A | Domstolens verksamhet år 2022
Den 4 december 1952 avlade de första ledamöterna i Europeiska kol- och stålgemenskapens domstol (EKSG) en högtidlig försäkran på ett av EKSG:s fyra officiella språk.
Alfredo Calot Escobar
Domstolens justitiesekreterare
Domstolens justitiesekreterare, tillika institutionens generalsekreterare, är chef för domstolens administrativa avdelningar under ordförandens överinseende.
Den 4 december 1952 avlade de första ledamöterna i Europeiska kol- och stålgemenskapens domstol (EKSG) en högtidlig försäkran på ett av EKSG:s fyra officiella språk. Domstolen bestod då av nio ledamöter – sju domare och två generaladvokater – som representerade de olika medlemsstaternas rättskulturer och hade i uppdrag att säkerställa en fruktbar dialog mellan sina respektive traditioner. Till domstolen hörde även en hängiven justitiesekreterare som såg till att domstolen fungerade optimalt, en språktjänst som garanterade tillgång till en europeisk rättslig prövning utan de hinder som språket kan innebära samt en administration som säkerställde att de allmänna medel som ställts till förfogande för EKSG:s dömande instans användes på bästa sätt. Ja, så kan man i korta drag beskriva domstolen såsom den såg ut i unga dagar.
70 år senare kan domstolen titta tillbaka på den tid som gått med en känsla av stolthet över att ha lyckats utvecklas med sin tid utan att någonsin göra avkall på sina grundläggande värden.
Domstolen har sedan den inrättades meddelat mer än 43 000 avgöranden. Mer än någonsin fortsätter stödet till den dömande verksamheten att visa riktningen för institutionens samtliga avdelningar.
I det sammanhanget har år 2022 varit ett viktigt år för att lägga grunden till ett av domstolens viktigaste projekt, nämligen att införa ett integrerat system för målhantering som – när det är färdigt – kommer att ge båda instanser möjlighet att arbeta med helt, såväl säkra som integrerade, digitala flöden från det att ett mål anhängiggörs till dess att avgörandet sprids till allmänheten. Själva kärnan i projektet är att rättskipningen ska vara av hög kvalité och ske skyndsamt. Detta projekt kommer att sjösättas år 2024 efter flera års nära samarbete mellan de båda instanserna, deras respektive kanslier och olika tjänsteavdelningar. Det kommer att utgöra ett avgörande steg i den digitalisering av den dömande verksamheten som påbörjades för flera år sedan med införandet av it-applikationen e-Curia. Det visar, om så skulle behövas, än en gång hur teknisk innovation allt mer utgör en nyckel till effektivitet och framsteg.
Parallellt har institutionen arbetat med andra strategiska mål. Omfattande projekt har påbörjats under år 2022. Vissa av dem har onekligen koppling till de viktiga principer som är vägledande för domstolens verksamhet allt sedan den inrättades.
Bland dessa principer återfinns, sedan sju decennier, rekrytering av personal med högsta kompetens och professionalism från samtliga medlemsstater. En flerspråkig och högkvalificerad personal med ett djupt engagemang för byggandet av ett Europa där rättvisa råder, är kärnan i det projekt som institutionen genomför. Detta projekt avser att visa talangfulla medarbetare uppskattning och få dem att vilja stanna. I detta syfte lanserade domstolen ett allmänt initiativ för att främja tillgänglighet och inkludering. Målsättningen är att främja rekrytering, integrering och välbefinnande för kollegor med funktionshinder och på så sätt ge var och en möjlighet att ge uttryck för sin förmåga. Hela domstolen deltar i detta initiativ som även har som ambition att ge alla rättssökande, förfarandets olika aktörer, samt besökare tillträde till Europeiska unionens domstol, fysiskt eller virtuellt.
Domstolens önskan att vara lyhörd inför medborgarna, men även att främja en närmare kontakt med den stora allmänheten, har sedan länge i stor utsträckning styrt institutionens kommunikations- och informationspolitik. Ett stort antal initiativ har tagits under detta jubileumsår för att uppmuntra detta närmande. Bland dessa initiativ kan nämnas pilotprojektet med webstreaming av förhandlingar, vilket närmare presenteras i denna årsöversikt. Med hjälp av den expertis som utvecklats under pandemin har ett program med besök på distans gjorts permanent. Programmet vänder sig till gymnasieelever i medlemsstaterna och ger dem möjlighet att besöka domstolens lokaler, följa presentationer och att samtala direkt med en domare, på sitt eget språk, utan att lämna klassrummet. Hundratals elever från olika medlemsstater har redan deltagit i detta inspirerande projekt. Alla ungdomar som tidigare haft svårt att komma till domstolen på grund av avståndet, kostnader eller svårigheter att resa ges med detta initiativ nya möjligheter att besöka oss och få ökade kunskaper om unionens dömande organ och dess roll.
Listan över projekt som slutförts under år 2022 är, precis som varje år, både omfattande och varierad. Uppräkningen av dessa projekt skulle kunna fortsätta i det oändliga. Det är emellertid inte de årliga resultaten som bäst ger uttryck för en organisations kultur och värderingar, utan snarare dess förmåga att ta sitt ansvar i de bekymmersamma tider som Europa just nu genomlever.
Domstolen har härvid fullt ut spelat sin roll; genom att ta emot Ukrainas Högsta domstol för att främja en rättskipning som grundas på fred och framsteg, genom att öppna sin stora förhandlingssal för att, med en teaterföreställning, högtidlighålla minnet av domare som offrat sitt liv för att skydda den rättsstat som vår rättspraxis oupphörligt erinrar om, genom att använda all tillgänglig teknik för att möta dem som befinner sig långt borta eller genom att arbeta för att var och ska finna sin plats och kunna utvecklas inom institutionen och härvid fästa avseende på likställdhet och inkluderande.
Under år 2022 har domstolen, liksom alla andra, sänkt värmen och minskat belysningen för att bidra till att spara energi, men glöden i vårt arbete har aldrig varit intensivare!
Alfredo Calot Escobar
Domstolens justitiesekreterare
B | Minnesvärda händelser under året
Europeiska unionens domstol 70 år: återblickar från jubileumsåret
”En rättskipning nära medborgarna”
Institutionen firade sitt 70-årsjubileum under hela 2022 kring temat ”En rättskipning nära medborgarna”. Firandet har varit ett tillfälle att se tillbaka på den tid som gått sedan grundarna av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) - som var det första steget till det europeiska samarbetet – lade den första byggstenen år 1952. Under de 70 år som gått har domstolen behövt övervinna en rad utmaningar som institutionen ställts inför. De olika fördragen, inrättandet av tribunalen år 1989, överföringen av nya befogenheter, de successiva utvidgningarna, men även Brexit, den gradvisa ökningen av antalet officiella språk och generaladvokater, samt fördubblingen av antalet domare vid tribunalen – alla dessa händelser har stakat ut vägen och varit viktiga etapper när domstolen fullgjort sitt uppdrag: att se till att unionsrätten iakttas och att den tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt. Innan vi blickar framåt, låt oss se tillbaka på de viktigaste händelserna under detta speciella år.
I början av året presenterade ordföranden 70-årsjubileets logotyp, som för första gången syntes i domstolens dekor. Den är en symbol för detta jubileumsår och har synts på alla årets publikationer. Logotypen placerades på domstolsbyggnaden för att vara synlig från Luxemburgs centrum och på så sätt fånga medborgarnas uppmärksamhet. Under de dagar domstolen hade Öppet hus kunde besökarna skicka vykort, försedda med nyssnämnda logotyp, till unionens alla hörn för att berätta för sina närstående att de deltagit i denna festliga händelse.
Genom en kampanj på Twitter, har domstolen informerat medborgarna om sin historia och verksamhet. Med hjälp av 70 tweets har domstolens 146 000 följare fått en inblick i institutionens arbete från år 1952 fram till i dag.
Efter att ha gett ut frimärken till invigningen av Palaisbyggnaden år 1973, till domstolens 35-årsjubileum 1987, till 50-årsjubileet 2002 och till 60-årsjubileet 2012, har Post Luxembourg fortsatt en flera decennier lång tradition och gett ut ett frimärke med anledning av domstolens 70-årsjubileum. Vidare har en bok om domstolens historia getts ut i form av en festskrift. Den kommer att användas som gåva vid officiella besök och protokollära mottagningar för att sprida kunskap om institutionen. En offentligt tillgänglig utgåva kommer att ges ut under år 2023.
I december nådde firandet sin kulmen: i samband med ett särskilt domarforum tog domstolen emot ordförandena för medlemsstaternas författningsdomstolar och högsta domstolar samt ordförandena för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna respektive Europeiska frihandelssammanslutningen. Detta viktiga årliga evenemang, som hölls i ett särskilt format år 2022, är ett tillfälle för domare, generaladvokater och domare från alla medlemsstater att utbyta idéer och tankar för att främja den rättsliga dialogen. Temat för årets evenemang var ”En rättskipning nära medborgarna”. Som inledning visades en ny film i den stora förhandlingssalen för att fira domstolens 70-årsjubileum. Filmen återberättar domstolens historia och dess roll i uppbyggnaden av den europeiska rättsordningen. Den är tillgänglig för allmänheten och har producerats av domstolens tjänsteavdelningar. I filmen uttalar sig ledamöter från domstolen och tribunalen liksom företrädare för den akademiska världen. Det hela illustreras av ett stort antal arkivbilder.
I samband med den högtidliga sammankomst som hölls den 6 december välkomnade domstolen HKH Arvstorhertig Guillaume samt Europaparlamentets förste vice talman Othmar Karas, och Michal Šalomoun, minister med ansvar för lagstiftningsfrågor och ordförande för regeringens lagstiftningsråd i Republiken Tjeckien, Europeiska kommissionens vice ordförande Věra Jourová, och Storhertigdömet Luxemburgs kulturminister och justitieminister Sam Tanson.
Bâtisseurs dʼEurope: ungdomar i centrum på domstolen
Firandet av 70-årsjubileet avslutades den 6 december med konferensen ”Bâtisseurs dʼEurope” (”Vi som bygger Europa”), ett särskilt möte mellan unionens höga representanter och europeiska ungdomar.
”Välkommen hem, till din domstol!”
Med dessa ord vände sig president Koen Lenaerts till 240 gymnasieelever från tio medlemsstater som närvarade i den stora förhandlingssalen och på distans, innan han talade om domstolens roll och dess inverkan på medborgarnas vardag. Ordförande Lenaerts presenterade tillsammans med Othmar Karas och Věra Jourová sina olika bakgrunder och det arbete som de utför för sina respektive institutioner. De underströk vikten av deras olika ursprung som en återspegling av ett Europa som förenas i mångfalden: ”En man med annat ursprung, annan religion eller åsikt kan ha lika rätt som jag”, sade Othmar Karas. Věra Jourová påminde å sin sida eleverna om att värden såsom demokrati och rättsstaten inte alltid kunnat tas för givna: hon berättade om sina första mycket starka minnen av de sovjetiska stridsvagnarnas intåg i samband med Pragvåren år 1968.
Koen Lenaerts, Othmar Karas och Věra Jourová deltog sedan i en frågestund med de inbjudna ungdomarna. Fördelarna med det europeiska samarbetet, betydelsen av de östeuropeiska ländernas anslutning till unionen, de största utmaningarna som unionen står inför, vilka åtgärder som vidtas när unionens rättsordning och värden åsidosätts, den kritik av olika slag som unionen fått utstå och den växande EU-skepticismen, den globala uppvärmningen och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning. Dessa var bara några av de många teman som de inbjudna ungdomarna bad sina samtalspartner att uttala sig om.
Som avslutning påminde ordförande Lenaerts eleverna om Robert Schumans deklaration: ”Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet”. I slutet av frågestunden var det tydligt att eleverna var mycket nöjda över att ha fått möjlighet att interagera med EU:s främsta företrädare.
”Jag tycker att det är väldigt inspirerande att vi har möjlighet att delta och ställa frågor till toppledare!”
”Vår skola har haft förmånen att få ställa frågor till framträdande företrädare för EU:s institutioner: jag tittade inte bara på utan deltog aktivt vid konferensen.”
Streamade förhandlingar: domstolen tar ytterligare ett steg för att närma sig medborgarna
Domstolen har tagit ett modernt grepp om principen om öppenhet och offentlighet i samband med förhandlingar. Inom ramen för ett pilotprojekt erbjuder domstolen sedan i år streamade förhandlingar på webbplatsen CVRIA. Genom denna nya tjänst vill domstolen komma närmare unionsmedborgarna. Systemet sjösattes i april 2022 och ger personer som av vilken anledning det än må vara (kostnader, avstånd, resesvårigheter) inte har möjlighet att ta sig till Luxemburg, möjlighet att följa stora avdelningens förhandlingar på samma villkor som de som är på plats. Eftersom flerspråkighet är en viktig del av institutionens verksamhet kan medborgarna följa debatterna på det språk de önskar genom att välja lämplig tolkningskanal via streaming.
För att garantera ett ostört meningsutbyte och undvika tekniska problem sänds pläderingarna inte direkt utan med fördröjning. Förhandlingar som hålls på förmiddagen sänds således under eftermiddagen, medan eftermiddagsförhandlingarna är tillgängliga morgonen efter. Domstolens domar avkunnas och generaladvokaternas förslag till avgörande läses däremot upp i direktsändning. För att underlätta förståelsen av ett mål erbjuds ett flerspråkigt audiovisuellt referat som presenteras av en pressansvarig som en introduktion till målet på skärmen strax innan förhandlingen börjar sändas.
Sébastien Servais
chef för multimediaavdelningen
”Även om beslutet att införa streaming är ganska nytt har vår avdelning förberett sig för det under flera år. Den största utmaningen i samband med lanseringen var teknisk och krävde omfattande it‑utrustning och en förändring av själva kärnan i våra konferenssystem, bland annat för att kunna uppfylla kraven på mångspråkighet. Även andra aspekter krävde stor uppmärksamhet: Användningen av bilder under förhandlingarna, olika frågeställningar som rör själva förhandlingens integritet och skyddet av de deltagande personernas personuppgifter. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att få till stånd bra kameravinklar och hur kamerorna bäst placeras för att ge en högkvalitativ bild. Denna streamingtjänst kommer successivt att kompletteras med nya externa kommunikationsmedel för att institutionens arbete ska bli än mer synligt, samtidigt som en maximal öppenhet gentemot medborgarna bibehålls. Detta är förmodligen bara ett första steg, men det första steget är tveklöst alltid det svåraste att ta.”
Tina Omahen
tolk
”Efter att ha varit tvungna att anpassa sig till stora förändringar i yrkesutövningen på grund av hälsokrisen, ställdes tolkarna inför ytterligare en nyhet: dubbning av de audiovisuella referat som presenteras innan streamade förhandlingar. Till skillnad från tolkning måste dubbning ske i nästan perfekt synkronisering med talaren. Förutom att vi var tvungna att anpassa vår vanliga återgivningsteknik till detta nya krav var vi också tvungna att bekanta oss med nya inspelningsverktyg. För vissa kollegor som huvudsakligen använt handskrivna dokument för att förbereda sig var övergången till det digitala en stor utmaning. Efter en del kallsvettande har vi nu utvecklat en fast rutin för att utföra denna nya uppgift.”
Marc-André Gaudissart
biträdande justitiesekreterare vid domstolen
”Även om sändning av muntliga förhandlingar på Internet har efterlysts i flera år, särskilt av journalister, akademiker och parlamentsledamöter, hade detta ännu inte genomförts av domstolen eller tribunalen. Anledningen var inte bara frågor som rör hur överläggningarna sker och hur förhandlingarna ska genomföras på ett smidigt sätt, det fanns även tekniska och språkliga begränsningar. Att sända en flerspråkig förhandling utan simultantolkning vore nämligen av föga intresse för unionens medborgare. Detta var före hälsokrisen…
Tack vare de stora ansträngningar som domstolen gjort under denna period, särskilt för att göra det möjligt för parterna, som ibland var föremål för mycket stränga reseförbud, att delta på distans i de muntliga förhandlingarna i Luxemburg, har domstolen anskaffat de tekniska resurser som krävs för att i dag kunna sända sina förhandlingar på Internet. Denna utveckling gäller i nuläget endast förhandlingar som hålls av domstolens stora avdelning. Det är dock ett viktigt steg mot en ökad insyn i rättsväsendet för medborgarna. Likaså utgör det ett obestridligt framsteg för de nationella domstolar som har ställt en fråga till domstolen angående tolkningen eller giltigheten av unionsrätten, som nu kan följa diskussionerna vid förhandlingen på distans och därmed bättre förstå räckvidden av domstolens svar. Det är en stor fördel i en tid då de värderingar och grundvalar som själva den europeiska integrationen bygger på allt som oftast ifrågasätts.”
Teaterföreställning i domstolens stora förhandlingssal
Den sista sommaren – Falcone och Borsellino trettio år senare
Med anledning av 30-årsdagen av mordet på de italienska domarna Giovanni Falcone och Paolo Borsellino omvandlades domstolens stora förhandlingssal till en teaterscen. Här framfördes pjäsen LʼUltima estate – Falcone e Borsellino trentʼanni dopo av Claudio Fava, i regi av Chiara Callegari. Vid föreställningen närvarade ordförande Koen Lenaerts och ett stort antal andra framstående gäster. Claudio Fava är journalist och författare, tidigare ledamot av det italienska parlamentet och ledamot av Europaparlamentet och nuvarande ordförande för Commissione Antimafia della Regione Sicilia. I detta verk återges de sista månaderna i de två italienska domarnas liv på 1990-talet.
Ett skrivbord, två stolar och en pärm i en minimalistisk dekor: Regissören, Chiara Callegari, ville förmedla vikten av att engagera sig för en gemensam sak och behovet av att förbli vaksamma inför den fara som hotet mot rättsstaten och den gränslösa ekonomiska brottsligheten fortfarande utgör.
Det konstnärliga språket skapar ett utrymme för att komma tittarnas känslor nära och öka deras medvetenhet om de värden som rättsväsendet bygger på. Domstolen har på så sätt erinrat om vikten av att hedra och upprätthålla minnet av dessa italienska domare, som vigt sina liv åt att skydda rättsstaten.
Chiara Callegari, Simone Luglio and Giovanni Santangelo
”Pjäsen LʼUltima estate – Falcone e Borsellino trentʼanni dopo återger en unik berättelse om två italienska domare, hängivna i sin kamp mot maffian. Pjäsen skrevs år 2021, under en tid av stor osäkerhet för mänskligheten då människor runt om i världen kämpade mot ett gemensamt hot. I denna osäkerhet var det märkligt och svårt att tänka sig att dramatisera dessa två mäns liv, män som kämpade ensamma mot ett gränslöst monster, maffian. Det har varit ett privilegium att få hedra deras personligheter i det sammanhang som Europeiska unionens domstol utgör.
För att berätta historier behöver skådespelaren en publik. Vid domstolen fanns inte bara många åskådare - både på plats och via streaming - utan också en plats som genom sin natur och sitt uppdrag är en röst för alla Europas medborgare.
Denna plats satte vår pjäs i perspektiv och tog vår föreställning till en ny nivå. Tyngden i de ord som skådespelarna säger har förändrats och fått en annan dimension. Vi var tvungna att hantera det faktum att vi var de första som uppträdde inne på domstolen, som för en dag omvandlades till en teaterscen.
Domstolens ordförande Koen Lenaerts och Italiens justitieminister Marta Cartabia presenterade pjäsen. Därefter var det vår tur! När vi ställdes inför utmaningen att uppföra en så gripande pjäs på denna symboliska plats för rättvisa var vi tvungna att hålla nerverna i styr.
”Dagen var bestämd, en lördag i maj…”, dessa ord ekade i tystnaden i den stora rättssalen och vår berättelse om det mänskliga äventyr som två rättvisans tjänare skulle uppleva kunde börja.
Vi kommer alltid att minnas det varma välkomnandet, arrangörernas och de tekniska teamens behjälplighet och kompetens, samt den gemensamma entusiasmen som råder i denna EU-rättens underbara katedral.”
C | Kontakter med allmänheten
Kommunikationsdirektoratets pressansvariga, som är utbildade jurister, ansvarar för att förklara domar, beslut och förslag till avgöranden samt aktuella mål för journalister i alla medlemsstater och deras olika mottagare. De ansvarar för att förbereda evenemang och kommunikationsmaterial avsett för journalister som dessa kan prenumerera på.
page-s3.sub-3.region-2.graph-1.paragraph-1
page-s3.sub-3.region-2.graph-1.paragraph-2
Under 2022, året med temat ”En rättskipning nära medborgarna”, intensifierades dialogen med juristkåren och allmänheten. Under de senaste åren har användningen av informationsteknik, såväl inom ramen för det nya programmet för besök på distans som på sociala medier, varit ett av de mest betydelsefulla verktygen för att öka tillgängligheten och insynen i domstolens arbete, särskilt gentemot det civila samhället. 70-årsjubileet har gett tillfälle att betona ett av domstolens grundläggande värden: att stå till medborgarnas tjänst och verka för en rättslig union.
Under år 2022 kunde domstolen successivt återuppta sin besöksverksamhet, sedan de begränsningar som pandemin medfört gradvis upphävts.
Efter två år utan några sociala sammankomster anordnades så ett första Öppet hus på domstolen den 9 maj, i samband med Europadagen. Under evenemanget hölls i domstolens lokaler förbokade guidade visningar på flera språk för att presentera domstolens verksamhet. Besökarna fick lära sig mer om domstolens och tribunalens uppdrag och handläggningen av ett mål. Allmänheten gavs också tillfälle att besöka överläggningssalen och den stora förhandlingssalen. En vacker vårdag i maj satte domstolen upp sin monter i Esch-sur-Alzette, som var Europas kulturhuvudstad 2022. En grupp bestående av personal och domare träffade medborgarna för att informera om och förklara EU-domstolens roll. Den 8 oktober beslutade domstolen att åter öppna sina dörrar, för ett ännu större evenemang än vårens upplaga. Institutionens olika avdelningar och många yrken lyftes fram. Sammanlagt utnyttjade mer än 2 700 personer denna unika möjlighet att lära känna domstolen inifrån.
Under året publicerade institutionen 216 pressmeddelanden på CVRIA:s webbplats för att informera journalister och andra yrkesverksamma om domstolens och tribunalens avgöranden i realtid, så snart de avkunnats. Om man beaktar alla språkversioner som finns på webbplatsen, skickades 2 856 pressmeddelanden till mottagare i medlemsstaterna
Pressansvariga skickade också ut 551 informationsbrev och 568 ”Snabb info” till sina mottagare, främst journalister men även yrkesverksamma jurister, om mål som inte varit föremål för pressmeddelanden. Mer än 10 000 e-postmeddelanden och närmare 5 000 telefonsamtal med begäran om information från medborgare behandlades också under 2022 (på de sökandes respektive språk).
Institutionen har intensifierat användningen av sociala medier för att kommunicera med allmänheten genom sina två Twitterkonton, ett på franska och ett på engelska, som har totalt 146 000 följare. Under 2022 publicerades 1 868 tweets, en fördubbling jämfört med föregående år. Meddelandena behandlade främst domstolens och tribunalens viktigaste domar men även större händelser i institutionens verksamhet. En särskild Twitter-kampanj lanserades för att bevaka 70-årsjubileet, så med hjälp av 70 tweets som publicerats särskilt för detta ändamål har följarna kunnat bekanta sig med institutionens 70-åriga historia. Domstolen är också närvarande på LinkedIn, där den skickade 313 meddelanden till sina 178 000 prenumeranter på detta karriärnätverk. På ett år har domstolen utökat denna gemenskap med mer än en tredjedel, en utveckling som vittnar om domstolens synlighet på denna plattform.
page-s3.sub-3.region-2.graph-2.paragraph-1
page-s3.sub-3.region-2.graph-2.paragraph-2
Domstolen strävar härigenom efter öppenhet för att stärka allmänhetens förtroende för institutionen. I denna process är det av yttersta vikt att förstå dess roll och verksamhet som består i att skapa rättspraxis. Önskan att komma närmare medborgarna illustreras också genom att domstolen genomfört ett projekt för besök på distans, som startade år 2021. Efter att inledningsvis ha introducerats på franska, italienska, lettiska och ungerska har projektet framgångsrikt fortsatt på andra språk. Distansbesök gjordes också på tjeckiska, grekiska, polska och rumänska. Målsättningen för år 2023 är att fortsätta denna process och att utvidga den till fler officiella språk.
När det gäller de mer traditionella formerna för besök har man efter två år som starkt påverkats av pandemin återupptagit besök på plats i stor omfattning. Sammanlagt 9 683 personer besökte byggnaderna. Andra har valt det virtuella formatet – detta gäller ungefär 15 procent av årets besökare. Det finns stor potential att vidareutveckla detta format under de kommande åren, så att även de europeiska medborgare som befinner sig längst bort från Luxemburg kan få samma tillgång till domstolen. Denna öppenhetspolicy minskar koldioxidutsläppen och eliminerar avstånd och kostnader. Den tillför även ett mervärde när det gäller institutionens mål om ökad öppenhet och förståelse för verksamheten.
Syftet med distansbesöken är att göra gymnasieelever i åldern 15–18 år bekanta med unionens domstolar och deras roll. En jurist redogör för hur domstolens rättspraxis påverkar elevernas vardag och för domstolens dömande verksamhet. Gymnasieeleverna får en virtuell rundtur i byggnaderna och ser två kortfilmer som utformats för detta program. De kan träffa en domare eller en generaladvokat för en frågestund. Programmet syftar till att öka medvetenheten om demokratiska värderingar och aktuella juridiska utmaningar bland unga gymnasieelever och deras lärare.
Mr Dimitrios Gratsias,
domare vid domstolen
”Tanken på att delta i ett ’besök på distans‘, på grekiska, på domstolen inspirerade mig redan från projektets början. Jag måste dock erkänna att jag var något tveksam: hur ska man prata med gymnasieelever om domstolen utan att belasta dem med för mycket tekniska detaljer och samtidigt undvika att göra missvisande förenklingar? Det var dessutom fråga om just ett besök på distans, utan den spontanitet som vanligtvis kännetecknar kontakten vid ett besök på plats. Mina tvivel visade sig vara ogrundade. Många deltagare ställde frågor till oss i förväg, den ena mer spännande än den andra. Jag lade upp min presentation på ett sätt som innebar att jag först svarade på de allmänna frågorna och därefter på mer specifika och till och med personliga frågor. Med hjälp av de frågor som även ställdes under själva besöket fick vi på så sätt inte bara till stånd en livlig diskussion – vilket inte är förvånande med en sådan publik – utan även en djupare debatt. Detta gav en verklighetstrogen bild, tycker jag, av domstolens uppdrag och de utmaningar domstolen står inför. Ska erfarenheten upprepas? Absolut!”
Varvara Efkarpidou,
elev i sista årskursen på gymnasiet på den fransk/grekiska skolan ”Jeanne dʼArc” i Pireus, Grekland
”Mina klasskompisar och jag har haft förmånen att besöka Europeiska unionens domstol på distans och tala med domarna. Att få delta i en guidad visning av domstolen är en unik möjlighet i vår ålder, då självkännedom och yrkesorientering blir allt viktigare för att forma sin framtid. Det går inte alltid att vara optimistisk: den sociala och ekonomiska krisen, liksom våra föräldrars allt större oro underblåser våra egna frågor. Att då få tillfälle att träffa domstolens domare var en berikande erfarenhet och för vissa början på en dröm. Svaren vi fick på våra frågor och hela den guidade visningen väckte intresse och nyfikenhet hos samtliga elever. Vi kommer att minnas besöket lång tid framöver, och vi vill framföra vårt tack till samtliga organisatörer och till vår gymnasieskola för detta fina initiativ.”