A | Förord av domstolens justitiesekreterare
Under hela år 2023 har Europeiska unionens domstol beslutsamt fortsatt sitt utvecklingsarbete. Detta arbete har inte bara skett för att förbereda för framtida utmaningar, utan också för att ta tillvara alla de möjligheter som ligger framför oss.
Alfredo Calot Escobar
Domstolens justitiesekreterare
Domstolens justitiesekreterare, tillika institutionens generalsekreterare, är chef för domstolens administrativa avdelningar under ordförandens överinseende.
Under hela år 2023 har Europeiska unionens domstol beslutsamt fortsatt sitt utvecklingsarbete. Detta arbete har inte bara skett för att förbereda för framtida utmaningar, utan också för att ta tillvara alla de möjligheter som ligger framför oss.
När det kommer till den dömande verksamheten, så fortgick under hela året det lagstiftningsförfarande som syftar till att genomföra en partiell överföring till tribunalen av behörigheten att meddela förhandsavgöranden. En politisk överenskommelse nåddes i december. Parallellt med detta förfarande har vi arbetat aktivt för att se till att reformen genomförs på ett smidigt sätt när tiden väl är inne. Vid en historisk tillbakablick på den dialog vi fört med nationella domstolar kommer denna reform att framstå som ett avgörande ögonblick och ett viktigt steg att ytterligare effektivisera den rättskipande verksamheten vid institutionen.
Vid sidan av dessa förberedelser inför denna behörighetsöverföring har domstolen koncentrerat sina resurser på att få till stånd en effektiv och ordnad integrering av ny teknik. Som en del av denna process blev vi den första EU-institutionen att utveckla en strategi för integrering av verktyg som bygger på artificiell intelligens. Detta innebar bland annat inrättande av en AI-kommitté med uppgift att övervaka de etiska aspekterna av användningen av AI inom institutionen och att fastställa tydliga gränser för dess tillämpning. AI-kommittén består av ledamöter från domstolen och tribunalen och har i uppgift att se till att de tekniska lösningar som institutionen väljer för att integrera AI-baserade verktyg är både etiskt godtagbara och i linje med domstolens principer. För att främja en kultur av ansvarsfull och säker användning av AI-verktyg utfärdade kommittén, som ett första steg, riktlinjer till personalen om användningen av AI.
AI-verktygen är redo att införlivas i vårt framtida målhanteringssystem. De kommer inte bara att göra det möjligt för institutionen att utnyttja den senaste tekniken, utan även bana väg för att skapa ett övergripande och helt integrerat system, utformat för att effektivisera våra arbetsflöden och automatisera en lång rad repetitiva uppgifter. Med denna helhetssyn kommer den enorma mångfald av sakkunskap som vår personal besitter ytterligare att främjas, utvecklas och nyttjas, vilket även kommer att ge oss möjlighet att ägna mer tid åt intellektuellt stimulerande och värdeskapande uppgifter.
Det gångna året har inte enbart ägnats åt att lägga grunden för framtiden, utan har också gett tillfälle att åskådliggöra vårt engagemang när det gäller att upprätthålla de värden som domstolen grundas på. Ett av dessa värden, som genomsyrat vår institution sedan starten, är mångfald – kulturell såväl som språklig, men även av rättsliga traditioner.
Mångspråkighetens trädgård har uppförts för att hylla den levande språkliga mosaik som vår institution består av och är nu en symbol för domstolens engagemang för mångfald och jämställdhet. Förutsättningen för att uppnå denna mångfald är dock att institutionen har förmågan att locka till sig talanger från alla medlemsstater.
I detta syfte har fortsatta diskussioner förts på interinstitutionell nivå för att öka Luxemburgs attraktionskraft som arbetsort. Diskussionerna bedrevs med stor beslutsamhet under hela 2023. Inom ramen för detta projekt antog kollegiet bestående av generalsekreterarna och förvaltningscheferna för EU:s institutioner och organ med säte i Luxemburg en rad pragmatiska åtgärder för att främja Luxemburg som arbetsort, underlätta integrationen av nyanlända och praktikanter samt undanröja hinder som kan avhålla medborgare i alla medlemsstater från att arbeta för EU:s institutioner med säte i Storhertigdömet.
I sin ständiga strävan efter att uppnå en rättvis geografisk spridning bland personalen beslutade domstolen att inleda pilotprojekt – direkt i medlemsstaterna – för att öka medvetenheten om vikten av geografisk balans och för att främja karriärer inom institutionerna. Ett utmärkt exempel är ett besök i Lettland, där en delegation bestående av ledamöter och högre chefer förde fruktbara diskussioner med företrädare för bland annat rättsväsendet, regeringen, den akademiska världen och medier. Syftet var att presentera domstolens uppdrag, göra reklam för karriärmöjligheter och stödja juridisk och språklig utbildning som är relevant för arbetet vid vår institution.
Under år 2023 har domstolens visat på stort engagemang för arbete inom offentlig verksamhet. Det gångna året har samtidigt gett oss tillfälle att se vår potential utifrån nya perspektiv. Vi har påbörjat en resa för att omdefiniera inte bara hur vi arbetar, utan också hur vi ser på vår framtid. En framtid där vår institution både anpassar sig till förändringar, men även driver dem, i samma anda av kompetens, mångfald, framåtsträvande och engagemang som alltid har varit vårt kännetecken.
B | Minnesvärda händelser under året
Europeiska unionens domstol riktar strålkastarljuset mot mångspråkigheten
Mångspråkigheten, som är förankrad i fördragen, är ett av det europeiska samarbetets grundläggande värden. Den är en förutsättning för insyn i unionsinstitutionernas arbete och för unionsrättens tillämpning, samt vittnar om en djupgående respekt för nationella identiteter och kulturer.
Mångspråkigheten är en integrerad del av förfarandet vid Europeiska unionens domstol och bidrar till att uppfylla demokratiska krav, genom att säkerställa tillgång till unionsdomstolen på lika villkor och genom att ge varje unionsmedborgare möjlighet att tillgodogöra sig dess rättspraxis. Domstolens språktjänst översätter handlingar och tolkar förhandlingar, vilket gör det möjligt för domstolen att arbeta på unionens 24 officiella språk och dagligen hantera upp till 552 språkkombinationer. Ingen annan rättskipande institution i världen har ett liknande system med fullständig mångspråkighet. Att omsätta mångspråkigheten i praktiken är en ständig utmaning, som bara kan bemästras genom en rigorös och effektiv användning av mänskliga och tekniska resurser.
Sedan några år tillbaka har domstolen reflekterat över hur den kan främja mångspråkigheten och förklara hur den tar sig uttryck i praktiken vid institutionen. Detta har gett upphov till ett flertal initiativ för att öka medvetenheten om mångspråkighetens betydelse, särskilt i den juridiska och akademiska världen.
På Europadagen 2023, det vill säga den 9 maj, invigdes Mångspråkighetens trädgård inom ett markområde som ligger i anslutning till domstolens lokaler och som frigjorts sedan Europeiska kommissionens tidigare administrationskomplex rivits. Detta nya grönområde har skapats i samarbete med de Luxemburgska myndigheterna och är tillägnat mångspråkigheten. Trädgården är öppen för allmänheten och avsedd för kulturella evenemang. Den bidrar också till att bevara den biologiska mångfalden i stadsmiljön genom att främja framväxten av biotoper tack vare sin stora artvariation. Denna trädgård ligger på Kirchbergplatån, där många av unionens institutioner finns, och är en hyllning till unionens språkliga mångfald och till värdlandet Luxemburg, som under många århundraden präglats av mångspråkighet.
Detta år publicerades också ett verk i tre volymer, översatt till unionens alla officiella språk, om mångspråkighet vid domstolen och i hela unionen. I detta verk behandlas de olika aspekterna av institutionens språkordning och läsaren får en inblick i hur mångspråkigheten omsätts i praktiken med hjälp av tjänsteavdelningarna för tolkning och juridisk översättning. Den andra volymen, med titeln ”Mångspråkiga resedagböcker”, innehåller bidrag från ledande personligheter inom mycket varierande områden – domare, filosofer, filologer och politiker – från de 27 medlemsstaterna. Dessa resedagböcker, skrivna på samtliga unionens språk, ger läsaren en inblick i mångspråkighetens många uttryck och de utmaningar den för med sig i hela Europa. Denna publikation, som blir tillgänglig för allmänheten under 2024, är avsedd att vara ett diskussionsunderlag och en inspirationskälla för alla som är intresserade av språk och Europeiska unionens flerspråkiga verksamhet. Slutligen anordnades ett symposium där de som bidragit till publikationen träffade ledande representanter för domstolen och andra EU-institutioner, för att tillsammans reflektera över temat ”Kvalitativ mångspråkighet under snabb teknisk utveckling”.
Tillgänglighet och inkludering – en gemensam angelägenhet
Funktionshindrade personers rättigheter och förbudet mot alla former av diskriminering stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, fördragen, Europeiska sociala stadgan, samt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Europeiska unionen anslöt sig till år 2010 och således utgör en integrerad del av unionsrätten.
Respekten för principen om jämlikhet och icke-diskriminering har alltid ingått bland de värderingar som präglar domstolen som institution. Visst arbete kvarstår emellertid för att tillgänglighet och inkludering av funktionshindrade personer verkligen ska bli ”en gemensam angelägenhet”. Domstolen har därför lanserat ett ambitiöst avdelningsövergripande projekt, så att alla ska kunna bidra till att skapa en mer inkluderande miljö.
De åtgärder som vidtagits och de som kvarstår att genomföra täcker ett brett spektrum av områden: rekrytering av och stöd till funktionshindrade kollegor och deras assistenter, anpassning av lokalerna, digital tillgänglighet och tillgång till information, samt kommunikation, medvetandehöjande åtgärder och utbildning.
Framför allt skapas en tydlig ram vid domstolen för att tillhandahålla personal och arbetssökande med funktionshinder de anpassningar som krävs för att underlätta deras arbete och möjligheter till anställning inom institutionen. Sådana anpassningar kan bland annat bestå i tekniska lösningar, förbättringar av arbetsmiljön, stödåtgärder eller omorganisering av arbetsuppgifter och arbetstider.
Vidare har ett antal åtgärder vidtagits för att optimera den fysiska tillgängligheten till domstolens lokaler för såväl personal, advokater och ombud, som frilanstolkar och besökare i allmänhet. Domstolsbyggnadernas entréer har byggts om och evakueringsförfarandet har förbättrats. De särskilda hjälpmedel som framtagits för förhandlingssalarna utvärderas på nytt. En långsiktig handlingsplan ska säkerställa att institutionens lokaler uppfyller nya standarder för tillgänglighet.
Den digitala tillgängligheten och tillgången till information riktar sig till både intern personal och externa användare. Webbplatsen CVRIA genomgår löpande förbättringar vad gäller struktur, funktionalitet och innehåll, och tillgängligheten för funktionshindrade personer har redan från början integrerats ”by design” i domstolens framtida digitala arbetsmiljö. Alltsedan år 2021 uppfyller domstolens rättsfallssamling de gällande tillgänglighetsrekommendationerna och kan läsas med hjälp av tekniska hjälpmedel.
Initiativ för ökad medvetenhet, information och utbildning genomförs också regelbundet för att främja inkludering, ömsesidig respekt och samarbete, samt stöd till funktionshindrade personer och deras assistenter.
Katia Vermeire
Assistent vid avdelningen för forskning och dokumentation
”Så snart domstolens projekt för tillgänglighet och inkludering av funktionshindrade personer lanserades anmälde jag mig för att bidra med mina erfarenheter, eftersom funktionshinder fortfarande inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning i normsamhället. Detta projekt ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Eftersom jag själv är funktionshindrad vill jag gärna dela med mig av mina erfarenheter till människor i liknande situationer.
Det är viktigt att öka medvetenheten bland medborgarna och bland våra kollegor. Innan jag själv drabbades av nedsatt rörlighet hade jag ingen aning om de hinder som personer med funktionsnedsättning och deras assistenter ständigt måste övervinna.
Låt oss vara solidariska. Om vi alla lägger manken till kan vi skapa en arbetsmiljö som inte bara är tillgänglig för alla, utan också rättvis.”
Artificiell intelligens: domstolens strategi för användningen av AI
Domstolen har under många år följt utvecklingen av artificiell intelligens och ny teknik, för att ta del av tekniska landvinningar som kan öka effektiviteten i institutionens verksamhet.
Sedan 2019 har innovationslabbet vid direktoratet för informationsteknik stöttat domstolen i dess digitala omvandling. Tillsammans med de berörda tjänsteavdelningarna identifierar, analyserar och testar innovationslabbet olika tekniska verktygs funktioner och egenskaper. Den framtida användningen av dessa verktyg måste ske på ett säkert sätt med iakttagande av sekretess och skydd av personuppgifter. Sedan innovationslabbet skapades har ett trettiotal idéer lagts fram, ett tjugotal har testats och några är redan i bruk eller under framtagning.
För att till fullo kunna utnyttja de lovande funktioner som den nya tekniken erbjuder och för att förbereda för dess integrering, antog domstolen i juni 2023 en ”Strategi för integrering av verktyg som bygger på artificiell intelligens” i verksamheten vid Europeiska unionens domstol”. Användningen av dessa verktyg måste inte bara kunna garantera en säker uppgiftshantering, utan måste också vara förenlig med grundläggande rättigheter och etik.
Som den första av de europeiska institutionerna att anta en sådan strategi, och långt före förslaget till europeisk lagstiftning om artificiell intelligens (AI Act) antogs, identifierade domstolen tre huvudmål:
- förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i de administrativa och rättsliga förfarandena,
- förbättra kvaliteten och enhetligheten i de rättsliga avgörandena, och
- förbättra tillgången till rättslig prövning och öppenheten gentemot unionsmedborgarna.
En etikkommitté, AI Management Board (AIMB), har inrättats med huvuduppgiften att fastställa riktlinjer och begränsningar för användningen av verktyg som bygger på artificiell intelligens. Denna kommitté övervakar inköp, utveckling och användning av dessa verktyg i enlighet med de principer som anges i strategin. Dessa principer omfattar rättvisa, opartiskhet och icke-diskriminering, öppenhet, spårbarhet, sekretess för uppgifter, respekt för privatlivet och personuppgifter, mänsklig övervakning och kontinuerlig utveckling.
För detta ändamål antog domstolen under 2023 riktlinjer för användningen av verktyg som bygger på teknik för artificiell intelligens.
Förstärkt rättsligt samarbete inom unionen: partnerskap med det europeiska nätverket för rättslig utbildning
Samarbetet och dialogen med de nationella domstolarna står i centrum för domstolens uppdrag. Ett konkret exempel på detta samarbete är kontakten med det europeiska nätverket för rättslig utbildning (EJTN), vilken sträcker sig mer än 15 år tillbaka i tiden. Nätverket grundades år 2000 i enlighet med Europeiska rådets tillkännagivande i Tammerfors (Finland), för att främja skapandet av ett europeiskt område med rättvisa och har etablerat sig som en viktig aktör när det gäller utbildning av rättstillämpare, särskilt nationella domare och åklagare. Nätverket omfattar nu samtliga europeiska institutioner för fortbildning inom rättsväsendet. För att framhäva sitt engagemang för detta partnerskap med EJTN, antog domstolen under 2023 en deklaration med titeln ”Skapandet av en bärkraftig europeisk rättskultur i samarbete med Europeiska nätverket för rättslig utbildning”.
Skapandet av en bärkraftig europeisk rättskultur i samarbete med Europeiska nätverket för rättslig utbildning
Under de senaste 70 åren har Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) fört en dialog med de nationella domstolarna.
Som en del av denna dialog har vi etablerat ett starkt partnerskap med EJTN. EJTN är det europeiska rättsväsendets främsta plattform för kunskapsutbyte inom en rad olika ämnesområden, särskilt unionsrätt. I mer än två decennier har EJTN har anordnat gränsöverskridande utbildningsverksamhet för nationella rättstillämpare och på så sätt bidragit till att öka kunskapen om unionens rättsordning.
Det väletablerade samarbetet mellan EJTN och EU-domstolen omfattar bland annat årliga seminarier, studiebesök, konferenser och utbyte av utbildningsmaterial. Sedan år 2007 anordnar EJTN och EU-domstolen även långvarig praktik för nationella domare och åklagare, som erbjuds att under 6 eller 12 månader delta i det rättskipande arbetet i domarnas och generaladvokaternas kabinett. Praktikanterna ges en unik inblick i EU-domstolens arbetsmetoder och en möjlighet att verkligen fördjupa sina kunskaper i EU:s lagstiftning och förfaranden.
Detta framgångsrika och mångåriga partnerskap har positiva effekter på minst tre olika nivåer. På nationell nivå bidrar det till att de deltagande rättstillämparna kan fullgöra sina nationella skyldigheter när de återvänder till sina respektive hemländer med en bättre förståelse för den roll de spelar för unionsrättens tillämpning. För EU-domstolens del berikar närvaron av nationella domare och åklagare dess mångfald av rättstraditioner, som alltid har varit en av institutionens främsta kännetecken. I ett större sammanhang bidrar denna typ av samarbete till att främja dialogen mellan europeiska och nationella domare, vilket säkerställer en enhetlig tillämpning av unionsrätten i hela Europa.
För att stärka detta samarbete ytterligare kommer EU-domstolen även i framtiden att räkna med starkt stöd från Europaparlamentet och rådet inom ramen för förordning (EU) 2021/693 om inrättande av programmet för rättsliga frågor. I detta sammanhang förlitar sig EU-domstolen också på Europeiska kommissionen, som i enlighet med sin arbetsordning ansvarar för genomförandet av programmet för rättsliga frågor och i sin strategi för europeisk rättslig utbildning 2021–2024 (Meddelande COM(2020) 713) erkänner EJTN:s ”unika roll” för juridisk utbildning inom EU.
EU-domstolen är dessutom mån om att de nationella domare och åklagare som gör långvarig praktik företräder en geografisk balans, och att alla nationella rättskulturer representeras. EU-domstolen stöttar således medlemsstaternas initiativ för att öka medvetenheten om möjligheten att göra långvarig praktik vid institutionen, och engagerar sig för att förbättra informationsspridningen om denna möjlighet. EU-domstolens, medlemsstaternas och EJTN:s gemensamma ansträngningar är avsedda att främja samarbetet mellan de europeiska och nationella rättsvårdande myndigheterna, och belysa att de alla berikas av detta samarbete.
Den nära relationen med nationella domare har kännetecknat verksamheten vid EU-domstolen alltsedan den inrättades, och samarbetet med EJTN stärker avsevärt denna viktiga relation. Det ligger i allas intresse att fördjupa detta partnerskap eftersom det leder till så mycket mer än bara ökade kunskaper i unionsrätt – det bidrar nämligen till skapandet av en genuin europeisk rättskultur och till en sund kåranda bland europeiska domare, både på unionsnivå och på nationell nivå.
Domstolen och EJTN har därför beslutat sig för att ta nya initiativ till ett fördjupat samarbete, bland annat genom att öka antalet nationella domare som kan göra långvarig praktik vid domstolen. För detta ändamål planeras två typer av åtgärder. Den första syftar till att öka medvetenheten bland medlemsstaternas rättstillämpare om möjligheten att göra långvarig praktik vid domstolen, för att uppmana fler att söka sådan praktik. Den andra typen av åtgärder syftar till att undanröja de språkliga svårigheter som kan hindra en kandidat från att genomföra praktik, genom att ställa den expertis och det undervisningsmaterial domstolen har utvecklat när det gäller språkutbildning till förfogande för EJTN.
Ingrid Derveaux
Generalsekreterare för EJTN
”EJTN är fast beslutet att främja en aktiv dialog mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna, som också är unionens ’allmänna domstolar’. Vi är mycket glada över att EU-domstolen stöder detta arbete genom att vidta flera åtgärder för att ytterligare uppmuntra domare från unionens medlemsstater att delta i dess praktikprogram. Vi hoppas att även 2024 blir ett år då detta viktiga och fruktbara samarbete stärks!”
Diana-Daniela Popel
Domarpraktikant i domare Ineta Ziemeles kabinett
”Praktiken vid domstolen har varit ett fantastiskt tillfälle att få en inblick i hur institutionen fungerar, att fördjupa mina kunskaper i unionsrätt genom att delta i domstolens dagliga arbete och även att lära känna några utomordentligt skickliga jurister. Med tanke på den unika roll som de nationella domarna har för unionsrättens tillämpning kan jag varmt rekommendera detta praktikprogram till varje domare som är verksam vid någon av medlemsstaternas domstolar och som önskar en mycket berikande erfarenhet på såväl det yrkesmässiga som det personliga planet. Jag vill rikta ett innerligt tack till kabinettets personal för deras varma mottagande och deras tillmötesgående sätt, och inte minst till EJTN-teamet!”
C | Kontakter med allmänheten
Distansbesök – ett utbildningsprojekt
Domstolen genomför detta utbildningsprojekt för att gymnasieelever i åldern 15–18 år ska få en inblick i verksamheten vid unionens rättskipande institution och förstå hur domstolens rättspraxis påverkar unionsmedborgarnas vardag. Projektet syftar till att öka medvetenheten om demokratiska värderingar och aktuella juridiska utmaningar bland unga gymnasieelever och deras lärare. År 2023 fick cirka 900 gymnasieelever möjlighet att besöka domstolen inom ramen för detta projekt.
Kommunikationsdirektoratets pressansvariga, som är utbildade jurister, ansvarar för att förklara domar, beslut och förslag till avgöranden samt aktuella mål för journalister i medlemsstaterna och deras korrespondenter. De utarbetar pressmeddelanden för att i realtid informera journalister och yrkesverksamma jurister om domstolens och tribunalens avgöranden. De skickar även regelbundet ut informationsbrev om viktiga processuella och institutionella händelser, samt « snabb info » om mål som inte åtföljs av något pressmeddelande, till personer som framställt en sådan begäran till domstolens press- och informationsavdelning. De tar också emot e-post och samtal från medborgarna.
Domstolen är aktiv på sociala medier genom sina två X-konton (ett på franska och ett på engelska, samt sina LinkedIn- och Mastodon-konton. Antalet prenumeranter på dessa konton ökar stadigt, vilket vittnar om allmänhetens fortsatta intresse för och engagemang i institutionens arbete. Domstolen har även en YouTube-kanal med varierat audiovisuellt innehåll på de 24 officiella språken. Med hjälp av dessa videofilmer vill domstolen förklara för allmänheten hur dess rättspraxis påverkar medborgarnas vardag.