Årsöversikt

Förord av domstolens ordförande

År 2022 firade Europeiska unionens domstol sitt 70-årsjubileum. I samband härmed fick institutionens årsrapport ett nytt utseende. Kvalitén har på intet sätt förändrats men formatet har ändrats och blivit mer kort och koncist. Årsöversikten ger just en översikt över de huvudsakliga utvecklingstendenser som kan skönjas inom institutionen och dess rättspraxis. Stilen är mera direkt och tillgänglig för den stora allmänheten.

Den tidsperiod som årsöversikten omfattar kännetecknas av att institutionen återgick till normal verksamhet. Detta skedde efter två komplicerade år föranledda av hälsokrisen i samband med covid-19-pandemin. De tekniska hjälpmedel som infördes under denna kris har verkligen blivit en del av vår dagliga arbetsmiljö. Det har ändå varit viktigt att ge institutionen nytt liv genom återupptagna möjligheter till spontana samtal och diskussioner på plats, vilket är avgörande för att de båda instansernas arbete ska bli effektivt.

Högtidlighållandet av EU-domstolens 70-årsjubileum har haft ”En rättskipning nära medborgarna” som tema som anordnades den 8 oktober 2022, det särskilda domarmötet som hölls den 4–6 december 2022 och som kulminerade i en högtidlig sammankomst som gästades av Hans Kungliga Höghet Storhertigen av Luxemburg och höga representanter för europeiska institutioner, luxemburgska myndigheter, domstolsvärlden och den diplomatiska kåren, publicering av en festskrift, den luxemburgska postens utgivning av ett särskilt frimärke, visning av en film om domstolens historia, och även beslutet att ge institutionens byggnader nya namn efter framstående personer i rättshistorien.

År 2022 var det år då domstolen fyllde 70 år men även ett jubileumsår för viktiga milstolpar i byggandet av Europa: 30-årsdagen av Maastrichtfördraget, som för första gången uttryckligen hänvisade till demokratiska värderingar i Europeiska unionens grundtexter, däribland rättsstatsprincipen. Under året inföll även 25-årsdagen av Amsterdamfördraget, som utvidgade ”gemenskapsmetoden” – i synnerhet domstolens behörighet – till att omfatta området med frihet, säkerhet och rättvisa. 20-årsdagen av införandet av euron var ytterligare en minnesdag som inföll under det gångna året.

Men alla dessa jubileer får inte dölja den bistra verklighet som vi lever i.

Hälsokrisen följdes i slutet av februari 2022 tyvärr av krigsutbrottet i Ukraina. Skrämmande bilder av offer och förstörelse som man hade önskat tillhörde en svunnen tid på den europeiska kontinenten. Dessa bilder har påmint oss om att fred och frihet är värden som, hur ”självklara” de än må vara för dem som tjänar det europeiska projektet, inte är orubbliga landvinningar.

Europeiska unionens och dess institutioners legitimitet ifrågasätts regelbundet av EU-skeptiska och populistiska strömningar, så även de demokratiska värden som utgör själva grundvalen för hela det europeiska projektet. Den Europeiska unionen har, allteftersom fördragen har reviderats, fått nya behörighetsområden. Domstolen har i det sammanhanget allt oftare uppdraget att fatta rättsliga beslut i känsliga frågor. Oavsett om det rör sig om bevarande av de värden som är oskiljaktigt förknippade med rättsstatsprincipen, skydd för miljön, bekämpande av diskriminering, skydd för privatlivet och personuppgifter, de digitala jättarnas iakttagande av konkurrensreglerna, konsumentskydd eller laglighetskontroll av de restriktiva åtgärder som antagits som en reaktion på allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och folkrätten, så berör domstolens och tribunalens avgöranden direkt de stora utmaningar som dagens samhälle står inför.

I den rådande geopolitiska kontexten angrips själva grundvalarna för våra demokratiska samhällen allt oftare. Effekterna av institutionens beslut kräver därför särskilda ansträngningar när det gäller kommunikation och pedagogiska insatser för att motverka förenklingar och ”desinformation”. Liknande ansträngningar krävs också för att se till att de lärdomar som kan dras av europeisk rättspraxis integreras på rätt sätt i de olika nationella rättssystemen.

På det statistiska planet är antalet mål som anhängiggjorts vid de två instanserna likvärdigt med antalet mål som anhängiggjordes föregående år (1 710 mål år 2022 jämfört med 1 720 mål år 2021). Antalet mål som avgjorts av domstolen respektive tribunalen är däremot något lägre (1 666 år 2022 jämfört med 1 723 år 2021). Den sammantagna effekten härav medför att antalet pågående mål ökat något (2 585 mål år 2022 jämfört med 2 541 mål år 2021).

Även om antalet mål som anhängiggjorts vid domstolen är något lägre än föregående år (806 mål år 2022 jämfört med 838 mål år 2021) är antalet fortsatt högt, i synnerhet när det kommer till begäran om förhandsavgörande. Ett allt större antal mål som kommer in till domstolen ger dessutom upphov till känsliga och komplicerade frågeställningar vilket kräver en djupare reflektion och således mer tid.

För att bevara sin förmåga att meddela avgöranden av hög kvalitet inom rimlig tid beslutade domstolen, den 30 november 2022, att utnyttja den möjlighet som ges i fördragen att framställa en begäran till unionslagstiftaren om att tribunalen ska ges behörighet att pröva mål om förhandsavgörande på vissa specifika områden, och att regelverket med krav på prövningstillstånd för att få överklaga tribunalens avgöranden ska utvidgas.

Jag vill ta tillfället i akt att framföra mitt varmaste tack till mina kollegor och hela personalstyrkan för det enastående arbete ni utfört under det gångna året; utan er hade det inte varit möjligt att uppnå de framstående resultat som vi sett under året.