavgöranden
Tribunalen är nu behörig att pröva mål om förhandsavgöranden på områden som är klart avgränsade, tillräckligt avskiljbara från andra områden och inom vilka det redan finns en omfattande rättspraxis från domstolen. Denna reform minskar domstolens arbetsbörda påtagligt genom att behörigheten att meddela förhandsavgöranden överförs till tribunalen på ett antal specifika områden, nämligen 1) det gemensamma systemet för mervärdesskatt, 2) punktskatter, 3) tullkodexen, 4) tullklassificering av varor, 5) kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning eller försenade eller inställda transporttjänster samt 6) systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser.
Den gemensamma kontaktpunkten: effektiv handläggning
Reformen innebär inte någon ändring av förfarandet för att inge en begäran om förhandsavgörande: alla ansökningar ska fortfarande lämnas in till domstolen. Däremot finns det nu en mekanism med en ”gemensam kontaktpunkt” som gör det möjligt att skilja ut de begäranden som faller under tribunalens behörighet. Beslutet om att låta handläggningen av ett mål fortsätta vid domstolen eller överlämna det till tribunalen fattas antingen av domstolens ordförande, efter samråd med vice ordföranden och förste generaladvokaten, eller av domstolen i administrativt plenum.
Vid tribunalen finns det nu två specialiserade avdelningar, vilka i huvudregel består av fem domare, som är behöriga att handlägga dessa mål. Vissa av tribunalens domare har också utsetts att tjänstgöra som generaladvokat vid tribunalen för att sörja för att förfarandet vid handläggningen av denna typ av mål motsvarar förfarandet vid domstolen.
Överklagande och omprövning
Tribunalens avgöranden i mål om förhandsavgörande kan med hänsyn till förfarandets art inte överklagas till domstolen. Det finns dock en mekanism för omprövning, varigenom domstolens förste generaladvokat inom en månad kan föreslå att domstolen omprövar tribunalens avgörande, om det föreligger en allvarlig risk för att enhetligheten eller konsekvensen i EU-rätten undergrävs.
Facit ett år senare
Sedan reformen trädde i kraft har den gemensamma kontaktpunkten redan handlagt närmare hundra mål om förhandsavgöranden. Nästan 85 procent av dessa har överlämnats till tribunalen, eftersom de uteslutande föll inom något av de sex specifika behörighetsområden som ingick i reformen.
Under år 2025 började tribunalen aktivt handlägga de första mål som hade överförts enligt de nya reglerna. Sexton av dessa mål avslutades utan att det var nödvändigt att hålla förhandling eller begära in förslag till avgörande. Majoriteten av dessa mål – elva stycken – avgjordes genom beslut. Fem mål avgjordes genom dom. Handläggningstiderna har visat sig vara särskilt korta: 10,9 månader i genomsnitt för mål som avgjordes genom dom, från den gemensamma kontaktpunkten till det slutliga avgörandet (6,2 månader om man räknar med mål som avgjordes genom dom eller beslut).
Systemet fungerar alltså effektivt, och de första resultaten visar att reformen uppnår sina mål: att påskynda handläggningen av mål och upprätta en bättre balans i arbetsbördan mellan EU-domstolens båda instanser, vilket tjänar både medborgare och företag.
Vill du veta mer?
För att jurister, och i synnerhet nationella domare, bättre ska kunna förstå hur den gemensamma kontaktpunkten fungerar liksom vilka kriterier som gäller för behörighetsfördelningen har institutionen publicerat ett dokument om tillämpningen av de nya bestämmelserna om överföring av delar av domstolens behörighet i mål om förhandsavgörande till tribunalen. Dokumentet finns tillgängligt på EU-domstolens webbplats och förtecknar de mål om förhandsavgörande som gavs in under det första året som de nya reglerna varit i kraft. För varje mål anges om det har överlämnats till tribunalen eller fortsatt att handläggas vid domstolen, med angivande av skälen för beslutet om handläggning av respektive instans.
Se videon: Behörighetsfördelningen mellan domstolen och tribunalen
Ökad insyn i EU-domstolens arbete
År 2025 utgör en viktig vändpunkt i EU-domstolens kommunikationspolicy. EU-domstolen har lanserat flera initiativ som syftar till att modernisera dess informationskanaler och främja allmänhetens förståelse av institutionens uppdrag och verksamhet. Dessa initiativ har burits fram av den senaste tekniska utvecklingen och grundar sig på viljan att göra den dömande verksamheten mer begriplig och föra den närmare medborgarna.
Nya konton på sociala medier för att föra EU-domstolen närmare medborgarna
Sociala medier är i dag en del av medborgarnas vardag och utgör en viktig informationskälla för många av dem, särskilt för den yngre generationen. För att tillgodose deras informationsbehov och därigenom se till att tillförlitlig och korrekt information om EU-domstolens verksamhet sprids på ett sätt som är lättillgängligt för medborgarna har institutionen ökat sin närvaro på sociala medier genom att under år 2025 öppna konton på fyra nya plattformar: Bluesky, Threads, WhatsApp och Instagram.
Tack vare dessa nya kanaler, som kompletterar den information som EU-domstolen gör tillgänglig på LinkedIn, X, YouTube och Mastodon, kan institutionen nå nya målgrupper och kommunicera med dem – på ett sätt som är anpassat efter deras behov och som är direkt tillgängligt för dem – om sin verksamhet och om den viktiga roll som den spelar för att skydda medborgarnas rättigheter och bevara ett Europa byggt på demokratiska värden.
På detta sätt kan allmänheten enkelt få tillgång till tydlig information om EU-domstolens aktuella rättsfall, när som helst och var som helst. Från och med början av år 2026 kommer denna satsning att kompletteras med ett innovativt och utökat utbud av videoinnehåll, i och med lanseringen av den nya audiovisuella plattformen Curia Web TV.
Sitt med som åhörare i EU-domstolens förhandlingar oavsett var i Europa du befinner dig
En viktig del i rättegången är förhandlingarna inför domstolen och tribunalen, som hålls i Luxemburg och som är offentliga och öppna för alla medborgare. EU-domstolen har, för att tillgodose öppenhet och insyn och göra dess dömande verksamhet tillgänglig för de 450 miljoner EU-medborgare som direkt berörs av dess avgöranden, inrättat ett system som gör det möjligt för alla att följa förhandlingarna på distans, utan att behöva resa till Luxemburg.
Redan i april 2022 beslutade EU-domstolen att sjösätta ett pilotprojekt med webbsändningar på institutionens webbplats. Pilotprojektet avsåg sändning, med fördröjning, av muntliga förhandlingar när domstolen sammanträder i stora avdelningen eller i plenum samt direktsändningar av sammanträden för avkunnande av dom och föredragning av förslag till avgörande. Framgången med pilotprojektet ledde till att det förts in en särskild bestämmelse i domstolens rättegångsregler för att göra dessa åtgärder permanenta och som gör det möjligt att direktsända vissa muntliga förhandlingar när domstolen sammanträder i avdelningar med fem domare, om målet motiverar detta. För att tittarna bättre ska kunna förstå målets bakgrund samt parternas anföranden och domarnas roll under förhandlingen redogör en av institutionens pressansvariga för målet innan direktsändningen börjar. Presentationen görs med ljud och bild och sänds även den på domstolens webbplats och i dess sociala medier.
Även tribunalens rättegångsregler har ändrats för att göra det möjligt att sända muntliga förhandlingar samt sammanträden för avkunnande av dom och föredragning av generaladvokaternas förslag till avgörande. Eftersom det var tribunalens ansvar att fastställa bestämmelserna och villkoren för att sådana sändningar, antog tribunalen i februari 2025 ett beslut om webbsändningar av sammanträden för avkunnande av dom och föredragning av generaladvokaternas förslag till avgörande. Den första sändningen med tillämpning av detta beslut ägde rum i maj, då en dom från stora avdelningen avkunnades i direktsändning. Ytterligare två sändningar följde i september.
Denna breddning av EU-domstolens audiovisuella kommunikation gör det inte bara möjligt för institutionen att dra full nytta av de tekniska möjligheter vilkas användning tog fart i samband med pandemin år 2020; den gör det framför allt möjligt för alla som är intresserade av EU-domstolens dömande verksamhet – från yrkesverksamma och blivande jurister (nationella domare, advokater, tjänstemän vid medlemsstaternas statsförvaltningar och vid EU-institutionerna, professorer och universitetslärare, studenter) till journalister och andra i allmänheten som vill veta mer om institutionens roll – att följa förhandlingarna på samma villkor som dem som sitter i rättssalen. Denna möjlighet ges alla oavsett var man befinner sig och utan att man behöver resa till Luxemburg.
Ökad insyn i den rättsliga argumentationen
I samma anda av öppenhet och insyn fortsatte EU-domstolen under år 2025 med genomförandet av ett beslut från år 2024 om att de skriftliga yttranden som de olika rättegångsdeltagarna har inkommit med i ett mål om förhandsavgörande (parter vid den nationella domstolen, EU-institutioner, medlemsstater och så vidare) ska offentliggöras på nätet efter det att målet har avslutats, såvida inte den berörda rättegångsdeltagaren motsätter sig detta. För att göra det enklare att ta del av dessa yttranden går det att söka efter dem via sökmotorn på EU-domstolens webbplats. Därmed kan alla som är intresserade ta del av de ståndpunkter som intagits under målets handläggning i domstolen eller tribunalen före meddelandet av dom i målet om förhandsavgörande.
Modernisering av kommunikationskanalerna för att nå ut till allmänheten
EU-domstolen har, i linje med målet att göra sin rättspraxis mer tillgänglig för icke-specialister, fortsatt moderniseringen av en av sina viktigaste kommunikationskanaler – pressmeddelanden. Efter en omarbetning i slutet av år 2023 innehåller de kortare och mer berättande rättsfallssammanfattningar som är bättre anpassade till mediernas och allmänhetens förväntningar. Arbetet tog ny fart under år 2025, och resultatet blev klarare, mer koncisa och mer läsartillvända pressmeddelanden, skrivna på ett mer tillgängligt språk. Merparten av pressmeddelandena innehåller ett ”sammandrag”, det vill säga en kortfattad resumé ägnad att lätt kunna återanvändas i medierna.
Parallellt med detta har EU-domstolen infört ett nytt kommunikationsverktyg: videoreferat. Videoreferaten görs tillgängliga efter avkunnandet av de viktigaste domarna och består av korta förklaringar av den aktuella domen, presenterade av en domare som har varit med och dömt i målet. Detta innovativa verktyg gör det möjligt att på några minuter och på ett tydligt och lättillgängligt språk förklara avgöranden som väcker stort medieintresse. Det första videoreferatet sändes i juni och avsåg det italienska målet C-460/23 Kinsa. Domstolens ordförande Koen Lenaerts förklarade målet på rättegångsspråket italienska. Direkt efter det att domen hade avkunnats lades videoreferatet, som var textat på de 24 officiella EU-språken, upp på webbplatsen Curia, och det spreds samtidigt på sociala medier. Det blev en stor succé, med nästan 20 000 visningar på LinkedIn. Under år 2025 offentliggjordes 11 liknande förklarande videoreferat om domar från domstolens stora avdelning på webbplatsen och i sociala medier.
Med dessa initiativ har EU-domstolen under år 2025 fortsatt sitt engagemang för att öka öppenheten och insynen i den dömande verksamheten, göra den mer begriplig och föra den närmare medborgarna. Institutionen har med andra ord anpassat sina kommunikationsformer till vad allmänheten förväntar sig i dag.
Samarbete med domstolarna i Europa
EU-rätten gäller i alla medlemsstater. Den utgör därmed en gemensam rättsordning, som bygger på de gemensamma värderingar som ligger till grund för EU. För att stärka denna rättsgemenskap och garantera att EU-rätten tolkas enhetligt har EU-domstolen sedan länge fört en öppen och ständigt pågående dialog med medlemsstaternas domstolar, utanför ramarna för de formella förfarandena vid EU-domstolens instanser. Detta inbegriper inte bara medlemsstaternas författningsdomstolar och högsta domstolar eller förstainstans- och appellationsdomstolarna, utan också rättsliga nätverk och internationella domstolar, såsom Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, med vilka EU-domstolen utbyter god praxis för att stärka rättskipningens kvalitet. Denna dialog, som tar en konkret form genom konferenser och möten både i EU-domstolen och i medlemsstaterna, var särskilt intensiv under år 2025.
”EUnited in Diversity” i Sofia
Konferensen ”EUnited in Diversity”, som anordnades för första gången år 2021 i Riga (Lettland) och följdes av en andra utökad konferens i Haag (Nederländerna) 2023, hölls för tredje gången i slutet av sommaren 2025 under ledning av Republiken Bulgariens författningsdomstol i Sofia. Konferenserna, som hålls vartannat år, samlar företrädare för EU-domstolen och nationella författningsdomstolar med målet att stärka dialogen mellan dem. De syftar även till att främja dialog och utbyte mellan EU:s gemensamma rättsordning och medlemsstaternas nationella rättssystem.
Under temat ”Författningsrättens roll i EU:s gemensamma rättsordning” utforskade deltagarna under 2025 års konferens begreppet ”konstitutionell rättskipning” inom EU, med bidrag från författningsdomstolar (eller domstolar med konstitutionell behörighet) från 21 medlemsstater. Programmet innefattade fyra paneldiskussioner där man avhandlade fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna enligt principen om delegering av befogenheter, skyddet av EU:s identitet i kristider, kopplingen mellan nationell konstitutionell rätt och EU-rätt i medlemsstaterna samt EU-rättens tolkning och tillämpning med målet att säkerställa enhetlighet och konsekvens i den gemensamma rättsordningen.
Konferensen var dessutom ett tillfälle för högt uppsatta administrativa chefer från de deltagande institutionerna att få mötas och utbyta god praxis och diskutera frågor av gemensamt intresse. Huvudtemat för denna rundabordskonferens, där EU-domstolen företräddes av sin generaldirektör för information, var ”Den digitala teknologins inverkan på domstolsarbetet”.
Domarforum på EU-domstolen
I början av december 2025 samlades 148 domare från appellationsdomstolar och förstainstansdomstolar i samtliga medlemsstater till EU-domstolens traditionsenliga Domarforum. Under de olika arbetsmötena diskuterade man bland annat den senaste utvecklingen inom förfarandet för förhandsavgöranden, senaste rättspraxis i fråga om asyl och invandring, tribunalens nya behörighet att avgöra mål om förhandsavgöranden, senaste rättspraxis om europeisk arresteringsorder samt civilrättsligt samarbete.
Detta forum, som EU-domstolen anordnade för första gången år 1968, för direkt samman domarna i domstolen och tribunalen med domare i medlemsstaterna. Domarforumet gör det möjligt att knyta informella kontakter, främja en enhetlig EU-rättstillämpning vid nationella domstolar (som också är domstolar som direkt tillämpar EU-rätten), utbyta idéer om gemensamma frågor och främja kunskap och ömsesidig förståelse för de olika rättssystemen och domstolssamarbetet.
EU:s domstolsnätverk möts i Lissabon
Kontaktpersonerna i EU:s domstolsnätverk höll sitt sjunde årliga möte i Lissabon (Portugal) i november. Nätverket inrättades på EU-domstolens initiativ år 2017, i samband med ett Domarforum tillägnat Romfördragens 60-årsjubileum, och syftar till att stärka samarbetet mellan domstolar i Europa, för att upprätthålla och främja rättskipning av hög kvalitet. Nätverket består av 78 författningsdomstolar och högsta domstolar i medlemsstaterna samt högsta domstolar i fyra tredjeländer (Förenade kungariket, Island, Liechtenstein och Ukraina), och det utgör ett permanent forum för utbyte mellan dess medlemmar. Nätverket utgör en plattform för informellt samarbete och informell dialog mellan de högsta domstolarna i Europa och kompletterar den formella samarbetsmekanismen i form av förfarandet för förhandsavgöranden.
Nätverksmötena ordnas numera av de nationella domstolarna med EU-domstolens stöd och 2025 års möte ordnades därför av Portugals författningsdomstol, högsta domstol och högsta förvaltningsdomstol. Vid mötet deltog 60 kontaktpersoner, vilka kom från 20 medlemsstater, ett tredjeland och fyra andra europeiska nätverk. Deltagarnas anföranden och diskussioner handlade om framtiden för samarbetet inom nätverket och frågan hur långt skyldigheten att begära förhandsavgörande sträcker sig för nationella domstolar i sista instans.
Möten med Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och EU-domstolen är två av huvudaktörerna i skyddet av grundläggande rättigheter i Europa. De båda domstolarna tillhör två olika organisationer (Europarådet respektive EU), men de arbetar på ett komplementärt sätt mot samma mål, vilka bygger på en gemensam värdegrund: mänsklig värdighet, frihet, demokrati, skydd av mänskliga rättigheter, respekt för rättsstatsprincipen, skydd av minoriteter, tolerans, icke-diskriminering, solidaritet och bevarandet av fred och rättvisa i Europa. De upprätthåller därför nära förbindelser genom regelbundna möten med syftet att dela med sig av den senaste utvecklingen av sin respektive rättspraxis och diskutera frågor av ömsesidigt intresse samt gemensamma utmaningar. Därför samlas de båda domstolarnas ledamöter varje år i Luxemburg eller Strasbourg, så att de bibehåller komplementariteten och fördjupar samarbetet till gagn för skyddet av de grundläggande rättigheterna i Europa.
I år hölls mötet i november vid EU-domstolen i Luxemburg. Ledamöter från båda domstolarna deltog i flera rundabordssamtal om yttrandefrihet i den digitala eran, barnets bästa i mål om bortförande av barn över gränserna samt juridiska och fysiska hinder för tillgång till asylförfaranden. Det officiella mötet gav också ordförandena för respektive domstol möjlighet att diskutera de utmaningar som domstolsväsendet står inför, vilket skedde i form av ett samtal som spelades in.
De båda ordförandena betonade i synnerhet vikten av att medborgarna, i dagens geopolitiska och samhälleliga klimat, förstår och omhuldar grundvalen för vad som har legat till grund för 75 år av framsteg: Viljan att garantera människor det bästa liv som är möjligt genom att återupprätta freden, återställa rättvisan och värna den fungerande demokratin i samhället.
”Varje gång det sker ett direkt angrepp mot domstolarnas oberoende och varje gång yttrandefriheten vänds mot de värden som den ska främja – mångfald och tolerans – genom den hatpropaganda och våldsretorik som är på frammarsch, måste vi komma ihåg det väsentliga, vi måste komma ihåg vad som utgör kärnan i det som måste skyddas.”
Mattias Guyomar
Europadomstolens ordförande
”Rättsstaten skyddar inte bara medborgare, utan den skyddar även det demokratiska systemet, som är ett system som måste kunna få utvecklas från ett val till ett annat och mellan val, men som också är ett system som måste involvera civilsamhället och de medborgare och de grupper av medborgare som är politiskt engagerade. Allt detta kommer till uttryck i ett stort antal avgöranden från EU-domstolen, vilka ofta har anknytning till de grundläggande friheterna.”
Koen Lenaerts
EU-domstolens ordförande
C | Kontakter med allmänheten
Besöka domstolen
EU-domstolens arbetar för att föra institutionen närmare medborgarna genom att anordna besök och seminarier som med skräddarsydda program bidrar till en bättre förståelse av EU-rätten. Besökarna får ett bättre grepp om EU-domstolens roll och den faktiska inverkan som dess rättspraxis har på medborgarnas vardag, medan seminarierna, som främst riktar sig till nationella domare, främjar dialogen mellan nationella domare och EU-domstolens ledamöter. EU-domstolen tar emot besökare i sina lokaler och erbjuder dessutom virtuella besök, bland annat i form av ett utbildningsprogram på nätet som gör det möjligt för gymnasieelever att lära sig om EU-domstolen från klassrummet. Under år 2025 deltog 412 gymnasieelever i distansutbildningsprogrammet.
Förstå EU-domstolens dömande verksamhet
De pressansvariga på EU-domstolens direktorat för kommunikation är utbildade jurister, och deras uppgift är att förklara domar, beslut och förslag till avgöranden samt pågående mål för journalister och andra intresserade. De tar fram pressmeddelanden för att journalister och jurister ska kunna hålla sig uppdaterade i realtid om domstolens och tribunalens avgöranden. Till personer som anmält sig till EU-domstolens press- och informationsavdelning skickar de pressansvariga ut regelbundet utkommande informationsbrev om händelser i domstolskalendern (muntliga förhandlingar, sammanträden för avkunnande av dom och föredragning av förslag till avgörande) och viktiga nyheter rörande institutionen, tillsammans med ”snabb info” i mål som inte täcks av något pressmeddelande. De besvarar dessutom e-postmeddelanden och samtal från medborgare till EU-domstolen om olika aspekter av dess verksamhet (information om förfaranden, förklaring av en dom, upplysningar om EU-domstolens roll, hjälp med webbplatsen osv.).
Håll dig uppdaterad via EU-domstolens sociala medier
EU-domstolen finns på sociala medier för att kunna sprida information snabbt och omedelbart. EU-domstolen har konton på LinkedIn och Mastodon, två konton på X (ett på franska och ett på engelska) och konton på Bluesky och Threads. EU-domstolen har även en kanal på WhatsApp och en YouTube-kanal som finns tillgänglig på samtliga 24 officiella EU-språk. EU-domstolens YouTube-kanal innehåller förutom avsnitten från Curia Web TV korta filmer och videoanimationer riktade till allmänheten som förklarar vilken påverkan EU-domstolens rättspraxis har på medborgarnas vardagsliv. EU-domstolen lade ut två nya videor på sin YouTube-kanal under 2025:
Öppenhet i domstolsprocessen
Vad händer när ett land inte följer EU-rätten?
EU-domstolens konto på Instagram skapades år 2025 och riktar sig till en bredare och yngre publik och lyfter samtidigt fram EU-domstolens arbete genom visuellt engagerande innehåll.
Antalet följare på EU-domstolens samtliga plattformar ökar stadigt, vilket vittnar om allmänhetens intresse för dess verksamhet.
Följ förhandlingar och avgöranden i realtid
EU-domstolen erbjuder webbsändningar av förhandlingar för att göra sin dömande verksamhet mer lättillgänglig för allmänheten.
Sammanträden där EU-domstolens domar avkunnas och generaladvokaterna föredrar sina förslag till avgörande sänds direkt. Detsamma gäller vissa domar och förslag till avgörande från tribunalen. Sändningen av domstolens muntliga förhandlingar måste enligt rättegångsreglerna ske med fördröjning. Detta gäller förhandlingar där domstolen sammanträder i plenum, i stora avdelningen eller, i undantagsfall, i en avdelning med fem domare. Videoupptagningar av muntliga förhandlingar finns tillgängliga på webbplatsen Curia i en månad.
Viktiga domar presenteras på ett tydligt och lättförståeligt språk av en domare som har deltagit i målet, i form av ett videoreferat som är några minuter långt (se mer i kapitlet ”Ökad insyn i EU-domstolens arbete”).
Före sändningen av den muntliga förhandlingen publiceras en förklarande sammanfattning av målet på de språk som kommer att användas vid förhandlingen. Sammanfattningarna publiceras på EU-domstolens webbplats och sociala medier.