Tribunalens verksamhetsstatistik - 2022

Se detaljerad statistik från tribunalen  

Kommenterad statistik över tribunalens verksamhet år 2022

av Emmanuel Coulon, justitiesekreterare vid tribunalen

Statistiken över tribunalens rättskipande arbete är ett viktigt instrument för att styra den dömande verksamheten. Den är även ett verktyg för att utvärdera effekterna av juridiska vägval och speglar de tvistefrågor som uppstår till följd av den lagstiftande, reglerande och beslutsfattande verksamhet som Europeiska unionens institutioner och organ ägnar sig åt. Dessa uppgifter har tagits fram av tribunalens kansli; att redogöra för dem ingår i vår skyldighet att offentligt redovisa tribunalens arbete och de utvecklingstendenser som går att utläsa av dess rättspraxis. Det är således en viktig uppgift.

Under 2022 fortsatte tribunalen på den inslagna vägen med dynamisk ärendehantering och vidtog åtgärder för att återuppta förfarandet med gemensam handläggning av stora grupper av mål vilket skjutits upp i väntan på att mål som identifierats som pilotmål skulle avgöras. Dessa förändringar har lett till en intensifiering av den dömande verksamheten, vilket framgår klart och tydligt av uppgifterna avseende kansliets verksamhet. Samtidigt har tribunalens verksamhet legat i linje med den ekonomiska, samhälleliga, miljömässiga och geopolitiska utvecklingen i Europeiska unionen och dess medlemsstater. Medan år 2021 präglades av mål med anknytning till hälsokrisen (statligt stöd, offentlig upphandling, handelspolitik, folkhälsa, tillgång till handlingar och personalmål) utmärktes år 2022 av tvister angående de restriktiva åtgärder som Europeiska unionen antagit till följd av konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Rent allmänt kan man konstatera att med 904 inkomna mål och 858 avgjorda mål har antalet pågående ärenden mekaniskt sett ökat till 1 474.

Inkomna mål: översikt över huvudsakliga ämnesområden

Antalet inkomna mål var högre än under de två föregående åren (882 mål år 2021 och 847 mål år 2020), men ändå lägre än under vissa tidigare år (939 mål år 2019, 917 mål år 2017, 974 mål år 2016 och 912 mål år 2014). När medlemsstaterna och fysiska och juridiska personer väcker direkt talan är tribunalen behörig att pröva dessa mål i första instans, med undantag för sådana mål som är förbehållna domstolen. Följaktligen präglas tribunalens verksamhet i stor utsträckning av de rättsakter som Europeiska unionens institutioner och organ antar, och av åtgärder som syftar till att bestrida dessa rättsakters lagenlighet.

Bland det fyrtiotal ämnesområden som tribunalen behandlar förtjänar Europeiska unionens yttre åtgärder (restriktiva åtgärder) och de konkurrensregler som är tillämpliga på medlemsstaterna (statligt stöd) särskild uppmärksamhet.

Med 103 nya mål utgjorde tvisterna om restriktiva åtgärder 11,4 % av samtliga inkomna mål under 2022, vilket förklaras av den geopolitiska utvecklingen (jämfört med 4,8 % under 2021 och 3 % under 2020). Sedan februari 2022 har Europeiska unionen antagit en rad restriktiva åtgärder mot enskilda personer och enheter på grund av konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Mellan den 30 mars och den 31 december väcktes talan i 75 mål för att bestrida lagenligheten av ett stort antal av de rättsakter som infört dylika åtgärder, som berör flera hundra medborgare och enheter. I ett av dessa mål hade det franska bolaget RT France, vars verksamhet består i produktion av temakanaler, den 8 mars 2022 väckt talan mot Europeiska unionens råd och yrkat att tribunalen skulle ogiltigförklara det tillfälliga förbud mot att sända innehåll som bolaget ålagts. Detta mål (T‑125/22) avgjordes av tribunalens stora avdelning (bestående av 15 domare) efter ett påskyndat förfarande som varade i fyra månader och 19 dagar och gav tribunalen tillfälle att ta ställning till bland annat huruvida rätten till försvar hade iakttagits och huruvida yttrande- och informationsfriheten hade åsidosatts eller ej.

På området statligt stöd anhängiggjordes inte mindre än 68 mål (jämfört med 46 år 2021 och 42 år 2020). I 50 av dessa mål hade talan väckts av fysiska eller juridiska personer som invänt mot kommissionens beslut om den stödordning som Portugal genomfört till förmån för Zona Franca da Madeira.

Medan antalet nya mål inom dessa två rättsområden ökade, minskade däremot antalet anhängiggjorda immaterialrättsliga mål (270 mål jämfört med 308 mål år 2021 och 282 mål år 2020) och personalmål (66 mål jämfört med 81 mål år 2021 och 120 mål år 2020).

Även om ökningen av antalet mål inom det bank- och finansrättsliga området inte är betydande, kan det slutligen noteras att antalet mål inom detta område stadigt ökar varje år. Under 2022 registrerades 49 nya sådana mål, varav 37 där banker och finansinstitut väckt talan mot Gemensamma resolutionsnämnden, ett EU-organ som ansvarar för hanteringen av den gemensamma resolutionsfonden, samt förbereder och realiserar avvecklingen av banker som är etablerade i de medlemsstater som deltar i den gemensamma resolutionsmekanismen.

Värd att nämna är också den talan om ogiltigförklaring som Meta Platforms Ireland väckte år 2022 mot ett beslut av Europeiska dataskyddskommittén (mål T‑682/22), då den visar att regleringen av skyddet av personuppgifter är en mycket aktuell fråga. Detta är den andra talan som väckts mot kommitténs beslut, den första väcktes av WhatsApp Ireland år 2021 (mål T‑709/21) och avvisades av tribunalen år 2022.

2022: ett år då nya domare har tillträtt och andra har lämnat sina tjänster

Med 858 avgjorda mål avslutade tribunalen handläggningen av ett färre antal mål än under 2021 (951 avgjorda mål). Denna minskning med 9,8 % förklaras till stor del av konjunkturbetingade orsaker. Tribunalens sammansättning har nämligen ändrats avsevärt, dels till följd av att nya domare trädde i tjänst under året, dels på grund av att vissa domare lämnade och andra tillträdde sina tjänster i samband med den partiella nytillsättning av ledamöter som äger rum vart tredje år. Denna omsättning har naturligtvis påverkat tribunalens och kansliets organisation och funktion, vilket förtjänar att uppmärksammas.

Utan att ingå i den förnyelse som sker vart tredje år tillträdde flera domare sina tjänster under 2022, för att efterträda domare vars tjänster blivit lediga sedan de utsetts till domare vid domstolen i oktober 2021 (Dimitrios Gratsias (Grekland) utnämndes till domare och Michael Collins (Irland) till generaladvokat), och sedan en domare avlidit (domare Barna Berke (Ungern)). Följaktligen svors domarna Suzanne Kingston (Irland) och Ionnis Dimitrakopoulos (Grekland) in den 13 januari 2022, och domare Tihamér Tóth (Ungern) svors in den 6 juli 2022.

Två nya domare som utnämnts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2422 av den 16 december 2015 om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol (EUT L 341, 2014, s. 14) trädde också i tjänst i januari 2022 (domare Damjan Kukovec (Slovenien)) och i juli 2022 (domare Beatrix Ricziová (Slovakien)), vilket innebär att tribunalen – för första gången sedan reformen för att förse denna instans med två domare per medlemsstat slutfördes – nu består av 54 domare.

Vid den partiella förnyelsen av tribunalen i september 2022 tillträdde tre nya domare sina tjänster (domare Elisabeth Tichy-Fisslberger (Österrike), domare William Valasidis (Grekland) och domare Steven Verschuur (Nederländerna)).

Tribunalen välkomnade således åtta nya domare under år 2022.

Såsom ska ske vart tredje år och i direkt anslutning till den partiella förnyelsen utsåg tribunalens ledamöter dessutom sin ordförande, sin vice ordförande och sina avdelningsordförande.

Dessa förändringar i tribunalens sammansättning innebar att det blev nödvändigt att vidta ett flertal interna organisatoriska åtgärder. Det kan noteras att tribunalen beslutade att inrätta två avdelningar med sex domare, i tillägg till de åtta avdelningarna med fem domare, och att fortsätta med den partiella specialiseringen av avdelningarna genom att behålla regeln att fyra avdelningar ska handlägga personalmålen, sex avdelningar ska hantera de immaterialrättsliga målen medan övriga mål fördelas mellan samtliga avdelningar. Dessutom har antalet dömande sammansättningar med tre domare ökat till 68, jämte de tio sammansättningarna med fem domare, stora avdelningen med 15 domare, samt den med ensamdomare. Att organisera arbetet vid tribunalen med sina 54 domare kräver noggrannhet och precision.

I samband med att de nya domarna allteftersom tillträdde sina tjänster, det vill säga i januari, juli och september, har kompletterande åtgärder vidtagits som varje gång krävt nya beslut av tribunalen (om sammansättningen av stora avdelningen, kriterierna för att fördela mål mellan avdelningarna, reglerna för att utse domare som ska ersätta kollegor som är förhindrade att tjänstgöra, avdelningarnas sammansättning och domarnas indelning på avdelningarna), vilka har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och finns tillgängliga under rubriken ”Förfarandet” på Curias webbplats.

Kansliet har engagerat sig starkt för att ge de nya domarna ett varmt mottagande, och även ansträngt sig för att utforma och organisera tribunalens arbete så att det fungerar optimalt. I detta avseende är det viktigt att understryka att de nya domarnas tillträde och den nya domarindelningen på avdelningarna har inneburit att ett stort antal mål har behövt fördelas och omfördelas. Kansliet ansvar för att verkställa och delge fördelningen och omfördelningen av mål, vilket har varit aktuellt i 938 mål under året.

Några nyckeltal

Värt att notera är att:

• 82 % av målen avgjordes av sammansättningar med tre domare (jämfört med 84 % år 2021 och 75 % år 2020) och nästan 12 % av utökade sammansättningar med fem domare (jämfört med 9 % år 2021 och 15 % år 2020).
• Ett mål avgjordes av tribunalens stora avdelning (målet RT France/rådet).
• Två mål avgjordes i en sammansättning med ensamdomare (jämfört med tre mål år 2021 och ett mål år 2020).
• 57 % av målen avslutades genom dom (60 % år 2021 och 55 % år 2020) och 43 % genom beslut (40 % år 2021 och 45 % år 2020), alla tvister och alla rättsområden sammantaget.
• I 55 % av de mål som avslutades genom dom hölls muntlig förhandling (63 % år 2021 och 62 % år 2020).

Sånär som på en enda är antalet muntliga förhandlingar som hölls under året identiskt med år 2021 (241 förhandlingar jämfört med 240 år 2021 och 227 år 2020), för totalt 303 mål (290 år 2021 och 335 år 2020) (denna skillnad mellan antalet förhandlingar och antalet mål förklaras av att endast en förhandling hålls i förenade mål). Förhandlingen i målet Google och Alphabet/kommissionen (Google AdSense for Search) (mål T‑334/19), som ägde rum den 2–4 maj 2022, krävde – i likhet med ett flertal andra förhandlingar – att kansliet vidtog samordnade åtgärder för att den skulle kunna genomföras i vederbörlig ordning.

Andelen förhandlingar via videokonferens, som nästan fördubblades i absoluta tal mellan 2020 och 2021 (från 38 till 72), minskade betydligt: 4,6 % av förhandlingarna (det vill säga 11 förhandlingar av 241) genomfördes på detta sätt, jämfört med 30 % år 2020 (72 förhandlingar av 240). Denna utveckling är logisk. Det ska erinras om att den möjlighet att använda sig av videokonferenser som infördes år 2020 förutsatte att det var omöjligt för en rättegångsdeltagare, oavsett om det rörde sig om en part eller en intervenient, att resa till Luxemburg på grund av hälsokrisen i samband med COVID 19-pandemin, och att vederbörande hade samtyckt till att använda denna metod. Det uppställdes också vissa tekniska krav för att säkerställa att förhandlingen ägde rum i enlighet med principen om en rättvis rättegång. Dessa krav innebar att det före förhandlingen skulle göras en kontroll av kvaliteten på överföringen och att det inte fanns några problem med simultantolkningen.

När nu pandemin var över, var situationen år 2022 naturligtvis inte densamma som år 2021.

För framtiden blir det intressant att följa hur situationen kommer utveckla sig när den nya bestämmelse i rättegångsreglerna – som tribunalen föreslagit och Europeiska unionens råd godkänt – träder i kraft. I reglerna om deltagande genom videokonferens, som återfinns i den nya artikel 107a i rättegångsreglerna, preciseras vilka rättsliga villkor som ska vara uppfyllda för att ett sådant deltagande ska vara tillåtet samt vem som är behörig att pröva eventuella ansökningar härom, medan de tekniska villkoren framgår av Praktiska genomförandebestämmelser till tribunalens rättegångsregler.

Institutionen är angelägen om att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder, och i detta avseende är det värt att notera att för första gången någonsin var förutsättningarna uppfyllda för att ge en hörselskadad person möjlighet att delta i en förhandling vid tribunalen.

Den genomsnittliga handläggningstiden är mycket tillfredsställande. För de mål som avgjordes genom dom eller beslut var den genomsnittliga handläggningstiden 16,2 månader (jämfört med 17,3 månader år 2021 och 15,4 månader år 2020), och om enbart de mål som avgjorts genom dom beaktas var den 20,4 månader. Genomsnittet pendlar mellan 13,4 månader i immaterialrättsliga mål och 43,7 månader i omfattande och komplexa konkurrensmål (däribland Intel Corporation/kommissionen (T‑286/09 RENV), Qualcomm/kommissionen (Qualcomm – Betalningar för exklusiva rättigheter) (T‑235/18), Google och Alphabet/kommissionen (Google Android) (T‑604/18), samt tretton mål om avtal och samordnade förfaranden avseende priskomponenterna för flygfrakttjänster).

När det gäller mål som avgjorts genom beslut är den genomsnittliga handläggningstiden på 8,9 månader den kortaste någonsin.

Som nämnts ovan var 1 474 mål anhängiga vid tribunalen den 31 december 2022 (46 fler än den 31 december 2021, men 23 färre än i slutet av 2020). Dessa mål utgjordes till 6,5 % av personalmål och till 20,3 % av immaterialrättsliga mål. Nästan 27 % av de pågående målen avsåg således rättsområden där tribunalen har beslutat att specialisera avdelningarna.

Ovanstående statistiska uppgifter omfattar inte de ansökningar om interimistiska åtgärder som avgörs av tribunalens ordförande (eller dess vice ordförande för det fall att ordföranden har förhinder), eller de ansökningar om skyndsam handläggning som ska prövas av den dömande sammansättning som tilldelats målet i fråga. Denna redogörelse skulle således vara ofullständig utan ett särskilt omnämnande av de brådskande fall där kansliet måste agera omedelbart för att behandla de ingivna handlingarna och för att verkställa de beslut som fattas av ordföranden eller tribunalen.

Antalet ansökningar om interimistiska åtgärder minskade med 22 % under 2022 jämfört med 2021 (37 ansökningar (varav 9 på området restriktiva åtgärder) jämfört med 45) liksom antalet ansökningar om interimistiska åtgärder som avgjordes (37 jämfört med 45).

20 ansökningar om skyndsam handläggning inkom (jämfört med 38 år 2021 och 22 år 2020), varav 13 hänförde sig till mål där talan väckts för att bestrida lagligheten av de restriktiva åtgärder som unionen antagit på grund av konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Endast en av dessa ansökningar bifölls, inom ramen för en talan om ogiltigförklaring av ett av kommissionens beslut att återkräva felaktigt utbetalda belopp. Tribunalen å sin sida har vid fem tillfällen utnyttjat den möjlighet som ges i artikel 151 i rättegångsreglerna att på eget initiativ besluta om skyndsam handläggning (däribland i målet RT France/rådet).

En inblick i arbetet vid tribunalens kansli

Slutligen ska särskild uppmärksamhet fästas vid den mycket intensiva verksamhet som pågått vid tribunalens kansli under år 2022. Det är inte bara justitiesekreteraren och dennes kabinett som har engagerat sig i det administrativa arbetet vid tribunalen, ändringarna av dess rättegångsregler och de projekt om behörighet och institutionella frågor som pågår; samtliga enheter inom denna tjänsteavdelning, som består av 71 tjänstemän och övriga anställda, har bidragit till att stödja tribunalen i att uppnå sina mål. Kansliet har i hög grad deltagit i den proaktiva ärendehantering som tribunalen eftersträvar och verkar för.

Ett flertal tröskelvärden överskreds för första gången:

• Mer än 60 000 inlagor finns nu i kansliets register (60 691 jämfört med 56 827 år 2021 och 51 399 år 2020). En mer detaljerad analys visar att det sista kvartalet har varit ovanligt hektiskt, särskilt på grund av den fördelning och omfördelning av mål som genomförts till följd av att avdelningarna fått nya sammansättningar i september 2022, och på grund av att handlingarna i mål som ingår i gruppmål har ingivits och delgivits (14 % av det totala antalet registreringar som gjordes under det sista kvartalet är kopplade till det stora antal mål som rör Gemensamma resolutionsnämnden)
• Mer än 10 000 inlagor gavs in till kansliet av advokater och partsombud (10 412 jämfört med 9 728 år 2021 och 9 572 år 2020)
• Mer än 14 600 digitala formulär togs fram av kansliet och utbyttes med domarnas kabinett inom ramen för ärendehanteringen (14 631 formulär jämfört med 14 314 år 2021 och 12 636 år 2020).

Kansliet bistod också vid 352 avdelningssammanträden (vilket är möten där domarna diskuterar och bereder målen) (338 under 2021 och 325 under 2020) och vid 241 muntliga förhandlingar.

Slutligen ska det noteras att kansliet ännu en gång har dragit stor nytta av it-applikationen e-Curia, som det med några få undantag är obligatoriskt att använda sedan den 1 december 2018. Följaktligen lämnades 94 % av ärendehandlingarna in elektroniskt till domstolens kansli under 2022, vilket motsvarar en volym på nästan en miljon sidor (979 676 sidor). Sedan 2018 har sammanlagt motsvarande 4 588 664 sidor lämnats in och sedan behandlats av tribunalens kansli, vilket ger en ide om omfattningen av vissa av de mål som tribunalen har att handlägga.

Två viktiga åtgärder som vidtogs år 2022 återspeglas inte i dessa uppgifter. Den första syftar till att stärka säkerhetsarrangemangen och därigenom säkerställa skyddet av känsliga uppgifter som innehas av tribunalen och institutionen. Den andra vittnar om tribunalens kontinuerliga moderniseringsarbete och består i att det framtagits kvalificerade elektroniska signaturer för tribunalens domar, beslut och protokoll från muntliga förhandlingar. Kansliet har gjort sitt yttersta för att anpassa sina interna förfaranden och försöka utforma ett system som både uppfyller rättsliga krav och möjliggör permanent elektronisk arkivering.

Det kan således konstateras att Europeiska unionens tribunal och dess kansli återigen har lyckats anpassa sig till de rådande omständigheterna, för att på bästa möjliga sätt tillgodose de rättssökandes berättigade förväntningar. Arbetet med att justera tribunalens rättegångsregler har fortsatt under året, alltför att målen ska kunna handläggas så effektivt som möjligt samtidigt som hänsyn tas till nya krav och en ny verklighet. Avslutningsvis ska det påpekas att för att följa upp de åtgärder som vidtagits under tidigare år har ytterligare ansträngningar gjorts för att digitalisera hela den rättsliga processen, från inlämningen av inlagor via applikationen e-Curia till delgivningen av elektroniskt undertecknade avgöranden med samma metod, för att på så sätt bidra till den nödvändiga moderniseringen av den rättskipande verksamheten.

Verksamhetsstatistik för tidigare år finns också på webbplatsen Curia, under "Historik".