I detta sammanhang kan institutionen gratulera sig själv till att de ansträngningar som gjorts för att utforma och inrätta ett videokonferenssystem för att kunna hålla förhandlingar på distans i de två domstolsinstanserna, med simultantolkning, har belönats med Europeiska ombudsmannens pris för god förvaltning för enastående innovation och omvandling
Det här året, 2021, har domstolen och dess personal behövt förhålla sig till de fortsatta hälsoåtgärderna och restriktionerna avsedda att hejda de successiva vågorna av covid-19-pandemin. Domstolens anställda har trots allt detta kunnat säkerställa en kontinuerlig verksamhet i den europeiska rättvisans tjänst genom att dra nytta av de lärdomar och nya vanor de förvärvat sedan pandemins början år 2020, tack vare nya arbetsmetoder och kommunikation på distans. I detta sammanhang kan institutionen gratulera sig själv till att de ansträngningar som gjorts för att utforma och inrätta ett videokonferenssystem för att kunna hålla förhandlingar på distans i de två domstolsinstanserna, med simultantolkning, har belönats med Europeiska ombudsmannens pris för god förvaltning för enastående innovation och omvandling.
Året 2021 kännetecknades också av en stor partiell förnyelse av domstolen, med nio nya ledamöter. Medan mina kolleger har hedrat mig med sitt förnyade förtroende genom att återvälja mig till ordförande, har domare Lars Bay Larsen valts till vice ordförande sedan Rosario Silva de Lapuerta lämnat domstolen. Samma år välkomnade tribunalen också fem nya domare.
Under året ökade också antalet mål som väcktes vid de två domstolarna (1 720 stycken år 2021, jämfört med 1 584 stycken år 2020) och antalet avslutade mål (1 723 stycken år 2021, jämfört med 1 540 stycken år 2020). Mångfalden och effekterna av de beslut som fattats, oavsett om det gäller rättsstatsprincipen, miljön, skydd för personuppgifter, socialt skydd eller stöd som beviljats i samband med hälsokrisen, visar hur centralt institutionens arbete är i dagens samhälle och att det har en konkret inverkan på medborgarnas och företagens liv i Europeiska unionen. Detta innebär flera utmaningar.
För det första kräver detta att domstolen än mer försöker närma sig medborgarna genom att uppmuntra till större öppenhet i sin verksamhet. I detta syfte pågår ett projekt för att på försök sända förhandlingar från stora avdelningen via strömning på webben. Det digitala uppsvinget var nyckeln till att hälsokrisen kunde hanteras så anmärkningsvärt väl och till att domstolen kunde svara upp mot hur rörligheten begränsades i samband med pandemin. Det tekniska kunnandet har utvecklats hos var och en, och vi har sett de digitala barriärerna brytas: normen har förändrats. Det är därför dags, tack vare denna tekniska och samhälleliga utveckling, att göra domstolen tillgänglig för hela Europa.
För det andra kommer institutionen att fortsätta överväga hur man ska kan balansera arbetsbördan mellan domstolen, som består av en domare per medlemsstat, och tribunalen, som sedan september har två domare per medlemsstat.
För det tredje kan man se en utbredd tendens att ifrågasätta auktoriteten hos domstolsavgöranden och, i vissa medlemsstater, att ifrågasätta det europeiska integrationsprojektet och dess värderingar och grundläggande principer. Denna utveckling kräver ständig vaksamhet när det gäller kvaliteten på domstolens avgöranden och hur de förklaras för allmänheten samt öppenhet i domstolens verksamhet. Detta är nödvändigt för att den europeiska rättvisan ska kunna uppfattas och förstås på ett korrekt sätt, det vill säga att den under alla omständigheter uteslutande ska stå i rättsstatens tjänst.
Det är alltså vår institutions uppgift att dra alla lärdomar av erfarenheterna från hanteringen av pandemin och att tydligt befästa de framsteg som gjorts vad gäller institutionens arbetssätt och i dess förbindelser med nationella domstolar och med den allmänna opinionen i hela unionen. Det är dessa målsättningar som år 2022 kommer att ägnas åt – det år då domstolen firar sitt 70-årsjubileum, med diverse olika projekt, evenemang och aktiviteter.
