Ett år präglat av anpassning och kontinuitet i unionens rättskipning

A | Inledning av domstolens justitiesekreterare

Domstolens justitiesekreterare, tillika institutionens generalsekreterare, är chef för domstolens administrativa avdelningar under ordförandens överinseende.

År 2021 var för institutionens avdelningar ett år för konsolidering av de nya metoder som infördes år 2020 i syfte att säkerställa en kontinuerlig, kvalitativ verksamhet i den europeiska rättvisans tjänst, i en kontext som präglades av den fortsatta pandemiska krisen och den anpassningsförmåga som den krävde på både organisatorisk och individuell nivå. Bland dessa resultat kan nämnas dematerialisering och förenkling av beslutsprocesser, ökad delaktighet för personalen och en ny balans mellan arbete och privatliv. De anmärkningsvärda resultaten från domstolen och tribunalen, liksom Europeiska ombudsmannens pris för god förvaltning som tilldelats domstolen för dess projekt ”Förhandlingar på distans” i kategorin innovation/omvandling, är således en källa till erkännande och motivation för alla tjänstegrenar att fortsätta på denna väg.

År 2021 var också ett tillfälle att bredda och påskynda omvandlingen av tjänstegrenarnas arbetssätt genom att lansera ett antal projekt som kommer att utgöra en struktur för framtiden.

Den första frågan är det ökade stödet till de dömande instanserna, vilkas arbetsbelastning, särskilt domstolens, nått aldrig tidigare skådade nivåer. Det pågår projekt för att utveckla informationssystem på det rättsliga området för forskning och stöd till utarbetande av förslag och för att stärka det direkta stödet till den rättsliga verksamheten som erbjuds ledamöternas kabinett. Man överväger också hur innehållet i inlagor kan göras tillgängligt snabbare, särskilt ur teknisk synvinkel.

Institutionen kommer att kunna utnyttja den potential som de digitala verktygen erbjuder. Exempel saknas inte: digitalisering av dokumentflöden och beslutsprocesser, både administrativa sådana (med slutförande av HANprojektet för dokumenthantering) och i den dömande verksamheten (med projektet för ett integrerat system för målhantering – SIGA – som förutsätter ett nära samarbete mellan alla tjänstegrenar, kanslierna och ledamöternas kabinett). Dessa två projekt öppnar viktiga möjligheter till förenkling av processer, övervakning av förfaranden, forskning och stöd vid handläggning av ärenden. Samtidigt övervakar it-avdelningarna tekniken och experimenterar med olika avancerade tekniska verktyg, till exempel i f råga om verktyg på arbetsplatsen och artificiell intelligens.

För det andra kommer domstolen även i fortsättningen att fullt ut uppfylla sitt engagemang för mångspråkigheten genom att säkerställa en bred språktäckning och hög kvalitet i sina juridiska översättnings- och tolktjänster. Denna sakkunskap är unik i världen och måste bibehållas och utvecklas genom att man utnyttjar den tekniska utvecklingens möjligheter, särskilt för att klara av den ökade arbetsbördan. Bakom begreppet ”mångspråkighet” ligger domstolens förmåga att vända sig till varje enskild part och medborgare på hans eller hennes eget språk. Det handlar alltså om att göra unionens rättssystem tillgängligt och legitimt, men också om att bevara den kulturella och språkliga mångfalden i unionen som helhet. Detta är kärnan i ”mångspråkighetsinitiativet” som domstolen drivit under flera år genom en rad åtgärder och evenemang som lyfter fram mångspråkighetens värde och domstolens engagemang för den. Mångspråkighetens trädgård, som börjat anläggas i år, kommer att vara ett av de varaktiga, synliga uttrycken av detta, bland andra kommande projekt.

För det tredje är det viktigt att föra domstolen ännu närmare medborgarna genom att göra den mer tillgänglig och mer känd. Domstolen har mer än någonsin anmodats att fatta avgöranden som har en betydande politisk och social inverkan på medlemsstaterna och medborgarna: ekonomisk och monetär politik, rättsstaten, asylrätt, kampen mot terrorism, grundläggande rättigheter … De stora konsekvenserna av dessa, ofta komplexa, avgöranden fordrar att domstolen anstränger sig att kommunicera och förklara dem, så att medborgarna har möjlighet att förstå och uppskatta unionsdomstolarnas grundläggande roll. För att uppnå detta mål ska två innovativa projekt lyftas fram.

Ett projekt som för närvarande pågår bör snart göra det möjligt att på experimentell basis säkerställa att vissa av stora avdelningens förhandlingar kan sändas strömmade på webben, vilket ger en ny dimension åt principen om offentliga förhandlingar, i enlighet med dagens tekniska möjligheter. Alla juridikstudenter, journalister, nationella domare och intresserade medborgare kan, oavsett var de bor, följa domstolens förhandlingar utan att behöva resa till Luxemburg, och detta på alla de språk som omfattas av den tolkning som erbjuds vid förhandlingen. Detta skulle ge hela världen en insyn i den dagliga verkligheten i domstolens rättsliga verksamhet.

Projektet distansbesök – vars pilotfas genomfördes under år 2021 med gymnasieklasser från olika länder i Europa – breddar formerna för att ta emot besökare: den majoritet av EU-medborgarna som inte har möjlighet att ta sig till Luxemburg kan besöka domstolen under förhållanden som så långt möjligt liknar dem som erbjuds besökare på plats. Denna innovation undanröjer de begränsningar som hänger samman med det geografiska avståndet och den känsla av otillgänglighet som domstolen kan inge vissa målgrupper. Tack vare den nya tekniken kan domstolen äntligen komma virtuellt till alla medborgare i medlemsstaterna.

För det fjärde och sista kommer dessa framtidsplaner att åtföljas av en ambitiös personaladministration, som är central för domstolens personalpolitik. Organisationer, privata eller offentliga, nationella eller europeiska, försöker svara upp mot den nya situation som kännetecknas av utvecklingen av distansarbete, anställdas strävan efter större självständighet och de yngre generationernas förväntningar. För att kunna genomföra de viktiga projekt som domstolen har satt upp är den en del av denna rörelse och kan, liksom hittills, förlita sig på engagerad och begåvad personal. Detta kräver en heltäckande strategi för personaladministration, från rekryteringsmetoder till förberedelser inför pensionering, från kompetensutveckling genom grundläggande och fördjupande utbildning, jobbskuggning och mentorskap, och inte minst karriärutveckling och möjligheter till rörlighet inom och mellan institutioner. För att fortsätta att sträva efter excellens har domstolen ett ansvar att skapa stimulerande och dynamiska arbetsförhållanden. Där ingår också en attityd som permanent ska finnas som bakgrund till de åtgärder som vidtas av tjänstegrenarna: att integrera frågor om mångfald och inklusivitet i hela institutionens verksamhet.

LJag ser fram emot att träffa er nästa år, då vi kommer att göra en inventering av år 2022, som kommer att kännetecknas av 70 -årsjubileet för domstolen – den äldsta av unionens institutioner!

För första gången i Europeiska unionens historia möttes domare från författningsdomstolarna i EU:s medlemsstater och ledamöter av Europeiska unionens domstol för att diskutera unionens gemensamma rättstraditioner och hur de ska förenas med medlemsstaternas konstitutionella traditioner och nationella identiteter. Konferensen hade titeln ”Enade i mångfalden: mellan gemensamma konstitutionella traditioner och nationella identiteter”. Den anordnades gemensamt av Latvijas Republikas Satversmes tiesa (Lettlands författningsdomstol) och EU-domstolen och hölls den 2 och 3 september 2021 i Riga, Lettland. Idén om en gemensam konferens som skulle inleda en dialog mellan författningsdomstolarna och EU-domstolen lades fram år 2019 av Ineta Ziemele, som då var ordförande för Lettlands författningsdomstol, och fick fullt stöd av EU-domstolens ordförande Koen Lenaerts. Det tog två år innan detta blev verklighet, delvis på grund av de hinder som covid-19-pandemin medförde.

Konferensens särskilda struktur och möjligheten att äntligen träffas personligen var mycket trevliga faktorer som gav evenemanget en dynamik som gjorde det till en framgång, både organisatoriskt och innehållsmässigt. Alla närvarande domstolar deltog aktivt i öppna och uppriktiga debatter, med utmärkta inlägg och slutsatser som sedan har publicerats i en separat artikelsamling.

Att nå en samsyn om behovet av att inleda en sådan dialog och att fortsätta den i framtiden är i sig självt anmärkningsvärt.

Nationella och internationella nyhetsmedier och sociala medier (#RigaJusticeConference) bevakade evenemanget i stor omfattning. Dessutom lanserade Lettlands författningsdomstol det första avsnittet av sin podcast Tversme med EU-domstolens ordförande Koen Lenaerts som hedersgäst för att understryka vikten av dialog.

Jag är glad över att få möjlighet att dela med mig av mina erfarenheter från Europeiska domarforumet som hölls i Luxemburg den 20–22 november 2021. Forumets program innehöll arbetsmöten med mycket olika teman, så jag kommer att referera till de seminarier som jag själv deltog i.

Vissa av de frågor som domarna ställde och som deltagarna diskuterade är mycket intressanta bidrag till debatten om den dömande verksamheten. Jag vill särskilt nämna reflektionerna kring rätten till ett effektivt rättsmedel och tillgång till en opartisk domstol, den roll som artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) spelar och dess räckvidd, med tanke på bland annat rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Forumet gav oss ett heltäckande perspektiv på utvecklingen av domstolens rättspraxis kring denna princip och den rättsliga grund som domstolen har använt för sin senaste rättspraxis, från år 2018 och framåt (se dom C‑64/16, Associação Sindical dos Juízes Portugueses). I de domarna tillämpas flera bestämmelser i fördraget om Europeiska unionen (FEU) med artikel 47 i stadgan, såsom den om att ”[m]edlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten” (artikel 19,1 FEU), den som anger unionens värden, däribland rättsstaten (artikel 2), principen om lojalt samarbete mellan medlemsstaterna (artikel 4.3) samt bestämmelserna i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artiklarna 6 och 13). Alla vi, europeiska domare, som deltar i uppbyggnaden av unionsrätten, kunde dra nyttiga lärdomar för tillämpningen av artikel 47 i stadgan på nationell nivå.

En annan punkt som diskuterades ingående vid Forum 2021 var begreppet oberoende domstolar, en fråga som inte bara berör domstolsorganisationen i varje medlemsstat i unionen, utan även varje medlem av den dömande makten i dessa stater. Det erinrades därför om att det inte räcker att ett dömande organ är inrättat genom lag, utan det måste också säkerställas att det inte har några organisatoriska eller funktionella kopplingar till de myndigheter som det har att övervaka. Vi studerade exempelvis den europeiska arresteringsordern. Domstolen har slagit fast att principerna om ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna kan begränsas under exceptionella omständigheter, vilket förutsätter att man måste prioritera att undersöka om en stat som begär överlämnande av en person från en annan stat har ett rättssystem som är bristfälligt sett till principen om domstolars oberoende. Denna diskussion, som är mycket användbar eftersom den är mycket praktisk, kommer att göra det möjligt för nationella domstolar att hantera de tvivel som allt oftare uppstår i beslutsfattandet.

Mina kollegor och jag diskuterade också villkoren för att utöva vårt yrke och nämnde då vår skyldighet att vara opartiska men också vår rätt att skyddas från yttre påtryckningar. Vi kommenterade en rad lagstiftningsåtgärder i flera medlemsstater som påverkar domarkarriären, till exempel disciplinära förfaranden eller regler om domares ansvar, och som inte är förenliga med unionsrättens principer.

Slutligen fick vi tack vare Forum 2021 möjlighet att närvara vid en förhandling inför stora avdelningen i ett mål som handlade om huruvida de disciplinära regler för domare som antagits av en medlemsstat är förenliga med unionsrätten. För alla deltagare i Forum 2021 gav denna praktiska övning i unionsrätt oss möjlighet att upptäcka hur unionens rättssystem fungerar, särskilt tack vare de frågor som stora avdelningens ledamöter ställde till partsombuden. Deras frågor visade oss gången för det juridiska resonemang som måste följas för att lösa ett så komplext problem.

Mitt deltagande i Forum 2021 var mycket givande. De kunskaper som jag fick där hjälper mig att klargöra olika juridiska begrepp som är mycket användbara i mitt dagliga arbete, där jag ser att EU-domstolens bidrag får allt större betydelse. Jag lämnade Forum 2021 med en stor tillfredsställelse, nämligen att vara medlem i en Europeisk union som ger oss rättsliga regler som möjliggör fredlig samexistens mellan olika människor och länder, och att ha fått bekanta mig med dess dömande institution, som genom tolkning och tillämpning av lagen hjälper oss att strukturera idén om unionsmedborgarskapet.

Tack vare den utmärkta organisationen var Forum 2021 ett tillfälle för utbyte och möten mellan yrkesverksamma inom rättsväsendet, och jag kunde under forumet märka en stor närhet och samvaro mellan deltagarna och institutionens ledamöter som var starkt medverkande till att forumet blev en framgång.

Den hälsokris som präglade åren 2020 och 2021 och de svårigheter som den innebar för EU:s medborgare, särskilt när det gäller resor, ledde till att domstolen förstärkte de ändringar som gjorts i kontakterna med allmänheten. Krisen var en avgörande faktor för att införa nya kommunikationsformer och påskyndade slutförandet av projekt som hade påbörjats innan pandemin inträffade. Domstolen bedriver en politik av öppenhet gentemot medborgarna, så att de ska få bättre kännedom om sina rättigheter genom rättspraxis från institutionens två dömande instanser. Denna politik har intensifierats både genom användning av traditionella kommunikationsmedel och genom nya möjligheter som erbjuds allmänheten.

Förhandlingar på distans, som infördes år 2020 för att säkerställa en kontinuerlig verksamhet i den europeiska rättvisans tjänst, är en varaktig innovation som gav institutionen 2021 års pris för god förvaltning från Europeiska ombudsmannen för enastående innovation eller omvandling. Under år 2021 användes videokonferens vid 131 muntliga förhandlingar inför tribunalen och domstolen. Dessa distansförhandlingar har banat väg för sändning av förhandlingar på kort sikt.

Pressmeddelanden är till för att i realtid informera journalister och praktiskt verksamma jurister om domstolens och tribunalens avgöranden redan när de meddelas, så att allmänheten kan få kännedom om dem. De har ökat betydligt i antal år 2021. 231 pressmeddelanden publicerades år 2021. Om man räknar alla de olika tillgängliga språkversionerna som gjordes tillgängliga på webbplatsen och skickades till reportrar blir det 3 206 stycken.

De pressansvariga vid direktoratet för kommunikation ägnade sina ansträngningar och sin expertis åt att förklara domar, beslut och förslag till avgöranden men även pågående mål, samtidigt som de utvidgade sina kontakter med journalister i medlemsstaterna för att ge dem förstahandsinformation, öka deras medvetenhet om viktiga mål och förklara de dömande instansernas lösningar på de rättsliga frågor som aktualiseras i målen. De pressansvariga sände ut 601 informationsbrev, främst till journalister men även till jurister, och skickade ”snabbinfo” i 630 fall om mål där det inte publicerades något pressmeddelande. När det gäller begäran om särskild information om institutionens verksamhet eller om enskilda mål har 12 538 e-postmeddelanden och 7 182 telefonsamtal mottagits och behandlats under år 2021 (på respektive sökandes språk), och i enlighet med tillämpliga bestämmelser har domstolen beviljat 110 ansökningar om tillgång till administrativa handlingar och historiska arkiv.

Institutionen, som har funnits på Twitter sedan år 2013, har fortsatt att använda denna plattform för att informera allmänheten genom sina två konton, ett på franska och ett på engelska, som har totalt 127 700 följare. 962 tweets publicerades, huvudsakligen om de viktigaste domarna från domstolen och tribunalen och om de viktigaste händelserna i institutionens liv. Institutionen är också närvarande på den professionella plattformen LinkedIn och har publicerat 365 meddelanden till sina 132 000 följare.

Målgruppen yrkesverksamma jurister har för sin del tillgång till ”tematiska faktablad” och till ”Månadsbulletinen om rättspraxis”, en månatlig sammanställning av resuméer av avgöranden från domstolen och tribunalen vilka, sett till de rättsfrågor som behandlas, förtjänar särskild uppmärksamhet. Dessa verktyg, som tillhandahålls av direktoratet för forskning och dokumentation, gör det möjligt för jurister att på ett ögonblick ta del av allmän eller specifik rättspraxis inom ett visst område av unionsrätten.

Domstolen testade och använde de mest effektiva tekniska verktygen för att nå ut till en så stor publik som möjligt. Oavsett om det gäller publiceringen av Årsrapporten och Årsöversikten i html-format, bibliotekets tillhandahållande av nya verktyg för ta del av samlingarna eller förberedelserna för distansbesök vid domstolen för grupper av gymnasieelever, har unionens dömande institution mångdubblat sina initiativ riktade mot allmänheten.

Att ta emot besökare är en viktig del av domstolens policy om öppenhet och spridande av kunskap inte bara bland yrkesverksamma jurister och juridikstuderande utan även bland den breda allmänheten inom EU. Hälsosituationen under år 2021 var visserligen mindre sträng än under år 2020, men den begränsade ändå besöken och mottagandet av besökare. Domstolen öppnade dock sina dörrar i så stor utsträckning som möjligt och tog emot 1 843 besökare i sina lokaler. Utvecklingen av besök på distans, som följer det traditionella mönstret med personliga besök, fortsatte och stärktes. 87 virtuella besöksprogram på digitala plattformar organiserades, och 3 210 personer deltog i dem.