Under 2004 fick Europeiska unionen tio nya medlemsstater, då Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien bedyrade sin tilltro till det europeiska samarbetet. Två decennier senare firar vi, tillsammans med dessa medlemsstater, 20-årsdagen av deras anslutning. Den största utvidgningen i unionens historia, både sett till befolkning och antal länder, vidgade våra vyer. Den gav unionens gemensamma rättsområde ett nytt ansikte, berikat med en ny kulturell och intellektuell mångfald. Den medförde också stora utmaningar för unionen, med tanke på den grad av integration som uppnåddes år 2004 å ena sidan, och den ekonomiska, historiska och språkliga mångfald de tio nya medlemsstaterna förde med sig, å den andra. Anslutningen har krävt stora ansträngningar från dessa medlemsstaters sida och en orubblig beslutsamhet att genomföra nödvändiga politiska, ekonomiska och rättsliga reformer. För domstolen resulterade de tio nya medlemsstaternas samtidiga anslutning till djupgående och bestående förändringar av arbetsmetoderna.
För att uppmärksamma årsdagen av denna historiska tilldragelse anordnar domstolen, i maj 2024, ett symposium med titeln ”Domstolen firar 20-årsdagen av tio medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen: en konstitutionell milstolpe för Europa”, för att utvärdera de lärdomar som dragits av utvidgningen och stärkandet av den europeiska integrationen. Under detta symposium kommer fokus att riktas mot effekterna av 2004 års utvidgning, ur ett politiskt, rättsligt och ekonomiskt perspektiv, såväl för unionen som för de tio nya medlemsstaterna. Mer specifikt kommer tonvikt att läggas vid dessa medlemsstaters bidrag till utvecklingen av unionen som en ”union av värderingar”, det vill säga en union grundad på gemensamma värden som demokrati, rättsstaten, grundläggande rättigheter och respekt för minoriteter.
År 2024 blir också året då den politiska överenskommelse som nåddes år 2023 om en partiell överföring, från domstolen till tribunalen, av behörigheten att meddela förhandsavgöranden kommer att genomföras. Detta kommer bland annat att kräva ändringar av domstolens och tribunalens rättegångsregler, samt flertalet anpassningar av de båda instansernas arbetsmetoder och av institutionens dagliga verksamhet, inklusive omställningar av IT-systemen.
Samtidigt som institutionen fortsätter sin digitala utveckling anpassar den sig till nya utmaningar och kommande möjligheter, främst inom områdena artificiell intelligens och cybersäkerhet. Nya verktyg utvecklas och utforskas, i synnerhet sådana som bygger på artificiell intelligens, för att effektivisera arbetet vid de båda instanserna och därigenom optimera de rättsliga förfarandena. Användningen av dessa verktyg måste ske på ett sätt som garanterar en säker uppgiftshantering och samtidigt är förenligt med grundläggande rättigheter och etiska principer. Förordning nr 2023/2841, som syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå vid alla unionens institutioner, har en direkt inverkan på domstolens verksamhet och innebär bland annat att det ska inrättas en intern ram för hantering av cybersäkerhetsrisker, samt att effektiviteten av dessa åtgärder regelbundet ska utvärderas med beaktande av riskutvecklingen.
