Tribunalens verksamhetsstatistik - 2024

 Se detaljerad statistik från tribunalen 

Tribunalens verksamhetsstatistik – 2024

Vittorio Di Bucci, tribunalens justitiesekreterare

1.      Ett år med historiska förändringar

Den årliga verksamhetsstatistiken ger en värdefull inblick i tribunalens verksamhet och utgör ett nödvändigt verktyg för att förstå och förbereda inför framtiden. Det huvudsakliga syftet med detta bidrag är att peka på de mest betydelsefulla delarna i tribunalens verksamhetsstatistik, att förse läsaren med den bakgrund som krävs för att förstå dem samt att lämna en redogörelse för tendenserna i den framtida utvecklingen. Beträffande år 2024 måste det emellertid understrykas att tribunalen genomgick grundläggande förändringar både vad beträffar dess arbetssätt och vad beträffar de mål som den har att pröva.

År 2024 var en vändpunkt i tribunalens historia samt för EU:s domstolssystem. Detta år genomfördes den största reformen som skett sedan tribunalen inrättades år 1989. Tribunalen är sedan den 1 oktober 2024 behörig att, på sex specifika rättsområden, avgöra mål om förhandsavgörande. De första målen som kommit in från nationella domstolar har överlämnats av domstolen till tribunalen i enlighet med de nya bestämmelserna i stadgan och rättegångsreglerna. Dessa mål avser rättsområden som mervärdesskatt, punktskatter, tullrätt eller passagerares rättigheter. Denna utveckling berör kärnan i tribunalens funktionssätt – tribunalen deltar numera, tillsammans med domstolen, i dialogen med nationella domstolar och bidrar sålunda till EU-rättens korrekta tillämpning i medlemsstaterna.

Tribunalen behåller samtidigt sin funktion att i första instans kontrollera EU-institutionernas och EU-organens verksamhet. Reformen har stärkt denna roll för tribunalen genom att det antal rättsområden på vilka det krävs prövningstillstånd för att överklaga tribunalens avgörande till domstolen har utökats. Prövningstillstånd meddelas endast i de fall som aktualiserar frågor som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, EU-rätten. När det gäller tvister som grundar sig på skiljeklausuler eller överklaganden av beslut som fattats av oberoende överklagandenämnder vid organ såsom byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter eller tillsynsmyndigheterna på det finansiella området, kommer tribunalen i de flesta fall att vara sista instans.

De genomgripande ändringar av EU-domstolens stadga och tribunalens rättegångsregler, omarbetningen av de praktiska genomförandebestämmelserna till rättegångsreglerna, anpassningen av strukturer, arbetsmetoder och it-verktyg samt behovet av att utbilda personalen har utövat ett starkt tryck på tribunalens verksamhet och dess kansli under år 2024, utöver vad som framgår av verksamhetsstatistiken.

Årsstatistikens struktur har ändrats för att ta i beaktande den nya behörigheten att avgöra mål om förhandsavgörande, även om endast 19 mål av denna typ från tolv medlemsstater överlämnades till tribunalen under det sista kvartalet år 2024. Det är intressant att notera att åtta av dessa begäranden om förhandsavgörande kommer från högsta domstolar i sju olika medlemsstater. Det är dock för tidigt att dra några tillförlitliga lärdomar av betydelsen av de mål om förhandsavgöranden som kommit in på respektive rättsområde som omfattas av tribunalens behörighet eller att kunna lämna några upplysningar om hur tribunalen handlägger mål om förhandsavgörande.

Fem domare lämnade tribunalen under år 2024 efter att ha utsetts till ledamöter i domstolen. Två nya domare tillträdde sina tjänster i tribunalen. Tribunalen, dess kansli och övriga avdelningar har behövt göra betydande ansträngningar för att kunna avsluta de många mål i vilka de ovannämnda fem domarna som tillträdde sina tjänster i domstolen i oktober 2024 varit delaktiga innan dessa domare lämnade tribunalen.

2.      Inkomna mål: En nedgång som troligen har cykliska orsaker

Den första statistikuppgift som sticker ut är att antalet inkomna mål har sjunkit något under gränsen på 800 mål. Antalet nya mål under år 2024 uppgick till 786, vilket är det lägsta antalet inkomna mål under den senaste tioårsperioden. Det är högst sannolikt att denna utveckling har cykliska orsaker och beror på att övriga EU-institutioner inskränkte sin verksamhet under ett år som präglades av val till Europaparlamentet och förnyelsen av kommissionen.

För vissa utvecklingstendenser kan det dock finnas andra förklaringar.

När det gäller mål om immateriella rättigheter kan man konstatera att antalet inkomna mål minskat något (268 jämfört med 310 år 2023), trots att överklagandenämnderna vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) avslutat fler ärenden än föregående år. Den nedåtgående trenden för denna måltyp vid tribunalen skulle kunna komma att bekräftas ytterligare, eftersom överklagandena till EUIPO:s överklagandenämnder har minskat (-6 procent) och användningen av alternativa tvistlösningsmekanismer vid EUIPO uppmuntras.

Mål rörande ekonomisk och monetär politik, ett rättsområde som innefattar bankrätt, har minskat kraftigt, särskilt när det gäller mål mot Gemensamma resolutionsnämnden. Detta beror på att Gemensamma resolutionsnämnden från och med år 2024, det vill säga efter utgången av den inledande åttaårsperiod som började löpa från och med den 1 januari 2016, upphörde att ta ut förhandsbidrag från institut som omfattas av Gemensamma resolutionsfonden. Dessa bidrag var den huvudsakliga källan till tvister. De 14 mål som kom in under år 2024 avser beslut om förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsfonden för år 2021 som antagits på nytt. De bör jämföras med de 48 mål rörande förhandsbidrag som kom in under år 2023.

När det gäller regleringen av digitala marknader och digitala tjänster har det kommit in sex mål rörande förordning (EU) 2022/2065 om digitala tjänster (på engelska: Digital Services Act, DSA). Dessa mål rör beslut att utse en leverantör till ”en mycket stor onlineplattform” eller storleken på tillsynsavgiften. Två mål rör förordning (EU) 2022/1925 om digitala marknader (på engelska: Digital Markets Act, DMA). Dessa mål rör beslut att utse ett företag till ”grindvakt”. Tribunalen har i nuläget ännu inte fått in några mål rörande kommissionens genomförande av de materiella skyldigheter som gäller för grindvakter. Det kan förutses att mål av denna typ kommer att öka under de kommande åren.

Antalet mål rörande restriktiva åtgärder låg kvar på 63, vilket är exakt samma antal som år 2023. Liksom under år 2023 avsåg det stora flertalet av de nya målen på detta område (47 av 63) de restriktiva åtgärder som EU vidtagit mot fysiska eller juridiska personer i anledning av konflikten mellan Ryssland och Ukraina. I många pågående mål rörande restriktiva åtgärder har sökandena justerat sin talan enligt artikel 86 i rättegångsreglerna för att angripa förlängningen eller ändringen av de åtgärder som berör dem, i stället för att angripa dessa beslut genom att väcka en ny talan. Denna teknik har fördelen att prövningen av flera rättsakter avseende samma part samlas till ett enda mål, vilket innebär att de mål om tydlighet, snabbhet och rättssäkerhet som ställdes upp när denna teknik infördes år 2016 tillgodoses. Beträffande rättsakter som löper ut varje halvår har tekniken emellertid gjort pågående mål mer tungrodda och gjort handläggningen av dem mer komplicerad, framför allt när justeringen av talan äger rum strax före eller under den muntliga förhandlingen. Tribunalen har ändrat sina rättegångsregler för att kunna hantera dessa svårigheter. Dessa ändringar gäller de fall där tidsfristen för att väcka talan börjat löpa efter den 1 september 2024. Det föreskrivs numera att justering av talan ska göras inom en kort frist efter det att tribunalens beslut att inleda den muntliga delen av förfarandet har delgetts eller att talan i princip ska justeras innan beslutet att avgöra målet utan muntlig förhandling har delgetts. Det är visserligen för tidigt att dra några slutsatser, men det nya systemet förefaller göra det möjligt att på ett bättre sätt förena sökandens intresse av att samla sina yrkanden i ett redan pågående mål med tribunalens behov av att kunna organisera sitt arbete på förutsebart sätt och avgöra mål inom skälig tid.

Beträffande de rättsområden som traditionellt hört till tribunalens behörighet låg personalmålen kvar på en stabil nivå (78 mål jämfört med 82 mål 2023). På området statligt stöd ökade antalet mål från 10 år 2023 till 23 år 2024, men ligger fortfarande långt under historiska nivåer. Liksom under år 2022 och år 2023 har antalet nya konkurrensmål varit få. Det kom in tio nya konkurrensmål under år 2024.

3.      Tribunalens verksamhet i siffror

Med 922 avgjorda mål har tribunalens resultat varit ännu bättre än föregående år och betydligt bättre än de senaste årens genomsnitt. Tribunalen har också lyckats minska balanserna av pågående mål kraftigt: Antalet avgjorda mål översteg antalet nyinkomna mål med 136 och antalet pågående mål uppgår till 1302 (om den grupp på 404 i huvudsak identiska mål som kom in år 2023 räknas som ett enda mål var bruttoantalet 1705 mål). Detta är det lägsta antalet pågående mål sedan år 2015. Denna minskning beror delvis på att vissa omfattande grupper av mål har avslutats.

I detta sammanhang ska följande påpekas:

• 20,2 procent av målen avgjordes i utökade sammansättningar med fem domare, vilket är den överlägset högsta andelen i tribunalens historia. Detta är resultatet av en växande trend under senare år att tilldela mål som avser viktiga frågor, frågor som inte tidigare uppkommit eller som kan komma att utveckla tribunalens praxis till utökade sammansättningar – något som blivit möjligt tack vare ökningen av antalet domare. Det övervägande flertalet av de utökade sammansättningarnas avgöranden är domar (163 under år 2024), men det är inte uteslutet att de avgör mål genom särskilt uppsatta beslut (23 under år 2024, jämfört med 10 under år 2023).
• 75,4 procent av målen avgjordes i en sammansättning med tre domare, jämfört med 79 procent år 2023. Förklaringen till detta är just att fler mål hänskjuts till utökade dömande sammansättningar.
• Nio mål har avgjorts av tribunalen i stor avdelning (jämfört med endast ett mål under år 2023 respektive år 2022 och inget mål alls under år 2021 respektive år 2020). Detta är ytterligare ett uttryck för trenden att fler mål tilldelas större dömande sammansättningar. Tribunalen kan, sedan reformen av EU-domstolens stadga, avgöra mål i en mellanstor avdelning med nio domare. Denna dömande sammansättning har ännu inte använts.
• Fyra mål avgjordes av ensamdomare (jämfört med nio mål under år 2023), vilket bekräftar att detta endast sker i undantagsfall.
• Antalet inkomna ansökningar om interimistiska åtgärder förblev stabilt på en hög nivå (42 år 2024 jämfört med 41 år 2023), liksom antalet avslutade interimistiska förfaranden (42 år 2024 jämfört med 40 år 2023).
• 62 procent av antalet avgjorda mål under år 2024 avgjordes genom dom och 38 procent avgjordes genom särskilt uppsatt beslut (år 2023 var dessa andelar 59 respektive 41 procent). I 64,5 procent av de mål som avgjordes genom dom hade det hållits muntlig förhandling (jämfört med 66 procent år 2023).
• I december 2024 avgjorde tribunalen sitt första mål om förhandsavgörande genom att anta ett beslut om avskrivning av målet efter det att den nationella domstolen hade återkallat begäran om förhandsavgörande.

Antalet muntliga förhandlingar minskade under år 2024 – 232 (jämfört med 286 förhandlingar under år 2023, 241 under år 2022) för 300 avgjorda mål (jämfört med 419 under år 2023 och 303 under år 2022).

Under året hölls två förhandlingar via videokonferens. Detta var första gången som sådana förhandlingar ordnades sedan de nya reglerna om ordnande av muntliga förhandlingar via videokonferens trädde i kraft den 1 april 2023.

Den genomsnittliga handläggningstiden har ökat något. För mål som avgjordes genom dom eller särskilt uppsatt beslut uppgick den genomsnittliga handläggningstiden år 2024 till 18,5 månader, jämförd med 18,2 månader år 2023, och till 22,1 månader (jämförd med 21 månader år 2023) när endast mål som avgjorts genom dom beaktas. I den sistnämnda kategorin kan man notera att den genomsnittliga handläggningstiden varierar från 42,6 månader för konkurrensmål till 37,2 månader för mål om statligt stöd och 13,5 månader för immaterialrättsliga mål. Avslutandet av flera äldre mål eller äldre grupper av mål med en hög grad av komplexitet, särskilt på områdena statligt stöd, konkurrensrätt och bankrätt, har bidragit till att den genomsnittliga handläggningstiden ökat. Detta kommer sannolikt att avta och den genomsnittliga handläggningstiden borde minska under de kommande åren, då tribunalen avgör eller har avgjort de sista stora grupperna av mål som följt med från tidigare år.

Av de 1 705 mål som pågick vid tribunalen per den 31 december 2024 (ett bruttoantal som innefattar de 404 identiska mål som kom in år 2023) rör 32 procent institutionell rätt (de 404 mål som nämns ovan rör detta område), nästan 10 procent rör ekonomisk och monetär politik, 7 procent rör statligt stöd och 5 procent rör restriktiva åtgärder. Beträffande de rättsområden som är föremål för specialisering inom tribunalen utgör immaterialrätt 19 procent av de pågående målen och personalmål 6,5 procent. Dessa andelar är oförändrade jämförda med föregående år. Beträffande de dömande sammansättningarna kan det noteras att fler mål hänskjutits till den stora avdelningen. År 2024 var två mål pågående i den sammansättningen: Det ena målet rör tillgång till handlingar och det andra målet rör omprövning av icke-lagstiftningsakter som innehåller bestämmelser som kan strida mot miljörätten.

4.      Viktiga händelser under år 2024 och framåtblickar

Tribunalen lade år 2024 ned betydande resurser på färdigställandet och genomförandet av reformen av EU:s domstolsstruktur. Denna reform inleddes med att domstolen i november år 2022 begärde att EU-domstolens stadga skulle ändras. Förordningen om ändring av stadgan antogs den 11 april 2024 och trädde i kraft den 1 september 2024. Tribunalen antog den 10 juli 2024 genomgripande ändringar av sina rättegångsregler, vilka också trädde i kraft den 1 september 2024 och som särskilt syftar till att göra det möjligt för tribunalen att utöva sin nya behörighet att meddela förhandsavgöranden från och med oktober 2024. Dessa ändringar antogs i samförstånd med domstolen och med rådets godkännande. De praktiska tillämpningsföreskrifterna till rättegångsreglerna har omarbetats och andra föreskrifter, särskilt de som rör användningen av e-Curia, har ändrats. Tribunalen har inrättat en särskild avdelning för att handlägga mål om förhandsavgörande. Det är planerat att denna avdelning ska finnas till och med den partiella nytillsättningen av tribunalens ledamöter i september 2025, för att därefter ersättas av två specialiserade avdelningar med behörighet att handlägga mål om förhandsavgörande. Tribunalen har valt tre domare (två ordinarie och en suppleant) att tjänstgöra som generaladvokater i samband med handläggningen av mål om förhandsavgörande. Tribunalen har också ändrat reglerna för den stora avdelningens sammansättning och infört regler om den mellanstora avdelningens sammansättning. Den sistnämnda avdelningen har skapats genom ändringen av stadgan.

Tribunalen har fortsatt med sin policy om proaktiv handläggning av mål och har med framgång genomfört de nya åtgärder som beslutades år 2023 avseende handläggningen av mycket omfattande mål och omfattande grupper av mål från och med att målen kommit in. Dessa mål tilldelas avdelningar och referenter enligt specifika kriterier, det upprättas preliminära tidsplaner som kan bli föremål för ändring under handläggningen och det är möjligt att tilldela handläggningen av dessa mål extra resurser och handlägga dem med förtur hos domslektörerna och översättningstjänsten. Det har beslutats att de domare som handlägger mål om förhandsavgörande aldrig utses till referenter i mycket omfattande mål eller grupper av mål, eftersom detta skulle vara oförenligt med den målsättning som tillkännagavs EU-lagstiftaren i samband med reformen, nämligen att mål om förhandsavgörande ska handläggas med snabbhet.

Tribunalen och dess kansli har fortsatt sitt moderniseringsarbete, vilket bidrar till ökad effektivitet i EU:s domstolssystem. År 2024 inriktades på utveckling av de it-verktyg som krävs för handläggningen av de mål om förhandsavgörande som överlämnas till tribunalen, men även till utvecklingen av det integrerade målhanteringssystemet (SIGA) och detta systems vidareutveckling. Allt informationsmaterial riktat till allmänheten har uppdaterats och relevant material har offentliggjorts i god tid före nya bestämmelsers ikraftträdande. Åtgärder avseende ökad fysisk och digital tillgänglighet står även på dagordningen för tribunalens och dess kanslis reflektionsarbete.

5.      Verksamheten på tribunalens kansli: Anpassning till reformen och målhantering

Minskningen av antalet nyinkomna mål har haft en gynnsam effekt på kansliet, eftersom pressen i det dagliga målhanteringsarbetet minskat något. Detta har gjort det möjligt att ägna resurser och tid åt de anpassningar som krävdes till följd av reformen av EU:s domstolssystem, i synnerhet förberedelserna för handläggningen av mål om förhandsavgörande.

Statistiken visar dock att verksamheten fortsätter i oförminskad takt:

• 53863 införanden i dagboken,
• 9 693 inlagor kom in till kansliet,
• 822 290 sidor gavs in med hjälp av applikationen e-Curia under året.

Kansliet har biträtt domstolens domare vid 346 avdelningssammanträden (jämfört med 334 år 2023), 232 muntliga förhandlingar och 37 förhandlingar för avkunnande av dom.

Kommenterad statistik över tribunalens verksamhet år 2023

Verksamhetsstatistik för tidigare år finns också på webbplatsen Curia, under "Historik".